Roskilde, den 12.marts 2026.
Fyret går ud om 4 dage.
Jag har försökt översätta en del av innehållet:
"Det fanns bara tillräckligt med olja för fyra dagar, men man skulle kanske kunna få 5 000 liter i förväg inför januarikvartalets tilldelning. De återstående 19 750 literna av januarikvartalets tilldelning skulle kunna hålla rören varma fram till slutet av februari och INGEN värme under hela mars månad. Om inte alla sparade så mycket som möjligt och stängde av värmen i kök och sovrum helt".
Oljevärmaren slocknarne de inte, men den sänktes drastiskt. Vi kunde få som mest mellan 18 och 19 grader i vardagsrummet. Vi hade bara varmvatten på helgerna. Ute i Danmark uppmättes minus 21,3 grader den novemer.
Hastigheterna sänktes på vägarna och bilfria söndagar infördes från 25 november 1973 till 10 februari 1974.
Min fru kom hem från sjukhuset med vårt nyfödda barn nummer 2 på söndagen den 2 december i en taxi.
Vi minns inte hur vi klarade det, annat än att det var väldigt kallt, både inne och ute.
Vi var så unga och hade precis fått ett barn till, så det överglänste allt annat :-)😊
Uppvärmningen var dock inte helt avstängd den vintern eftersom alla sparade pengar och följde instruktionerna.
========================================================================
Hentet på nettet - I am sorry :-)😊
Oljekrisen 1973 varade från oktober 1973 till omkring mars 1974, ungefär fem månader. Det var under denna period som OAPEC:s oljeembargo skapade betydande prisökningar och energibrist i väst.
Även om embargot i sig varade i ungefär fem månader, fortsatte de ekonomiska konsekvenserna i flera år – men själva krisperioden i snäv bemärkelse anses vanligtvis vara oktober 1973 – mars 1974.
Danmark drabbades särskilt hårt eftersom landet år 1973 fick 90 % av sin energi från olja.
Krisen blev startskottet för stora förändringar i energipolitiken, inklusive energibesparingar, bilfria söndagar och senare ett fokus på alternativa energikällor.
På gensyn.
Publicerad 2026-03-12 11:57 | Läst 349 ggr
Kommentera
Roskilde, den 27. februar 2026.
Sensorn till Nikon D700 designades av Nikon Corporation. Kameran är känd för sin imponerande bildkvalitet och har en CMOS-sensor på 35,9 x 24,0 mm som ger en upplösning på 12,1 miljoner effektiva pixlar.
CMOS og CCD-sensorer är/var de två dominerande teknikerna inom digital bildbehandling.
CCD (charge-coupled device) är en högpresterande bildsensor som främst används för att omvandla optiska signaler till elektriska signaler, vilket ger hög ljuskänslighet och hög signalrenhet.
CMOS (komplementär metalloxidhalvledare) har gradvis ersatts av CCD:er på konsumentmarknaden, eftersom de ofta ger bättre bilder med lägre brus och bättre konverteringsprestanda.
Intressanta punkter för CCD-sensorer inkluderar dess exceptionella ljuskänslighet och höga bildkvalitet, medan CMOS-sensorer fokuserar på att minska brus och förbättra bilder
============================================================================
Om någon tycker att det finns något att skriva om, så varsågod. Jag vet bara detta, som jag har samlat och försökt översätta till svenska.
Dessutom skulle det vara den sista censuren som Nikon själva producerade.
Jag var på en demonstration av Nikons D800 innan den var till salu. Det var en dansk Nikon-ambassadör som tillsammans med andra utländska professionella fotografer hade testat kameran. Publiken frågade vem som hade producerat sensorn till den nya kameran. Det hade varit en hemlighet fram till dess, men han fick uppge att den hade utvecklats i samarbete med Nikons ingenjörer.
Ryktena då gick ut på att det var Sony och senare tror jag att jag läste att Panasonic även har levererat sensorer till Nikon-kameror ?
På gensyn.
Publicerad 2026-02-27 11:24 | Läst 415 ggr
Kommentera
Roskilde, den 24. februar 2026.
