Funderingar och fotografier från min vy i Vintergatan

Fotosidan...hmmm...och fyra bilder i repris.

Jag har funderat mycket fram och tillbaka över Fotosidan, över vad den kan ge mig i nuläget...

Jag gick med i Fs nästan samtidigt som jag höll min första systemkamera i mina händer. (För ca två år sedan) Och att ha hittat Fs då, det var helt perfekt. Jag fick grunder och vägledning av Fotosidan. Och alla kommentarer gav mig omedelbar feedback. Jättehärligt! Jag kan nog säga att Fs hjälpte mig in i ett nytt intresse...ett livslångt hoppas jag.

Efter ett halvår eller så, hittade jag till bloggarna...ett nytt hallelujah-moment. För att inte tala om att börja blogga själv!

Sedan kom jag till någon dyster platå, i höstas...då jag tyckte att varken mitt fotograferande eller kommentarer här från Fs kändes utvecklande längre. Det var inte ens roligt att skriva blogg. Och alla bloggar på Fs som jag återkommande brukade läsa med stort intresse, kändes plötsligt tjatiga och tämligen tråkiga.

Jag gick ur gatufotografi-gruppen, porträtt-gruppen och cityscapes-gruppen. Och alla mina bilder med såååå många fina, varma, vägledande kommentarer, plockade jag helt enkelt bort...och jag var nog på vippen att släcka ned bloggen också.

Vad jag kanske inte såg...som jag ser nu, är att behoven skiftar förstås. De behov av vägledning som en total nybörjare har och den hjälp jag fick då, den är jag inte i behov av nu. Men jag behöver förstås massor av annan vägledning och feedback om jag skall fortsätta med mitt fotande och kunna  utvecklas...och jag tror nog att Fs är unik här. Här finns sååå mycket kunskap och flera kanaler.

Vad jag kanske inte heller såg...som jag ser nu, det är att livet runt mig, som det varit nu ett tag...kanske krävde en paus från fotandet och bloggandet och Fs.

Att blogga vidare här, har jag ju bestämt mig för, vilket känns väldigt roligt. Och just bloggen känns mer och mer som en bra väg till utveckling, för mig. Den kan jag utforma efter egna behov, och jag tycker just att det är i bloggarna som mycket intressant diskuteras. Och där kan man få suverän feedback!

Och att åter lägga in lite bilder på min sida, har jag också tänkt mig. Tror jag. Huruvida jag kommer att vilja bli medlem i olika grupper det vet jag inte riktigt. För det där med att få kommentarer inom grupperna känns lite för mycket som det är samma fotografer/medlemmar som kommenterar och oftast får man enbart positiv uppbackning...roligt iofs, väldigt roligt. Men, huruvida det är utvecklande det  funderar jag just nu på...

Livet är fortfarande rätt tufft för mig, med min hjärt/njursjuka dotter (som vi hoppas kommer att njurtransplanteras i vår)...och med en son som tappat livslusten litegrann. Så jag vet inte alls hur våren för mig kommer att se ut...men lite lust till foto, till att blogga här...och lust till Fs, har i alla fall vaknat hos mig. Peppar, peppar... :-)

 

Fyra bilder i repris, sådana som kanske skall få en ny chans  att få synas...

gode gud låt allt bli bra (min då 97-åriga mormor...nu är hon 99!)

 

foggy road nov -09 

 

 vacker vägg och försök i sv/v vår-10

 

solo-vandrare och mitt absoluta favoritfotoobjekt... :-) vår -10 

 

 

Hälsningar från mig!

Inlagt 2011-02-09 22:15 | Läst 2116 ggr. | Permalink


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
Livet är inte alltid en dans på rosor. Man behöver dock fylla på förrådet av goda saker. Foto är en sådan. Level 2 efter nybörjarstadiet på FS är att verkligen lära sig av att se andras bilder. Level 3 är att hjälpa andra fotografer och jag tror du kan göra mycket där. Dina bilder är bra. Mycket bra till och med.

