CITYSCAPES: BLOGGEN

Om Fotosidans grupp Cityscapes och mycket annat.

Rangsarve kvarn på Gotland

Vindkraftteknik 1889. 99,7 % fossilfri. Det mesta fanns att tillgå på gården. Furuträ för stomme och axlar, björk i kronhjulen, oxel i kugghjulens tänder, trätjära för yttre underhåll. Vinden var gratis.  Somligt måste köpas. Ett par gjutjärnsdrev. Järn till beslagen. Kvarnstenarna. Cirkelsågbladet med lagring och remskivor. Och själva kompetensen att bygga en kvarn fanns hos nån mästare som bonden eller mjölnaren fick anlita.
.....
Jordbruk och bröd är grunden för vår civilisation. För att tillverka mjöl att baka bröd med behövs kvarnar. De första var handdrivna. Ett enformigt slit som kvinnorna fick göra. Romarna  byggde vattendrivna kvarnar. Väderkvarnar finns sen 1000-talet och utvecklades efter hand. Den här modellen har åtminstone fyrahundraåriga anor i Sverige. Vi vet inte vilka som hade kunskapen att bygga kvarnarna, men ofta vem som lät bygga dem.
.....
Ur Alva Hembygdsförenings information:
På vägen mellan Alva och Hablingbo står en gammal kvarn. Den uppfördes 1889 av Alfred Jakobsson vid Rangsarve. Alfred bodde på gården mittemot kvarnen. När skiftet gick fram kom den åker som kvarnen stod på att tillhöra Lars Andersson som ägde gården öster om kvarnen. Han köpte kvarnen och var också den siste som utnyttjade den. När nya tider kom och kvarnen blev överflödig höll den på att förfalla.
 
 
På 1950-talet träffade gamla ägaren Alma Pettersson hembygdsvårdaren Erik Lindqvist från Havdhem. Erik tog på sig ansvaret att få igång en renovering av kvarnen och med ägarens tillstånd och grannars hjälp och medverkan stod snart kvarnen färdig. Enskilda personer och föreningar skänkte virke och kontanta medel.
 
 
1960 skänktes den nyrenoverade kvarnen med tillhörande tomt av Lars Anderssons dotterdotter Elisabeth och hennes make Göte Sonell till Alva nybildade hembygdsförening. Föreningen har med ideella krafter (och nåt symboliskt uppmuntringsbidrag från Länsstyrelsen, mitt tillägg) hållit den i gott skick med mycket av originalmaskineri och utrustning kvar.
 
Rangsarve kvarn är av holländsk typ. Kvarnbyggnaden står fast förankrad i marken medan man kan vrida hättan efter vinden. Det är en sikt och spånkvarn. Malningsmaskineriet finns kvar liksom sågverket.
 
Då jag kom dit i mitten av juli 2021 satt nyckeln i låset. Det vara bara att kliva in. Därinne en tyst, nästan sakral stämning där det måste ha gnekat och surrat och dånat och skavt då arbetet var i gång.

Kvarnbyggnaden står fast förankrad i marken. Hättan vrids i vind. Jag vill minnas uppgifter om att det kräves starka karlar eller oxar för att vrida överdelen. Den låstes alltid i läge som fick duga även om vinden varierade lite - en teknik som övertagits av dagens vindkraftverk. Just den här hättan har reparerats och går inte att vrida.

Vingarna har segel av trä. Det finns luckor kvar för att öka ytan.

Alla bilder tagna med Pentax K-1 och Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm 2,8. Jag har monterat ett motljusskydd som ibland skapar vinjettering i ytterst hörnen.

Mitt i bottenvåningen kommer spindeln, d v s vertikala axeln, ner. Lagringen finns i krysset på golvet som säkert stöttas underifrån av noga utförd grundläggning. Upptill syns primära stjärnhjulet vars kuggar drivit sekundärhjul på axlar som var riktade uppåt, till andra våningen, där malningen skedde. Till höger cirkelsågen som också drevs av vinden.

Här är cirkelsågen. Jag tycker att den ser ut att vara upplinjerad med fönstren så att det ka gå att hanter lång           t virke men enligt Hembygdsföreningen användes den till att såga spån, d v s takspån som ju också täcker kvarnens   väggar utvändigt.

Trappan upp till andra våningen.

 

Här på andra våningen syns till vänster "tratten" där man hällde omald säd. Mitt fram spindeln, d v s vertikala axeln, med sitt sekundära stjärnhjul. (Det drev via ett gjutjärnskugghjul, ej i bild, en remskiva till sågverket.)

Uppe i hättan kommer kvarnaxeln in. (Den är rund och mörkare gråbrun med ett järnbeslag.) På den sitter kronhjulet (mitt i bild)  som driver krondrevet som driver spindeln (vertikala axeln).

Kvarnen i tidigare sämre skick.

