MINIMALIST - JAVISST!

Men bilden fick i alla fall behålla en gnutta färg...

Vinterpromenad...januari-17

SOM MÖNSTRET PÅ EN GIRAFF!

Besöket på Skogskyrkogården i måndags gav bra utdelning för mej som är förtjust i linjer och mönster. Det var snö som hade lagt sej så fint i skarvarna mellan stenarna nedanför Almhöjden. Mycket vackert tyckte jag! 

.

Skogskyrkogården 2/1-17

.

.

.

För övrigt känns det kul att att åter knacka fram en blogg här.

God fortsättning till er alla som läser!

.

GLASHUS, GRAFFITI OCH SINGLE GLOVES SPEED DATING

Och vi tog förstås några svängar i Reykjavik också.

En stad som överraskade med dess färg, form och lekfullhet. Det var färgglatt och udda om vartannat. Det fanns gott om utsmyckade och dekorerade husväggar. Och gott om graffiti. Men också sparsmakad utsökt design och arkitektur. Jag fick en stark känsla av högt till tak.

Och det kändes som en bra stad att leva i.

.

Reykjavik 3/7-16

Konserthuset Harpa

.

längs med en husvägg

.

"Single glovs speed dating"...stod det på skylten.

Fiffig idé även för Stockholmsborna, eller hur?

-

OCH TUR MED VÄDRET...

Regnskurarna under den här veckan kunde räknas på ena handens fingrar.

För övrigt var det mellan 12 och 18 grader varmt, ibland klarblå himmel och ibland dök det upp dramatiska moln. Det var bara att tacka och ta emot. Och höja kameran.. =)

.

Någonstans på södra Island 5/7-16

JAG KOMMER NOG HÄNGA HÄR ETT TAG NU...

Och fy bubblan för virus på balansnerven!!!! Och fy bubblan för att komma hem från en kortare vistelse på sjukhus, och inte känna igen sig själv alls. Och ändå har jag inte drabbats av något "farligt".

Smack sa det i torsdagsnatt och det fanns inget upp och ned längre i rummet. Det enda som var möjligt var att blunda och ligga totalt still. Allt annat framkallade omedelbara kräkningar och det var som att fara runt i en cyklon. Som tur var fanns en son hemma och kunde ringa ambulans.

Efter några dygn på US Linköping och fastställande av diagnos kunde jag gradvis titta upp. Kortison och hårdträning sattes in. Nu gällde det att lära upp hjärnan på nytt att fokusera och hålla balans. Och nu är jag alltså hemma igen. Jag har lärt mig gå några steg men det är väldigt vingligt. (Spännande att se vart man hamnar =) Och att fokusera tar enorm kraft. Lite bildredigering eller knack på datorn tio minuter framkallar omedelbart behov av att sluta ögonen och sova en stund.

Men, säger de lärde...det är bara att kämpa på, och träna på! Läsa, skriva, fokusera...tvinga blicken åt olika håll. Upp och gå...och så småningom ut och gå, helst i eländig terräng. Tänker att skriva blogg är nog bra träning inne, behövs mycket koncentration till det (som man förmodligen inte är medveten om). Så jag kommer nog att hänga här ett tag nu...i bloggspalten.

.

En bild från Reynisdrangar får illustrera min kamp. Och min förkärlek för hårda svartvita kontraster, just nu!

Framåt och vidare!!!! Reynisdrangar 8/7-16