Roskilde-bloggen # 3003: Folke Bernadotte och "De hvide Busser".

Roskilde, den 3. januar 2025.

___________________________________________________________

Jag skrev i ett svar för ett tag sedan på ett blogginlägg av mig:

Det blev ett enkelt köp :-) Ett litet häfte om de berömda "Hvide busser", som i första hand förknippas med Folke Bernadotte. Häftet från 1995 här berättar för första gången den danska vinklingen och deltagandet i hela insatsen. Jag kanske skriver ett blogginlägg om det.

Så idag blev det.

Källa: Bushistorisk Selskabs häfte från 1995 med anledning av 50-årsjubileet av insatsen att föra hem de norska och danska fångarna från koncentrationslägret "Neuengamme".

Ordföranden för "Bushistorisk Selskab" skriver i förordet, "att mycket redan har skrivits om "De hvide Busser", men att transportsidan har varit undergranskad jämfört med en rad andra sidor av hjälpa kampanjen".

I häftet har intervjuer samlats in från levande (1995) åkerier och chaufförer som deltagit i aktionerna samt från några av de överlevande fångarna.

Röda Korsets aktioner med "De hvide Busser" 1944 och 1945 har för mig och många andra varit synonymt med Folke Bernadotte. Ordföranden för "Bushistorisk Selskab" är därför också förvånad över hur lite publicitet det har varit om de danska bussägarnas insatser i aktionerna. Det fanns till exempel inte ett ord i tidningen "Danmarks bilruter" från 1945! En möjlig förklaring kommer i ett annat blogginlägg.

I häftet är auktionerne grovt uppdelade i 4 avsnitt:

Sommar 1944 - 8. marts 1945 - Danska Röda Korset kör hem 7 fångar till Danmark

Den 11. marts - ca. 15. april 1945 - Bernadotteaktionen köra danska och norska fångar från flera läger och fängelser i hela Tyskland och till koncentrationslägret "Neuengamme". Efter den 3 april halveras den svenska arbetskraften och kompletteras med dansk arbetskraft och utrustning.

Den 18- 22. april 1945.- Runt 4 000 danska och norska fångar evakueras från "Neuengamme" med en enorm insats, särskilt med dansk utrustning och personal.

Den 22. april - 2. maj 1945 - Svensk och dansk personal och utrustning deltar i en högriskoperation för att evakuera kvinnliga fångar från lägret "Ravensbrück" nära Berlin. Busstransporter avbryts den 25 april efter att ha blivit attackerad flera gånger med dödsfall. Två tåg anländer till Padborg den 1 och 2 maj 1945.

De danska och norska prästernas registerkort hjälpte svenskarna att hitta de nordiska fångarna runt om i de tyska koncentrationslägren.

I lägret Neuengamme rensades en av byggnaderna från andra fångar och reserverades sedan för de nordiska fångarna. "Bernadotteaktionen" förde fångar från många läger över hela Tyskland. Bernadottebussarna gick på bensin och hade därför mycket större räckvidd. De danska bussarna körde med gasgeneratorer och körde därför huvudsakligen bara från Padborg till Neuengamme nära Hamburg och tillbaka.

De små kvadrater är koncentrationsläger och Neuengamme var den som låg närmast Danmark. Med stor diplomatisk kompetens lyckades Folke Bernadotte förhandla, att samla de nordiska fångarna här.

Fortsättning följer - också med ett antal fotografier.

Hälsningar från Erik.

Roskilde-bloggen # 2880: Här händer mer.

Roskilde-bloggen # 2879: Det händer inte så mycket. - Fotosidan

Efter att jag hade varit över vid Vikingeskibsmuseet, där ingenting egentligen hände, körde jag över till Roskilde Havn. Här var det mer aktivitet och människor.

Fågelfotograferna här på FS har sina favoritområden (en del av dem har flera) där de går på fotojakt. Jag har huvudgatorna, torgen och speciellt hamnen och Vikingaskeppsmuseet. Jag brukar dock inte komma hem med lika många bilder som fågelfotograferna, men här blev det lite mer än vanligt från mig :-) :-) he he.

Jag har raderat en hel del – "Kill Your Darlings", som det vel heter ?

PS: Uncropped - Jag använde den inbyggda möjlighet för att växla mellan 35, 50 0g 70mm (ekv. FF) i kameran (Fuji X100F).

På gensyn.

Roskilde-bloggen # 2847: "verkligheten är i färg" - Det är inte mitt påstående, men...

.... Världen är i färger – vi kan vel vara överens om det och att man även kan fotografera på gatan både i färg och svartvitt ?

Utsikt från köksfönstret.

Vikingaskeppsmuseet i Roskilde.

Arkivbilder. Har inget speciellt med texten att göra förutom att den ena är i färg och den andra är i svartvitt - båda direkt ur kameran - X100F.

