Medeltida kalkmålningar från 2011

Det ordet inte berättar för örat, visar målningen tyst som bild.

Basileios den store, kyrkofader, biskop av Caesarea i Kappadonien, A D 330 till A D 379.

I går lyssnade jag på Arja Källbom och Marleen Kolmodin i Klinte församlingshem på Gotland.

Arja t v, Marleen t h.

De har -  ungefär som de timmermän som lärt sig arbeta med medeltida verktyg och metoder för att återskapa förstörda byggnadsverk -  tagit reda på hur de gotländska kyrkornas medeltida målningar kom till. Inga konsthistoriska spekulationer utan hur de kom till i praktiken! Pigmenten, bindemedlen, arbetsgången. De har gjort studieresor och jämfört med motsvarigheter nere i Europa. Och sen med stor möda, det tog flera år,  lärt sig att göra likadant. Syftet: att öka kunskapen och att rekonstruera överkalkade eller helt förlorade målningar.

De ursprungliga målningar vi kan få se ser inte alls ut som då de var nya. Blymönja svartnar och även övriga pigment changerar med århundradernas gång.

Tidiga medeltida målningar utfördes av inhyrda bysantinska målare. De målade som hemmavid. Använde pigment som järnmönja (d v s en tämligen hårdbränd röd järnoxid), blymönja, ett grönt pigment som jag aldrig hört talas om och äkta ultramarin, ett då och nu verkligt dyrt pigment. Lapis lazuli är en halvädelsten. Medeltida priset jämfördes med guld. Guld har stigit brant i pris, nutida priset för äkta ultramarin varierar med kvalitén, ett exempel är 850 kronor för 10 gram.

Bindemedlet var bränd och våtsläckt kalk som i rätt miljö återkarboniseras till kalksten. Ibland tillsatte de t ex mjölk för att få en mer hanterbar produkt.  

Arja och Marleen har på plats ritat av medeltida målningar på plastfilm. Då det gällde helgonbilderna fann de att den medeltida mästaren och hans medarbetare sannolikt använt en dåtida halvgenomskinlig film, pergament, till att göra mallar som användes gång på gång, både rättvänt och spegelvänt. Konturerna punkterades med små hål, punsning, och på plats duttades finmalt träkol genom hålen. Sen målade man i, oftast strax innanför markeringarna. De finns ibland kvar efter 800 år!

Vi satt andäktigt och lyssnade, tittade på bildspelet och frågade ibland.

Sen över till Klinte kyrka. Där visade Marleen sina kalkmålningar från 2011. Här i koret finns åtminstone delar av originalet kvar, de fick bli förlaga. 

I långhusets valv är målningarna överkalkade. De bevaras bäst om de får vara i fred. Församlingen och berörda myndigheter kom överens om att återskapa dem. Här berättar Marleen att det skulle blivit för stelt att jobba centimeter för centimeter, utan armen och kroppen måste vara med i rörelsen.

2011 års målning i valven utfördes på tämligen ny puts som täcker gammal puts. Bakom denna finns alltså rester av den ursprungliga bemålningen kvar. Som stöd för rekonstruktionen har Marleen utom korets bemålning haft tillgång till dokumentation av den ursprungliga bemålningen. Arbetet har utförts under antikvarisk kontroll och dokumentation. Resultatet skulle ju fungera i kyrkorummet tillsammans med de bevarade medeltida ornamenten och bilderna. Så här blev det.

syntax 2025-09-19 09:26

Mycket intressant redogörelse av berömvärdas insatser.
Man glömmer gärna bort att färgerna var något annat när dom var nya. Även våra runstenar var ju bemålade - så bjärt man bara kunde!

Besvara

Svar från Måns H 2025-09-19 09:46

Jo ibland var det färggrant även i kyrkan! Arja och Marleen berättade att deras testrekonstruktioner någon gång såg ut att lyfta visuellt från underlaget i en dunkel romansk kyrka.

3D pop för att använda dagens fotografiska språk.

I en kyrka med mycket bevarat fick de ta det varligt så att åldrat original och rekonstruktion funkade tillsammans.

Svara

Benganbus 2025-09-19 10:16

Tack för intressant information Måns!
Och hade såklart gärna velat varit med på den här information/föreläsningen IRL!
/B

Besvara

Svar från Måns H 2025-09-19 12:43

Jag hade tur som blev ditdragen av en kompis!

Svara

Margareta Cortés 2025-09-19 11:03

Vilken fascinerande inblick i ett arbete som kräver både hantverksskicklighet och historisk fingertoppskänsla! Arja och Marleens engagemang är verkligen beundransvärt – att återskapa målningar med samma metoder som användes för hundratals år sedan är inget annat än kulturarv i praktiken. Jag blev särskilt berörd av tanken att konturerna från punsningen kan finnas kvar efter 800 år – det är som att tiden viskar genom kalken. Tack för att du delar detta, Måns!

Besvara

Svar från Måns H 2025-09-19 12:53

Hej! Jag frågade faktiskt särskilt efter hur det kan finnas spår av punsning kvar efter 800 år.

Jag har varit med då en dekormålare tillämpade metoden för en dekormålning som jag designat. De små svarta prickarna gick lätt att borsta bort med en pensel.

I det medeltida fallet jobbade de nog på färsk puts "al fresco". Kolpulvret åt sig in i kalkputsytan.

"Tiden viskar genom kalken", tack Margareta!

Svara

mojje 2025-09-19 22:21

Mycket bra Måns, jag har läst ditt inlägg och tittat på bilderna sånt här är intressant tycker jag.

Besvara

Svar från Måns H 2025-09-19 23:05

Tack Morgan!

Arjas och Marleens val av motto, "Det ordet inte berättar för örat, visar målningen tyst som bild" kan väl också appliceras på fotokonsten. .

Svara

bildsten 2025-09-19 23:19

Intressant!

Besvara

Vibybo 2025-09-20 20:28

Tack. Rätt givet att modern färg inte hör hemma i detta sammanhang, de gamla metoderna måste ju bevaras, kan ju användas än idag av den som så önskar. Basileios - en av de största - hans namn lever vidare i Basileiosliturgi.

Besvara

Svar från Måns H 2025-09-20 21:00

Tack själv för välinsatt kommentar! Gamla kunskaper försvinner om de inte tillämpas. Här har de återtagits. Man får bara hoppas att de fortsättningsvis tillämpas.
Jag hade noll koll på Basileios. Frågade Wikipedia om Kappadokien. Fornantik region ibland eget rike. Området återfinns i nuvarande östra Turkiet.

Svara

Vibybo 2025-09-20 21:17

Inom ortodoxa kyrkan är Basileiosliturgin den vanligaste, han var en av kyrkans grundpelare. När det gäller färg är Akke Kumliens standardverk Oljemåleriet mycket läsvärd.

Svara

Svar från Måns H 2025-09-20 23:16

Tack för info om ortodoxin!
Akke Kumliens bok är verkligen bra! Finns nu skannad i projekt Runeberg:
https://runeberg.org/omaleriet/
Inte heller Kumlien hade med det gröna pigment som nämndes i Klinte. Troligen ett alternativt namn på något så giftigt att Kumlien ansåg det otänkbart att använda.

Svara