Till och Från
Trandansen
Meddelar bilder från Trandansen. Obs! Dagsfärska bilder!
(.)
(.)
(.)
(.)
Två och en halv meter mellan vingspetsarna.
(.)
(.)
Skådaren. Homo videns. Förenar sakkunskap med passion.
Kollega.
Elvatusen tranor räknades in idag.
/Slut.
Körsbärsblomster
Kollegan Jan har flaggat för att det börjar bli dags. Körsbärsblomstersäsongen står för dörren. Numera finns det ett utbud. Det är en sak som Staden har lyckats med - att sprida glädjen med körsbärsblommor till fler platser. Självisjägaren har därför alternativ. Meddelar några bilder från förra årets blomstring.
Kungsträdgården - östra sidan. Originalet. Och fortfarande bäst. Men se till att helst vara där på morgonen. Från lunch och framåt blir det tjockt med folk.
Kungsträdgården - västra sidan. Om det skulle bli trångt på östra sidan är ett tips att gå tvärs över dammen till den västra. Det är bara några tiotal meter bort - men har kan man ofta vara mer för sig själv. Det är lite lustigt att det kan vara så stor skillnad. Blommorna på västra sidan ligger lite i skugga och det blommar därför någon vecka senare där. Det gör att sidan inte alls har samma rykte. På bilden syns hur en expert från Japan inspekterar kvalitén på blomstringen.
Körsbärsvägen. Det här är lite av ett smultronställe. Tänk att ta en självis - på Körsbärsvägen! . Har kan man ofta få blommorna för sig själva. Se upp dock så att inte någon student dyker upp och stör i bakgrunden.
Bysistorget. Också ett bra ställe. Här går det att ta bra självisar. Det händer ibland att någon överförfriskad alkis kommer och stör men det brukar ändå gå att få bra bilder.
Mariatorget. Trädet står vid Swedenborgs staty. Det är visserligen lite glest med prakten, ingen riktig matta. Sammanhanget väger ändå upp. Hade Swedenborg nånsin fel? Mariatorget - bäst i test!
Fotbolls-VM!
Sverige i fotbolls-VM! Magiskt.
Det här med att ta sig till VM. Det är med nåt visst med det. En kollektiv upplevelse genom historien. Man blir nostalgisk. Tänker på alla kvalrysare genom åren. Och den igår var en av de bästa. Nerven, trycket. Förutsättningarna. Den kommer gå till annalerna. Som Gelsenkirschen 1973. Och sättet som Sverige vann på. Man blir utspelade. Att se på är ren tortyr. Man man har spetsen framåt och kan avgöra.
Och när man tänker på hur kvalet har varit. Sverige sist i gruppen. Med två ynka poäng. Fyra gjorda mål, tolv insläppta. Förlust mot Kosovo två gånger om. Polen? Tvåa i sin grupp bakom Nederländerna med 17 poäng. Måste erkänna att jag sen en tid har gett upp landslaget. Har föredragit damerna, där Sverige ändå har en chans. Men nu är det annat ljud i skällan. Nu är vi med!
Sverige är som bäst när man har en Lagerbäck som förbundskapten. En som förstår lagets begränsningar. Som förstår att göra bästa möjliga av en dålig giv. Organiserat spel men med spets framåt. Men sen så kommer det en förbundskapten som vill se mera "shining". Vill att Sverige ska spela brassefotboll. En Olle Nordin, Erik Hamrén, Jon Dahl Tomasson. Och det slutar med förskräckelse. Tills en ny Lagerbäck tar vid. Det går i cykler.
Två härliga månader nu fram till sommaren. Den bästa av tider. Förväntans tider. Att vara med, att vara en i gänget. Fotbolls-VM, the greatest show on Earth, när världen tittar på, åtta miljarder mänskor, klotets stora fest. Och vi är ett av lagen.
PS. Bilderna har inte nödvändigtvis med fotbolls-VM att göra.
Falsterbo
Jag var nere i Skåne i somras. Det var i mitten av augusti. Gjorde ett besök i Falsterbo. Ett måste för oss skådare.
En häger sträcker ut. Lägg märke till den fina benföringen. Även halsens veck. Den fågeln har aerodynamiken i blodet.
Där fanns också sädesärlor. Här en yngre individ.
Den här fågeln undrar jag vad den kan vara. Någon som vet?
(...)
Såg även svalor. Uppe på fyren har man fin utsikt. Där kretsar svalorna. Bron ger fin fond. De är snabba. Man behöver tålamod. Om man skulle stå här en timme tror jag man skulle kunna fånga något bra.
(…)
Det här var en trevlig bekantskap. En kentsk tärna. En thalasseus sandvicensis på min ära. Man slås av den fina färgen på näbben.
Skärfläckor visar prov på fin näbbteknik.
Några gäss tränade inför stora flykten över havet.
Främmande fåglar.
Allt som allt en givande dag. De stora sträcken hade inte kommit igång. Men nu så är det dags. Så egentligen borde man åka ner. Om inte nån sydligare kollega kan åka dit och bevaka?
Storspov!
Det var i Hortlax kring midsommar. I luften hördes mystiskt vemod. Då ser jag hur storspoven kretsar kring gården, slår sig ned mitt på gärdet! In på knuten!
Det var magiskt. I femtio år har jag vistats här på somrarna. Ibland har man hört den. Den håller till nere vid bäcken. Man att den kryssar så här över gården och slår sig ned och att man sitter på första parkett - det har aldrig hänt.
Jag rådfrågar farsgubben. Han har åttio år på gården. Han har heller inte varit med om nåt liknande.
Så ni förstår, kära läsare, att fågelfotolyckan var total.
En fundering jag har är om det var jag som lockade fågeln. Jag har skaffat mig en app. Merlin Bird ID. Det är en app som känner igen fågelläten. När man hör en fågel tar man fram appen och slår på mikrofonen. Appen talar då om vilken fågel man hör. Man känner sig genast som ett proffs. Men den har även läten inspelade så att man kan höra hur en fågel man är intresserad av låter. Och när jag kom upp så hade jag storspoven i tankarna. Jag visste att den skulle bli the main event. Planerade strapatser på hur jag skulle ta mig ner till bäcken och leta. Så jag sökte upp storspoven i appen och lyssnade på hur fågeln lät.
Fem minuter efter att jag lyssnat på fågeln i appen så hörs gensvar från luften. Storspoven seglar i luften, spanar och slår sig ned på gräset. Jag undrar om det var det här som gjorde att jag kunde komma så nära. Fågeln gillade mitt läte.
(…)
(…)
(…)
Läser att hälften av alla storspovar i Sverige finns i Västerbottens och Norrbottens län. Det är norrlandsfågeln framför andra. Jag är tacksam att ha fått göra den närmare bekantskap.






































