Förhandsvisning av Rådhusets renovering

Norrköping var en självmedveten stad vid förra sekelskiftet. Landets fjärde i storlek med blomstrande industri. Skorstanar som spred sina rökar fabrikörer som rökte cigarr och ett hav av arbetare varav många kvinnor. Den låga stad som byggts upp efter 1719 då ryssarna brände ner stan fick allt pampigare byggnader. Bostadshus som slott och allt mäktigare banker.

Den gamla rådstugan från 1700-talet motsvarade inte alls den nya tidens krav. Efter åratals diskussioner och olika förslag anlitade staden Gustaf Clason, landets ledande arkitekt, att rita det nya Rådhuset. Det fick ett extra högt torn för att markera överhögheten gentemot bankerna. Byggnadstekniskt synnerligen gediget från tornets grundläggning längst ner till den förgyllda granitstatyn av stadens skyddshelgon St Olof högst upp.

Planlösningen delade huset i två halvor, en för rådhusrätten, en för stadens förvaltningar. Huvudentrén mot Tyska Torget blev enbart ceremoniell.  Ambassadörer och enstaka bröllopsföljen fick komma in den vägen. Övriga, d v s i stort sett alla, genom en sidodörr mot Drottninggatan eller ett par dörrar mot en sidogata. På senare år tillkom en handikappanpassad entré mot gården.

Häromdan ordnade Östergötlands arkitektförening en visning av den pågående renoveringen. Den vardagliga huvudentrén kommer att bli mot gården och förena byggnadens två halvor. Uppe i huset har planlösningarna har anpassats till dagens arbetssätt, d v s att många får dela rum. Ny ventilation installeras, delvis genom återanvändning av den ursprungliga. Elsystemet förnyas. 

Fredrikssons arkitekter fock projekteringsuppdraget och tog det på allvar. En 3D-uppmätning gav en datamodell. För att komma åt där allt var förbyggt med lager på lager av innertak gjorde de en stor mängd förstörande håltagningar. Med denna noggranna projektering som grund upphandlades en delad entreprenad. Byggföretaget Sefab som huvudentreprenör med ansvar för samordningen. Bygget kom igång och rullade på i stort sett enligt plan. Men sen gick Sefab i konkurs av andra anledningar än just detta bygge. Efter en lång orolig stiltje kom det stånkande i gång. Det gällde då att rädda vad som räddas kunde. 

Här står vi och väntar på att bli insläppta. Spårvagnen i bakgrunden. 

Genomgång inne på gården. Byggnadens fasader av hårdbränt Hälsingborgstegel i bakgrunden. 

Inne i huset fick vi se gamla ritningar på en Ipad medan handläggande arkitekten berättade om de val man gjort vid ombyggnaden. 

Trapphuset blir jättesnyggt, påminner en hel dal om det i Riksdagen. 

Originalarmaturerna hittades på vinden. Rejmyre glasbruk har blåst nya glas. 

Nya möbler var redan inköpta och förvaras nu där man kommit åt, som här i ett byggnadsminnesmärkt sammanträdesrum som inte ska ändras. Akustiken förblir dessvärre dålig. 

På väggen en gobeläng från 1400-talet. Tillfälligt upphängd, ska placeras på annan mer skyddad plats. 

Tänkespråk från rådhusrätten bevaras. 

Svensk byggindustri vill riva ut och sätta in nytt. Fredriksson arkitekter lyckas ofta övertala till att i stället göra i ordning det som finns. Här skulle originalgolvet bort och eraättas med plattor eller kinesisk sten, men det gick faktiskt att laga efter några håltagningar och behålla originalet. 

Det har varit, och förblir, begränsade möjligheter att komma ut i det fria  uppe i huset. Här dock en möjlighet att vädra sig. 

Det blir cafeteria högt uppe i byggnaden. Här dess nya kök. 

Per adua ad astra kan nog karaktärisera detta projekt. Trots alla svårigheter blir Rådhuset jättefint med mycket av det gamla framtaget. Kostnaderna har hållits under kontroll. Bygget kommer att landa på 14.000 kronor per kvadratmeter, en tredjedel av vad ett nybygge skulle kostat. 

mojje 2026-05-09 19:09

Spännande att se och läsa om detta, du bjuder på ett bra reportage här tycker jag. -Bra jobbat!

Besvara

Svar från Måns H 2026-05-09 21:44

Tack Morgan!

Svara

bildsten 2026-05-09 21:43

Rådhuset är en stilig byggnad och det är glädjande att man kommer att använda det i stadens tjänst även i framtiden. Jag gillade tegelbyggnaderna i Norrköping, inte bara rådhuset utan även de många och välbyggda industribyggnaderna och det sitter i fast jag lämnade Norrköping för många decennier sedan. Men då var Norrköping fortfarande rikets fjärde stad. Men nu bor jag i rikets nuvarande fjärde stad igen efter diverse flyttande.
Jag var aldrig inne i rådhuset på den tiden utan har bara sett den från utsidan.
Fint att de fått liv i de gamla smidesbelysningarna, de syns på flera av dina bilder.
Det höga tornet med "Gull-Olle" på toppen markerar väl inte bara överhöghet mot bankerna på västra sidan torget utan i så fall även mot Guds tempel på östra sidan och naturligtvis mot "Bacci tempel" i norr. Torget kallades ju skämtsamt för tempelplatsen.
Trevligt reportage.

Besvara

Svar från Måns H 2026-05-09 22:52

Tack Sten för din kommentar och dess kompletterande info. Tempelplatsen har jag hört tidigare, fast uttrycket var inte uppe den här gången!

Svara