OmTag. Morgonens lugna ljus i kontrast till den kaotiska vardagen

Det är en speciell stämning i morgonljuset när sjön ligger blank. Bilden tog jag en tidig morgon i Maj förra året och den föreställer Lilla Essingen, lite av Fredhäll och Långholmen till höger sett från Reimersholme.

Lugnet i morgonljuset kontrasterar mot världsläget som är allt annat än lugnt. IS framfart, vad gör man åt sådant? En grupp som vill återgå till medeltiden och ett gigantiskt förtryck och mördande av oliktänkande och kvinnor.

Milliontals människor på flykt där en rännil kommer hit, gettoiseringen av samhället och den växande klyftan mellan de som har och de som inget har. Alla tiggare på gatorna, snart sagt utanför varje affär och i varje gatukorsning i våra städer.

Hur ser de långsiktiga lösningarna ut? Vilka skall betala för detta? Är det pensionärer, de sjuka och arbetslösa som skall fortsätta att dra lasset samtidigt som de, ofta någorlunda välsituerad medelklass, med de djupaste humanistiska brösttonerna skall fortsätta att berika sig själva med skattelättnader och RUT och ROT? Det är lätt att vara humanist om man inte själv behöver betala.

Jag är för ett generöst flyktingmottagande och tycker synd om alla dessa fattiga romer som befolkar våra gator. Men det är hög tid att ta fram en handlingsplan, om vi skall ta emot en massa människor så måste det finnas en plan för hur detta skall gå till så att gettoisering och utanförskap motverkas. Dessutom är det hög tid att ta upp diskussionen om vilka som skall stå för kostnaderna, att skicka notan till de som redan har det sämst skapar dagens motsättningar. Ingen borde förundras över att SD, där vi för inte så länge sedan förfasade oss över att de försökte ”kuppa” sig in i kyrkovalet, idag har 15% och är i växande.

När vi ser på situationen för alla dessa tiggande romer måste vi också fråga oss om vi hjälper eller stjälper med våra kronor i koppen? Hur ser en långsiktig lösning ut? Är det rimligt att en folkgrupp generation efter generation hamnar som tiggare på gatan? Beror hela problematiken på att Rumäner i gemen är ondsinta och ogina människor, eller finns det ett delat ansvar? Kan de utsattas egen slutna kultur vara ett hinder för att de tar sig ur sin prekära situation? Det finns ju trots allt ganska många fattiga, men ganska få om någon annan grupp förefaller vara så totalt passiviserad. 

OmTag. Heminredning

Lite heminredning är aldrig fel!? Skämt åsido, det har väl aldrig tillhört mina intressen direkt. Putsa, feja och möblera har väl inte riktigt varit min likör, men jag vill gärna ha mina prylar och framför allt böcker i närheten.

Jag tycker att mina basar gör sig fint där på väggen, när jag var yngre hade jag en bas och spelade en hel del nu har jag tre och spelar desto mindre. Jag börjar också komma upp i en ålder där jag inser att jag måste koncentrera mig på färre saker, jag kommer inte att hinna med allt.

Ganska länge nu har fotograferande varit min huvudsakliga hobby, fördelen med fotandet är att man inte är beroende av någon annan. Spelar man bas däremot blir det ganska tomt och tunt om man inte spelar tillsammans med andra. Men trots detta gillar jag instrumenten, de är konstverk i sig själva tycker jag. 

OmTag. Champions League finalen 2015

Ungefär lika spännande som en CL-final

Tittade på Champions League finalen mellan Barcelona och Juventus i går, det klart bästa laget Barcelona vann givetvis, allt annat hade varit en sensation. Ett fantastiskt fotbollslag med världens bästa spelare, jag skulle tro att knappast någon i Juventus skulle platsa på någon position i Barcelona, om ens på bänken.