Tommy
Svar från Lena Eriksson 2011-02-09 22:45
Tack för kloka och snälla ord!
Att titta på andras bilder tycker jag verkligen är jätteroligt...och lärorikt, och här har ju Fs en enorm skatt. Så level 2 får det bli ett tag...
MVH Lena
Håller med, det gå lite upp och ner ... precis som livet i övrigt kanske. Känner själv att man behöver lite nya kanaler och vinklingar på fotoseendet.
Det är kanske dax, nu när det börjar våras, att kolla om det finns något intresse för en tjej fotogrupp som du bloggande om tidigare?Vore kul...
Ha de gott
Monica
Svar från Lena Eriksson 2011-02-09 22:48
Absolut, BRA förslag...vi försöker att få igång den där tjej/tant-gruppen tycker jag!
Ha det gott tillbaka! / L
Underbar bild på mormor, det finns något fundamentalt rofyllt och vackert hos gamla människor tycker jag.
Fina de andra bilderna också. Ett sätt att bearbeta det jobbiga kan vara att dokumentera det, jag hoppas att du gör det, även om det bara är för dig själv och de närmaste. Jag har själv haft stor hjälp av detta när det gällde min mor och far.
Ha det bra!
/Affe
Svar från Lena Eriksson 2011-02-09 22:55
Lite dokumentation har det blivit...men sjukhusbilder är tunga...och det är en svår balansgång när det passar sig med att plocka fram kameran...
Men kameran är ju alltid med mig...även på lasarettet, så endel dokumenterande har det blivit...och "runtomkringdokumenterande". Hur jag tillbringat mycket tung väntan...och då haft stöd i kameran.
Tack för din varma kommentar! Och visst är hon fin min mormor! / L
Tjena! Fotosidan har ändrats också. I alla fall sedan jag var här sist år 2002.

För att vara ärlig så har det blivit mer mainstream här och många fotografer är bra medan andra laddar upp sina "vanliga" semesterbilder. Oftast är kritiken endast positiv om man överhuvudtaget får en kommentar.

"Ganska intetsägande. Borde nog haft med en fågel eller ett flygplan kanske. Dessutom har du med lite skräp med i kanterna. Varför tog du denna bild?"

Så var kritiken förr. Kommentaren kommer från en bild som min åttaåriga systerdotter tog på den gamla goda tiden :) Det var lite hårdare då.

//Dawid
Svar från Lena Eriksson 2011-02-09 23:02
Tjena!
Jag har ju enbart varit med på Fs sedan två år tillbaka knappt...och som jag skrev, då passade mig allt finemang. De positiva kommentarerna också! De lyfte mig! :-)
Nu behöver jag nog lite annat...
Men just det där med att kommenterandet inte fungerar riktigt...hård nöt att knäcka.

Roligt att läsa din beskrivning av kommentaren från förr...på den hårda tiden. :-)
Tackar såmycket för kommentaren! / L
Vad kul att du bloggar igen. :)

Jag har precis som du haft en svacka, men är inte lika drastisk och går ur grupper och tar bort bilder. Jag tänker istället att jag vilar lite, ligger lite lågt ett tag. Tids nog brukar kraften och inspirationen komma tillbaka.

Jag hoppas verkligen att det ordnar upp sig för dig och din familj och att fotolusten håller i sig. Hör av dig om du vill ta en fotopromenad någon dag. Jag skulle bli glad om du kunde dela med dig av tips omkring gatufotografi. Det tycker jag du är så bra på.

Kram Karin
Svar från Lena Eriksson 2011-02-09 23:07
Hej Karin!
Du måste ju vara med om vi blir några tanter som kommer att träffas någon gång i månaden, eller hur???? Då kan vi kasta oss ut och gatufotografera...och prata foto och fika gott någonstans.
Tycker det vore kul nu när det våras!!!

Men... jag är superdålig på gatufoto...min fotblick fastnar ju bara på husfasaderna... :-))

Må gott...vi kan väl höras! / L
Hej Lena. Livet är inte för många som att gå på en rak lina. Så som du har det just nu med dina barn kan ingen förstå som inte själv upplevt det.

