Femte december...

"Det där med lust till färg och form, det började tidigt...

Hennes mormor delade bakgård med en målerifirma och därifrån fick hon stora album med tapetprover. Utgångna förmodligen, men vad gjorde det. Tapetproverna var en skatt! Särskilt de som såg ut som tårtpapper eller de med små rosenknoppar på. Eller dem med medaljonger i rött och blått och guld. Och så fanns det särskilda barntapeter med roliga figurer. Och så fanns det tråkiga hall-tapeter förstås, de var ofta murriga med små, intetsägande mönster.

Av tapetproverna skapade hon allt möjligt. Det var rena julafton för en sexåring att få bre ut sig på golvet i sin mormors stora kök med sax, klister, papper och de vackra mönstrade arken. Där kunde hon ligga i timmar för sig själv och skapa, medan hennes mormor och morfar satt i finrummet och såg på nyheter och Hylands hörna och allt vad det var.

 Ja sedan gick det som det brukade...åren försvann på något sätt. Vips hade flickan fyllt 50 och lite till. Klipper och klistrar med tapeter det gör hon inte längre, men lusten till färg och form den behöll hon...."

.

 .

,

.

.

.

.

Fjärde december

.

  Kling, kling....

-Tjena Andersson, middagspromenaden?

- Nämen hej Marianne, har du slutat jobbet så här tidigt?

- Jajamensan...så nu blir det fika! Kommer du förbi och tar en kopp?

- Kaffe, jo man tackar! Precis vad jag gick och längta efter...jag är hos dig om en kvart!

.

.

.

.

.

Tredje december...

.

Minns ni värmeböljan i juli? Staden kokade av hetta och dagtid orkade man inget. Men kvällarna var ljuvliga...

"De hade tagit bilen till Skogskyrkogården. Där var det sällsynt vackert och stilla. De lågt inkommande solstrålarna färgade landskapet märkligt gyllene. Tjärnen låg spegelblank och mystisk, och bland monumenthallens pelare lekte skuggorna. Vilken kväll! Och tänk att det kunde vara så vackert på en kyrkogård...

Till och med stenbeläggningen nedanför Almhöjden skimrade som aldrig förr..."

.

Foto; Thomas Engström.

Det här är en bild som jag verkligen gillar...så jag delar gärna med mig! (Man har ju gått och blivit facebookare, och där får man lära sig att gilla, och dela minsann...:) Så nu delar jag med mig här i min blogg. Och förstås med tillåtelse av fotografen...

.

.

Andra december...

Hon stod där länge. Helt stilla.

Kanske hade hon ett och annat att fundera över?  Kanske mindes hon Stockholm från förr? Eller stod hon bara där och njöt av stunden? Av den vidunderliga utsikten och av den milda majvinden?

Jag tyckte att hon såg ut som en filmstjärna från 50-talet...

.

Fåfängan våren -14.

.

.

.

Första december...

Dimman bäddade in staden som aldrig förr. Inga människor syntes, inga ljud hördes och runtomkring fanns bara gråvit fukt. Det var som att gå omkring i ingenting.  

Dock var hon smärtsamt medveten om att framför henne, någonstans, låg tågstationen. Egentligen nära, men kanske ändå för långt bort? Hon hade fyra minuter på sig, sedan skulle hennes tåg avgå. Det tåg som hon var tvungen att hinna med. Annars....ja, det vågade hon inte tänka på.

Istället började hon springa. Springa för sitt liv.

.

(Bilden har varit med förut i ett inlägg, men då i färg och inte beskuren)