Från pinhole till Camera Obscura

Inspirerad av Tommy tog jag häromveckan fram mitt pinholeobjektiv och gick ut på stan. Bilderna blev på sätt och vis bra, men hamnade i ett ingenmansland mellan "dreamy" och skarpa. Jag (och Peter Hennig) försökte skärpa dem, men det vart antingen inget eller katastrof.

Men Peter såg potential och jag läste på. Hur utnyttja de speciella egenskaperna?  Pinholeobjektiv saknar brännvidd. De saknar skärpa. De saknar skärpeplan. Ljuset går bara genom luft, inte genom glas och antireflexbehandlingar. Diffraktion finns, men färgerna kan vara värda att ta vara på. Pinholeobjektiv tecknar rakt! Det ger ett särskilt lugn i bilder med raka linjer. 

Nu ska jag försöka omfamna ofullkomligheterna och ta vara på de bra egenskaperna. Och använda begreppet Camera Obscura. Det har hävd sen antiken. I går  tog jag en ny tur på stan. Försökte ta fram ljus och färgfält, struntade i skärpa. Det kändes jätteknepigt att fotografera i RAW och ändå inte skärpa! I efterbehandlingen har jag ställt in ljustemperaturen till 5500 grader, justerat bildutsnittet, försökt centrera histogrammet och finjusterat utseendet i Curves.  

Kameran är en Pentax K-1 med ff-sensor 36 megapixel. ISO 100. F 164. Stativ.

Bild 1. Först en orientering i stan. Holmentornet centralt i Norrköping. I det finns porten till Industrilandskapet. 

Bild 2. Holmengatan 14 inne i området. I bakgrunden gårdssidan av Holmentornets norra flygel. 

Bild 3. Entrén. Byggnaden rymmer numera en mängd olika verksamheter. 

Bild 4. Här en liten gård i gården.

Bild 5. Varmt ljus på Holmentornet t v, kallt ljus på nybygget rakt fram 

Bil 6. Vrån mellan Holmentornet och dess norra flygel. 

syntax 2026-06-05 10:34

Jag tycker att du åstadkommer ett fantastiskt resultat! Längre är det nog svårt att komma med ett hålobjektiv. Drömska vackra färger och strukturer.
Jag vet för lite om detta. Frågan är vad som är den huvudsakliga orsaken till den här speciella oskärpan? Är det diffraktionen? Hålet är ju väldigt litet, så allt passerande ljus måste ju böja av och sprida rejält på grund av normal diffraktion.

Besvara

Svar från Måns H 2026-06-05 11:44

Hej Peter och tack f hjälpen med denna upptäcksresa! Jag dubbelkollade nu "huvudsakliga" orsaken till denna speciella oskärpa med chatGPT. Roboten har varit med som bollplank tidigare. Man får se till att den varken smickrar eller fabulerar och ta resultatet med en nypa salt. Dess svar är att hålstorleken är en närmast optimal kompromiss, det är ca 50 % geometrisk oskärpa och 50 % diffraktionsoskärpa.

Geometriska oskärpan begriper jag, hålet är ca 0,25 mm så geometriska oskärpan blir ca 0,25 mm på sensorn som är 24 x 36 mm.

Diffraktionsoskärpan har jag luddigare begrepp om. Den definieras enligt roboten som Airy Disc och har diametern ca 0,21 mm.

Att bildresultatet ser så bra ut som det gör beror nog mycket på att hålet är koniskt. Plåten 0,09 mm och koniskt hål gör att effektiva tjockleken blir ett par tre hundradels millimeter och vinjetteringen ganska liten. Ett laserborrat 0,25 mm hål i samma plåt skulle vara rundare men nog ge mer vinjettering.

Svara

syntax 2026-06-05 11:59

Den här sura gubben måste nog ifrågasätta AI (som vanligt)... :-)
Då hålet är så litet som det är, borde allt ljus som passerar vara diffrakterat - och jag har svårt att se var geometrisk oskärpa kommer in, då ljuset kommer från en så påtaglig punktkälla.
Men skit samma - fina bilder är det!

Svara

Svar från Måns H 2026-06-05 12:39

Geometriska oskärpan tror jag mig begripa något så när. Hålet är ca 0,25 mm. Eftersom avståndet till det avbildade är stort blir strålgången i stort sett parallell. Det finns inget skärpeplan. Oskärpecirkeln på sensorn blir ca 0,25 mm.
Samtidigt diffrakteras ju allt ljus vilket jag mer eller mindre begriper, men vad det betyder i siffror förstår jag mig inte på. AI kommer dock till resultat som stämmer med konventionella källor.

Jag funderar ju på att jobba vidare med detta, t ex testa stora utskrifter. Ser du nåt jag ska hålla ögonen extra mycket på?

Svara

Svar från Måns H 2026-06-05 12:54

Geometriska oskärpan tror jag mig begripa. Hålet är ca 0,25 mm, ljusstrålarna i praktiken parallella (det finns ju inget skärpeplan och avståndet till det avbildade är stort) så att geometriska oskärpecirkeln på sensorn blir ca 0,25 mm förefaller troligt.

Diffraktion förstår jag inte intuitivt men har lärt mig att den finns. AI säger samma som andra källor, diffraktionens oskärpecirkeln i detta fallet ungefär samma som geometriska oskärpecirkeln. Men borde inte diffraktionen också bidra med dis över hela bilden?

Kul att du uppskattar bilderna, det bidrar starkt till att jag jobbar vidare på det här spåret. I svagare ljus borde sånt som rör sig i motivet jämnas ut eller försvinna, inte specifikt för pinhole medan en effekt att titta närmare på.

Svara