Därför kan ingen heller förstå varför du tog bort alla dina bilder. Jag är så glad att du i vart fall visar bilder i dina bloggar.

Det är precis som du skriver att mer man fotograferar mer ser man nära sig själv. Jag minns när jag gick till mitt arbete så kunde jag tycka ett litet grässtrå med en vattendroppe var så skön.

Jag hade en mormor som jag älskade mer än någon annan. När jag ser din bild på din mormor förmedlar du så jag kom tänka på hur fint vi hade det mormor och jag. Din bild har så mycket att ge så många. Det är jag helt säker på.

Du måste veta att du har ett enastående sinne för komposition, form och färger.
Jag tror egentligen inte du bryr dig så mycket om vad andra skriver om dina bilder. Du utvecklas ändå.

Det är säkert så att du måste få ha den paus du tagit när du har så mycket nära dig som kräver hela ditt jag.

Jag hoppas du kan ta kameran som en kompis och ge dig ut igen. Sedan visa dina bilder för det är många som vill se dem.

Sköt om er väl och jag önskar dig många fina stunder med kameran igen.
God natt och sov gott hälsar Gun-Inger
Svar från Lena Eriksson 2011-02-09 23:13
Tack Gun-Inger för en fin och värmande kommentar igen...
jaa, livet är verkligen tufft emellanåt...och tyvärr är vi mitt i det...det tycks aldrig ta slut. Men fotot ger mig tröst och väldans mycket glädje också. Men det gäller att lära sig att allt har sin tid...just nu kanske det får vara liiite foto och liiiite bloggande, och tyvärr mycket annat...om en tid, kanske det är tvärtom!

och så kommer ju faktiskt våren, och ljuset...det hjälper ju till, eller hur?

Sov gott, ha en bra torsdag! / L
Som andra redan påpekat: du har ett fint sinne för komposition. Jag ser också ganska mycket av enkelhet, renhet och struktur i bilderna och undrar om inte det är en (nödvändig?) motvikt till kaoset runtomkring dig, ett sätt att hålla ihop. Det ger också ett lugn att titta på den.

Och det här med att utvecklas som fotograf, jag tycker det alltid gått i perioder, med inaktivitet och olust och ointresse och hopplöshet, blandat med plötsliga språng, glädje och nyupptäckt.

Lycka till, med både liv och fotograferande.
/J-O
Svar från Lena Eriksson 2011-02-10 07:53
Tack för dina kloka och varma rader J-O!
Och det är nog så...fotoutveckling går nog inte konstant åt det håll man vill...som så mycket annat här i livet...
Och tack för din analys av mina bilder...jag gillar nog enkelhet, mot minimalism, struktur inte bara i mina bilder..utan i livet fö också... :-)..och om det har med mitt kaos att göra..jaa, kanske det.

Nu skall jag rusa till jobbet!
Ha det gott! MVH Lena
Helt underbart porträtt på din mormor. Vackert mjukt ljus från fönstret. Pigga, kloka ögon har din mormor. Andra och tredje bilden är bra exempel på din stil. Snygga, ibland lite strama, kompositioner som lugnar ned pulsen några snäpp på betraktaren. Återigen håller jag tummarna för din njursjuka dotter och hoppas verkligen att hon får en ny njure till våren. Det kommer att göra skillnad.
Svar från Lena Eriksson 2011-02-10 13:50
Tack Thorbjörn för bildanalys och omtanke...
MVH Lena
Lena!!
Vi funderar nog alla ibland, är trötta ibland, jävligt trötta.
Låt det komma av sig själv.
Jag är väldigt trött och tveksam just nu, så är det.
Mitt beslut kommer nog snart.

Gillar den tredje bilden alldeles speciellt mycket.
Gillar dina bloggar, dina bilder och din person, så som jag uppfattar den
//Leffe
Svar från Lena Eriksson 2011-02-11 13:38
Tack Leffe för allt gillande! :-)
Hoppas att våra tveksamheter försvinner i takt med våren...
Trevlig helg! / L