Bengan: "Gatufoto i svartvitt är en intressant fråga! ;)"

Jag antar att det inte kan fortsätta vara lika intressant, men det skapar debatt och rör upp ankdammen, och det är väl också meningen, Bengt :-)

Jag har själv också bidragit till att hålla grytan kokande :-)

Roskilde-bloggen # 2650: Svart vit eller färger. - Fotosidan

Roskilde-bloggen # 2739: Färgprofiler - Nikon - Sony och Fuji. - Fotosidan

Roskilde-bloggen # 2742: Varje sak (filmsimulering) til sin tid (ämne/motiv). - Fotosidan

Några funderingar om färger - både de som finns i digitalkameror och de som finns/existerade i de olika analoga färgfilmerna. Oavsett deras olika färgprofiler är rött fortfarande rött och blått är också fortfarande blått. Att det finns färgnyanser – ja det finns och våra uppfattningar om färg är subjektiva eller personliga. Det är därför man inte kan säga/påstå att det finns "riktiga" eller "verklighetstrogna" färger - eller hur ?

Några funderingar om svartvitt - både de som finns i kamerorna och de som finns/hittats bland de olika svartvita analoga filmerna. Oavsett deras olika egenskaper är svart fortfarande svart och vitt är fortfarande vitt. Att det finns tonenuancer - ja det finns. Att det är skillnad på korn, kontrast, skärpa, framkallare osv. – ja det finns, och här spelar väl de subjektiva eller personliga uppfattningarna också in ?

På återseende !

PS: När de gamla koryféerna fotograferade i svartvitt, var det vel för att det antingen inte fanns något annat eller att färgfilmerna kom först senare ? Att kvaliteten inte var tillräckligt bra och att hanteringen inte var lätt spelade vel också en roll? Det var reklambranschen som var först med att anamma färgfilmer. Min påstående: Seriösa och professionella fotografer har alltid varit konservativa så de såg färgfotografering som något de inte borde syssla med. Det gick dock över och en hel del av dem gick så småningom över till färger.

Roskilde-bloggen # 2844: För de svartvita entusiaster och väldigt lite om Leica.

Leican - fotograferat med en Nikon D700 og 50 mm f/1,4.

Jag har dock inte skaffat en svartvit TV :-) Men jag har en svaghet för svartvita BIO-filmer och serier.

På Netflix har jag precis sett en fantastisk sv/v-serie: "Ripley". Den är i 8 avsnitt på runt 1 timme, som man enkelt kan se med pauser. En om dagen om man kan vänta. Jag kunde inte, jag så 2 åt gången.

Förutom att den är i svart och vitt så "har man virkelig "kælet" för komp, platserna, ljussättningen, skådespeleriet etc. 

"Miniserien baserad på Patricia Highsmiths berömda roman är årets överlägset mest estetiska serie och har en utmärkt Andrew Scott i huvudrollen".

På återseende !

PS: Anmeldelse af 'Ripley' på Netflix | Vi Elsker Serier

Roskilde-bloggen # 2843: Från vänster till högerkörning

Nikon D700 med NIKKOR 50 mm 1:1.4 G. Nikons Monochrome og behandlet i PhotoScape X.

Nikon D700 med NIKKOR 50 mm 1:1.4 G. Nikons Monochrome i kameraet.

Jag är jo inte längre medlem i någon veteranbilsklubb. Men jag får fortfarande några vintagetidningar från några vänner. I en av dem (Veteranposten) fanns en mycket intressant artikel om vänster- eller högerkörning. Många danskar tror eller är helt övertygade om att det bara var svenskarna som körde på "fel" sida av vägen i Europa.

Argumentet för att hålla till vänster: "När två ryttare mötte varandra var det säkrast att ha motståndaren på sin högra sida, där man kunde använda sitt svärd". Den förklaringen har jag hört förut.

År 1718 fanns en föreskrift i Sverige att postvagnarna skulle hålla till höger, men 1734 ändrades det till vänster. I 1758 fick kommersiella fordon i Köpenhamn hålla till höger. Senare (1793) fick man också köra på höger sida ute på landsbygden, men inte i köpstäderna! De flesta övergick så småningom också till att ha högerkörning överallt.

I början av 1900-talet körde man i Europa i vänstersidan  på Island, Sverige, Storbritannien, Österrike-Ungern, Tjeckoslovakien, Ryssland, Portugal och Italien.

Idag är det mest några av de tidigare brittiska kolonierna och Australien, Nya Zeeland, Sydafrika, Indien och Storbritannien att man fortfarande har vänsterkörning.

Sverige gick som bekant över till högerkörning 1967, Island 1968. I 1947 bytte Kina - i samband med revolutionen, när kommunisterna kom till makten !

Högerkörning introducerades så märkligt att på flera håll som en följd av politiska omvälvningar. Fascisterna tog makten i Italien 1922. Tyskarna ockuperade Österrike och Tjeckoslovakien 1938.

Något väldigt märkligt är - var förarna av fordonen satt – till höger eller till vänster. Tänk på svenskarnas egna bilar - Volvo- och SAAB-bilarna, som var vänsterstyrda, trots att det fanns vänsterkörning i landet.. Jag antar att bilar som importerades till Sverige också var vänsterstyrda, med undantaget av dem som kom från England.

Det sistnämnda skulle man nog kunna skriva ett nytt inlägg om. Nu får vi se om det blir något.

Mvh. Erik.