Funderingar och fotografier från min vy i Vintergatan

UNDER TIDEN DE VUXNA LÄSER DN

I hotellets entré 28/2-16

och efter en god söndagsfrukost

.

Inlagt 2016-03-13 12:46 | Läst 5198 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Ingela Ring 2016-03-13 14:13
Gillar bilden. Stillsam och fin "trots" dataspel.
Svar från Lena Eriksson 2016-03-13 16:01
Här gick det lugnt till! Annat kan det vara när mina vuxna grabbar tävlar i vissa spel... =)

TACK för titten!
Margareta Cortés 2016-03-13 14:38
Verkar som om det högra spelet är mest intressant.
Bra barnpassning. ;)
Svar från Lena Eriksson 2016-03-13 16:01
Man blir lätt fångad av skärmar, antingen man är barn eller vuxen...

TACK för titten!
Lena Holm 2016-03-13 15:31
Nutidens "barnpassning" men jag gillar din bild.
Hälsningar Lena
Svar från Lena Eriksson 2016-03-13 16:03
Så är det nog lite grann. Jag tycker inte att det behöver vara fel, (finns många bra spel, dessutom) bara ungarna kommer ut i naturen och verkliga livet också. Allt handlar om balans.

TACKAR!
Khalad 2016-03-13 16:36
Skön bild, fint bildbehandlad!/ Björn T
Svar från Lena Eriksson 2016-03-13 22:09
Kul du gillar!
TACKAR!
Gun-Inger Arvidsson 2016-03-13 19:28
Visst är det en bra barnvakt har sett det då och då
Charmig bild är det.
De är så gulliga där de sitter tittandes ..
Ha gå vecka
Gun-Inger
Svar från Lena Eriksson 2016-03-13 22:14
Det är roligt med elektroniska spel, både för ung och gammal!
TACK, må gott!
begust 2016-03-13 20:36
Visst kan man använda skärmarna till barnpassning i bland.
Särskilt för att läsa tidningen i lugn och ro ;-)
Vi begränsade barnens TV tittande då de var mindre.
I stället var det lek, spel och läsning.
Mycket roligare för oss vuxna också
Svar från Lena Eriksson 2016-03-13 22:18
Jag ville inte lägga några moraliska värderingar med min bild...jag är väldans förtjust själv i dataspel...och har två vuxna barn som är nördar...och en käresta som gillar att spela då och då...
Jag tycker att allt handlar om balans i livet! Vilket inte är så lätt alltid...

TACK Bengt!