Funderingar och fotografier från min vy i Vintergatan

Solitären

 "...SPEGLINGAR OCH LINJER ÄR NYCKELORD I DIN BILD...ENKEL KOMPOSITION, DÄR FIGUREN BIDRAR TILL EN HÄNDELSE "

Så lyder en kommentar från en Fs-medlem, på en av mina senaste inlagda bilder.

Just den kommentaren fick mig att fundera en hel del på mitt fotograferande. Jag tycker nämligen att den kommentaren inte bara berör en enstaka bild utan är mitt i prick på mycket av mitt bildskapande...

Jag har nu fotograferat drygt ett år, kanske dags att fundera och reflektera över vad som fångar ens blick och varför, och vad man gör med det...och hur man kan gå vidare med bildskapandet.

 

Staden är mina jaktmarker med huskroppar, linjer, ytor, skuggor, speglingar...oftast tillsammans med någon ensam figur. 

 

 

Solitären

 

 

Dessutom är jag något av en ensamvarg själv...och absolut när jag går ut på mina fotopromenader.

Då kopplar jag på mina foto-ögon och vill ha mina tankar ifred.  Jag vill inte bli distraherad av trevligt prat (så är det!) och jag vill inte känna mig beroende av någon annans färdriktning eller takt. Jag vill kunna stanna var som helst och stå där länge eller backa lite eller vända och kunna gå tillbaka...

Allt skall vara öppet och möjligt...helst.

Kanske tycker jag lite så, även i livet för övrigt...

 

 

Utan namn 

 

 

Liten på jorden 

 

 

 Solo

 

 

 

Den ensamma människan i staden...solitären...

är det kanske mig själv jag fotograferar om och om igen? 

 

 

 

 

Hälsningar Lena.

Inlagt 2010-05-07 14:36 | Läst 1319 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
Det låter väl inte så otroligt att du känner någon slags samhörighet med de personer du fotograferar. Du ser dig själv i andra. Utan att vi tänker på det kan det vara det undermedvetna urvalet vi alla gör när vi fotograferar. Jag fotar också helst ensam annars blir jag lätt ofokuserad (?) och svårpratad. Däremot tycker jag det är trevligt att träffa likasinnade över en kopp kaffe eller en matbit och prata om vårt gemensamma intresse.
Svar från Lena Eriksson 2010-05-07 16:49
Kanske ser vi lite utanför vad vi är innanför...
Kände mig sååå enkelspårig idag, får väl skaffa mig ett macro o börja fota blommor...
Men trots att jag till mångt o mycket är en solitär, så håller jag med dig...trevligt umgänge och kaffeprat det är ovärderligt också! Tack för kommentaren...igen! Trevlig helg. / Lena
För guds skull, skaffa inget makro! Plåta åtminstone inte blommor, din blogg med sina stadsbilder är ett vattenhål i öken full av makrobilder:-)
Nåja, det är inget fel med blommor och sånt, men jag gillar stadsbilder helt enkelt.

För övrigt känner jag igen mig i din beskrivning av dig själv, ensam är bäst.

Ha det gott!
Svar från Lena Eriksson 2010-05-08 21:59
Ha ha ha... det roliga är att just idag mötte jag en gammal bekant som berättade att han hade nya fina Canonobjektiv som bara låg hemma, som jag kunde få låna...bl. a ett macro...
Men, det får nog vara just nu iaf...Emelie, lasarettsbesök, skoltrötta tonåringar och så en sväng på stan med kameran är fullt tillräckligt fn...Ha det gott tillbaka, och tack för kommentaren. Har förresten hittat din andra blogg häromdagen...kändes trevligt. / L