Gotländsk hage naturreservat som sköts på gammalt sätt med plockhuggning
Att plåta ett naturreservat som enligt Wikipedia "består av gammal tallskog" var inte alltför lockande. Huru plåta skog så att det blir nåt?
Jag befarade också att staten köpt in området, men sen lämnat det för att bli nån sorts urskog. Då jag jobbade för Gotlands kommun en gång i tiden tjatade vi ständigt på länsstyrelsen att ha finansierade skötselplaner då reservat bildades. Att kalla områden som man köpt in och övergivit för "skyddade" var vilseledande.
Men tog mig upp till övre Fröjel och fick en positiv överraskning!
Länsstyrelsens beskrivning: "Det nästan 2 kvadratkilometer stora naturreservatet Hajdes storhage utgör ett på Gotland exceptionellt exempel på en nästan försvunnen skogstyp, en skog som är helt opåverkad av moderna skogsbruksmetoder. Den är i stället formad av bete och av att all avverkning skett genom plockhuggning. Man har alltså avverkat enstaka träd som har valts ut efter sin lämplighet för olika användningsområden."
Skötselplanen från 1991 skräder inte orden: Mellan de två ytterligheter som rationellt skött skog och urskog utgör kommer i framtiden inte att finnas någonting.
Skötselplanen innebär att området är och förblir i privat ägo. Gården fortsätter att i möjligaste mån sköta det på gammalt vis. (Att sköta allt precis som förr går ju inte.) Det ger mer arbete och åtminstone på kort sikt mindre intäkter än trakthyggen. I utbyte åtar sig staten att skogsvårdskonsulenterna inte ska få bestämma, att hålla stängsel och ha tillsyn ett par gånger om året.
Området ska inte marknadsföras mot allmänheten i någon större utsträckning.
Friska träd skulle få avverkas men inte som kalhyggen. Riktigt gamla stora tråd ska få stå kvar. Det finns furor som är 250 år inom området. Självdöda träd ska i första hand användas till gårdens vedbehov. Så den här granen blir kanske flis.




Dina bilder påminner mycket om skogen på Hasselvik. På mina tre hektar är det gammelskog som är över 150 år i botten. Jag gallrar inte skogen i någon högre utsträckning, men tar hand om vindfällen. Det har blivit så många de senaste åren, att det motsvarar en varsam blädning av skogen.
Tre hektar är mycket att sköta själv. Jag klarar inte ens de 0,3 som tomten i Fröjel omfattar utan lejer in hjälp för att hålla efter det värsta. Hade ambitionen att kapa upp vindfällen och klyva till ved, men kom inte längre än att bygga sågbock och sätta upp huggkubbe.
Ser min puffbild OK ut på din skärm? Ska lägga in den på Wikipedia och vill ha den lagom ljus.
Dessvärre är det så att Hasselvik börjar bli mig för tungt. Ännu år 2019 efter orkan-stormen Alfrida klarade jag biffen som 75-åring. Nu skulle det inte alls gå... :-(
Kommer du ihåg den här jereminaden?
https://www.fotosidan.se/blogs/syntax/orkanvindar.htm
På Gotland lejer jag proffs med RUT-avdrag. Förra veckan t o m för gräsklippning. Jag skämdes lite för det, men dottern tycker pappa är klok som låter grannen med firma med unga starka grabbar göra jobbet.
Tack för bildkollen!
Hälsningar Lena