Det var det största antalet danska idrottare någonsin vid ett vinter-OS. Ishockeylaget ökade den siffran på ett bra sätt. Danmark var representerat i sju av 16 olika sporter med 39 idrottare vid vinter-OS i Italien.
Eftersom vi inte är en "riktig" vintersportnation krävs det inte mycket för att vi ska bli glada över lite.
Vi fik 1 medalje og det var kun nummer 2 medalje overhovedet ved et vinter Ol. Den første (sølv) i damernes curling, fik vi for 28 år siden !
Vi vann silvermedaljen i år i Speedeskating: Viktor Hald Thorup, massestart.
Andre tilfredstillende resultater:
Skeleton: Rasmus Vestergaard Johansen - 11. plads.
Skiskydning: Anne de Besche, sprint - 16. plads. Og igen Anne de Besche, 10 kilometer jagtstart - 20. plads.
Bobslæde: Maja Voigt, monobob - 9. plads.
Alpint Skiløb: Christian Borgnæs, storslalom - 20. plads.
Viktor har uppnått flera fina resultat den här säsongen, men det är inte en disciplin som får mycket publicitet i det här landet. Det kan komma att ändras. Han fick officiella gratulationer på den danska kungafamiljens webbplats och ett personligt samtal från kungen.
Det fanns också en del besvikelser. Det fanns förhoppningar om mer, särskilt från ishockeylandslaget, som hade tagit hem våra NHL-stjärnor för första gången.
Vi hade också hoppats på lite mer från curlingdamerna, som bland annat förlorade med knapp marginal mot Sverige.
Den vintersport jag följer mest är skidskytte, som även danska TV2 Sport visar under hela säsongen.
På gensyn.
Publicerad 2026-02-24 00:21 | Läst 301 ggr
Kommentera
Roskilde, den 8. februar 2026.
*
Jag har läst (inte lärt) ett nytt svenskt ord.: gatufotografpuristerna, vilket jag inte visste vad betydde. Jag undrade om det var en negativ term ?
Jag kunde inte hitta ordet purister i min svensk-danska ordbok.
Så frågade jag "Copiloten" av ren nyfikenhet.
Vad betyder ordet purist?
Svaret var följande och jag har bara översatt några få ord:
Ordet “puristerna” er en bøjningsform af “purist”, som betyder en person, der går meget op i renhed eller korrekthed – især i sprog, kunst eller kultur.
Puristerna er flertal bestemt form på svensk (og bruges nogle gange i dansk i lånte sammenhænge). Det betyder:
“purister” altså: de personer, som insisterer på, at noget skal være helt rent, korrekt eller uforfalsket.
Hvis du vil, kan jeg også give eksempler på, hvordan ordet bruges i sætninger eller forklare forskellen mellem purist og perfektionist.
En purist strävar efter renhet och äkthet.
-
Insisterer på, at noget skal være “rent” eller “oprindeligt”
-
Afviser ændringer, blandinger eller moderne tilføjelser
-
Typisk brugt om sprog, kunst, mad, kultur eller traditioner
-
Handler om principper og trofasthed mod det oprindelige
Kort sagt: Puristen vil gøre ting som de “bør” være ifølge tradition eller idealer.
En perfektionist strävar efter fejlfrihet.
-
Stræber efter det bedst mulige resultat
-
Bliver ofte ved, til alt er helt korrekt
-
Handler om kvalitet, præcision og kontrol
-
Kan være perfektionistisk inden for alt: arbejde, udseende, skole, hobbyer
Kort sagt: Perfektionisten vil gøre ting perfekt.
=====================================================
Och vad kan jag använda det till, inte riktigt någonting – åtminstone inte något som förändrar hur jag fotograferar.
Men det gör aldrig ont med att försöka få lite extra kunskap :-)😊
Det var länge sedan jag slutade kalla mig själv "gatufotograf". Det fanns för många regler och för många åsikter om allting.
På gensyn fra Erik Madsen, situationsfotograf.
Publicerad 2026-02-08 19:19 | Läst 625 ggr
Kommentera