Men det är också detta som gör fotbollen mindre och mindre intressant för mig. Det finns en handfull storklubbar i världen som har de ekonomiska förutsättningarna för att kunna vinna CL, för allt handlar om pengar. Inte ens Barcelona som ju är kända för sin egen drivbänk för spelare är ju någon klubb som direkt kan anses vara förankrad mer än till namnet vid sin hemstad längre.

Blir lite som att se forna Sovjetunionen under sin storhetstid i hockey, visst helt överlägsna och fantastiska spelare, men ytterst förutsägbart och därmed ganska trist. Jag tycker att det skulle behövas en ändring i lagidrotten på den högsta nivån så att det inte bara blev några få klubbar med gigantiska ekonomiska resurser som ens har skuggan av en möjlighet.

Visst händer det att klubbar som egentligen inte borde kunna gå så långt, som Juventus i år (trots att deras ekonomi förmodligen även den är gigantisk jämfört med de flestas), skräller. Och visst händer det någon gång att David slår Goliat, men det är ungefär lika vanligt som i vardagslivet.

Tittar man på Barcelonas spelaruppsättning så hittar man ju de bästa världsspelarna från hela klotet, bara bänken skulle förmodligen slå de flesta andra lag. Visst, det är ett fantastiskt fotbollslag, ungefär det bästa pengar kan köpa. Men spänningsfaktorn i CL börjar bli ungefär lika upphetsande som att titta på när målarfärg torkar.

Nästa år blir det till att kolla på en repris av Kommissarie Lewis eller något annat som är mer spännande som har en ovissare utgång i stället. Nu kommer säkert en del Barca-fans att bli sura, men kanske skulle de fråga sig själva: Vad är det de egentligen håller på när de håller på ett lag i den absoluta toppen? Spelarna, de flesta av dem är ju inte mer förankrade i Barcelona än vad de själva som Svenskar är. Till och med Ljungskile skulle prestera på samma nivå om de hade samma ekonomiska förutsättningar. Det handlar alltså om att dyrka de som har mest pengar, vilket i och för sig inte är speciellt ovanligt i dag.

OmTag. Utsläpp i Tantolunden?

En morgon i Tantolunden möttes jag av dessa minst sagt starka färger. Jag undrade givetvis om det varit någon sorts utsläpp och om det var giftig färg? Jag hade missat att det var ett event som kallas The color run dagen innan, man springer tydligen 5 km under det att man blir besprutad med färg.

Om folk tycker det är kul och man kör med giftfri färg som sköljs bort av regnet, som det verkar handla om, så är det väl i sin ordning. Men jag kan inte låta bli att förundras över en del jippon som blivit populära på senare år: Color run, zombie walk, studentflak och vem firade halloween förr? Men som sagt om man har kul så är det ok även om många gubbar och gummor i min ålder har svårt att se vitsen.

OmTag. Det är inte bara kaffet i sig som är viktigt

I dag passade jag på att sammanstråla med grabbarna/gubbarna på cykelfiket vid skatteskrapan. Bilden är från en annan fika, i Gnesta med Micke Berg och Joakim KE Johansson. Dagens fika mynnade inte ut i några bilder så jag visar denna i stället.

Det var i alla fall fint att sitta i solen och ventilera lite tankar och idéer då som nu. Kafékulturen har nog gynnat mycket utvecklande tänkande genom åren, även om fikastunder för det mesta ”bara” ger en stunds förströelse. Jag tror på det personliga mötet, det finns en kontakt på flera nivåer som är så viktig för ett meningsfullt samtal.

Nu är jag ganska dålig på att komma på olika fikaträffar själv, men som sagt det personliga mötet kan aldrig ersättas av en dator/surfplatta eller en mobiltelefon oavsett hur smarta dessa påstås vara.

Det finns en kommunikation som bara kan uppstå i det personliga mötet, det är viktigt att vi bejakar detta och att när vi väl är inbegripna i ett personligt möte har modet att koppla bort från vår uppkopplade tillvara en stund. Själv har jag sällan ens med mig mobilen när jag går ut, dels för att det stressar mig och dels för att jag vill kunna uppleva stunden i sig.