En vägg är inte bara en vägg...

Utanför Norrköpings stadsbibliotek 29/6-20

Jag har alltid fascinerats av arkitektur. Särskilt den moderna. Det är nog de raka linjerna och enkelheten i formerna som gör mig knäsvag. Men också materialet; glas, stål och betong - vem kan motstå det?

Och ett av mina nya sommarprojekt är att fotografera betong. Jag skulle vilja få till en serie bilder med betong i fokus. Får se hur det går. 

Imorgon ska jag dock måla väggarna hemma i mitt vardagsrum; tre väggar betonggrå, en kastanjebrun. Där tänkte jag hänga svartvita foton. Det tror jag blir fint!

En vägg är inte bara en vägg.

Men såklart...

första semestermorgonen måste ju bara inledas med en promenad till industrilandskapet och vattenfallet.

Och precis som vanligt blir jag ståendes vid den nakna vattenfallsväggen - som ju just bara är en kal vägg innan vattenflödet släpps på. Det är något med den mörka väggen som möter den ljusa himlen som tilltalar mig. Som får mig att vilja fotografera just där -om och om igen. 

Att det alltid är fågelliv där på morgonen gör väl sitt till. Men jag är ingen fågelfotograf och jag är inte intresserad av fåglarna egentligen, mer än att de bidrar till liv i mina bilder.

Livets ström

...är i ständig rörelse. Tar oss lite hit och dit.

Först så går det upp

och sen... 

Livet i ett nötskal?

Men låt mig återkomma till livets vedermödor i ett annat inlägg. Den här morgonen (15/6) strosade jag runt i Industrilandskapet i lagom temperatur men i riktigt skarpt solljus. Ljus som framkallade hårda men spännande skuggor. Och spännande skuggor måste man ju bara fånga!

Gillar man husväggar så gör man...

Norrköping 14/5

Fast visst hade det varit roligt om nya linser i ögonen också hade inneburit ny fotoblick? Jag menar, det blir ju lätt samma sorters bilder om igen. Men sedan jag avslutade mina studier har jag i alla fall börjat fundera omkring det här med fotograferande och bilder på nytt. Vad vill man med sina bilder? Vad styrs man av? Och hur blir man lite modigare i sitt fotande? Kanske det är dags att ge sig själv sådana där lekfulla fotoutmaningar som man sysslade med när man precis började fotografera för flera år sedan?