Text och skiss från källan nedan, ett examensarbete av Lars Eriksson, Uppsala Universitet, Campus Gotland.

Postat 2021-07-18 10:24 | Läst 648 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Gångjärnsriktaren

Lägenhetsdörren på min frus boende krånglade. Jag tog dit gångjärnsriktaren för att fixa saken. Men verktygets 17mm-hål var aningen för litet för gångjärnet.  Så jag bad verksamheten justera dörren. Visst sa dom, lita på oss och på fastighetsägaren Hemsö! Jag tog ändå med verktyget till Gotland. Jag skulle kanske kunna få hjälp att vidga hålet lite.

Cedergrens Mekaniska i Klintehamn fixar det mesta, men inte i juli. "Nu kan vi inte hjälpe di me gångjärnskrökeren" sa mannen bakom disken. "Men på Snicken finns olike storlekar."

På byggvaruhandeln Snicken tittade dom på verktyget och sa "aha, gångjärnsbrytere". Vi har en med 19mm hål här. Den skulle kosta 570:-. Dyrt för att användas på 2 gångjärn och kanske ändå inte passa. Så jag avstod.

I stället gjorde jag ett verktyg av en rundstav och en för ändamålet lämplig skruv som fick fäste i chucken på en borrmaskin och slipade upp hålet någon tiondels millimeter med smärgelduk.

Åter hos hustrun här i Norrköping. Första dan träffades vi. Andra dan kändes dörren låst och min fru svarade inte i telefon. Personalen sa att dörren faktiskt är olåst, men att man får ta i ordentligt! Dom fick upp dörren och jag fick träffa min fru igen. Hon klagade på dörren och tyckte att det var bra om jag kunde rätta till den.

Och nu passade gångjärnsriktaren! Jag jobbade i omgångar med de två övre gångjärnen. Höll emot vid gångjärnsänden och drog hårt i gångjärnsriktarens fria ände tills dörren satt rakt igen.

Att jobba med såna här praktiska detaljer är på sätt och vis en flykt från de stora frågorna om livets korthet och dödens visshet. Men även praktiska detaljer tål att skötas. Min fru blev glad! Bra att kunna ta sig ut och in utan att använda hela kroppstyngden och bra att inte riskera att bli instängd.

Gångjärnsriktaren med 14mm och 17mm hål. Hålet till höger är lite uppslipat. Slitsarna passar plåten i gångjärnsfästet.

Exempel på dörr som hängt ner sig.

Dörren till min frus lägenhet efter åtgärd.

Då man använder en gångjärnsriktare ska man bara applicera vridmoment. Man drar i fria änden och håller emot inne vid gångjärnet. Jag som inbillar mig att jag kan jobbet ställer dörren på glänt och tar i lagom mycket i flera omgångar. Annars kan man lyfta av dörren för att se och känna vad man gör.

Postat 2021-07-16 11:56 | Läst 1347 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Fästing II

I går bloggade jag om fästingar och rätt sätt att ta bort dom.  Det kom många intressanta kommentarer med olika uppfattningar!

https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/fasting.htm

Idag hittade jag ett nytt litet kryp inborrat i kroppen. Tog bort det med fästingsnaran och fotograferade.

Här är fästingsnarans verksamma del. Man trycker fram en lagom stor ögla, lägger den  runt fästingens hals och släpper upp knappen. Sen vrider jag ut fästingen. Arkivfoto från i går. Iphone SE 2020.

Fästingsnaran med fästing. Den här är 4 mm lång. Pentax Macro 50mm f 4 på APS-kamera Pentax K3II.

Fästingar har funnits i åtminstone 90 miljoner år. Några har hittats inbakade i bärnsten. Fästingburna sjukdomar har säkert funnits länge. Men de har inte observerats systematiskt, i alla fall inte borrelia, och i alla fall inte i Sverige.

Jag hade inte sett nån fästing innan jag kom till Gotland för  50 år sen.

I Sörmland fick min svärmor syn på nåt konstigt på en av sina småflickor kanske 1949 och pinnade iväg till en granne för att fråga vad det var. En fästing sa grannen, visste du inte det? Svärmor var från Västmanland. Där fanns inte krypen. Att ta bort var inte lätt. Det florerade tips om att kväva dom  med smör, men de fungerade inte. Jag tror att folk tog bort dom med naglarna. Som jag skrev i går så tycker jag att fästingsnaran Trix fungerar utmärkt och att jag vrider ur fästingen.

På 1970-talet visste ingen vanlig doktor att borrelia ens fanns. Några år senare hade Scientific American en genomgång om borrelia, på engelska Lyme Disease. Då hade läget klarnat. Sjukvården hade skaffat sig viss erfarenhet. Man bedömde då att en antibiotikakur på ett tidigt stadium botar sjukan. Men om man haft den länge, flera skov, var det besvärligare.

Nu kan man kolla engelska Wikipedia. Det finns ett otal fästingarter och ett flertal sjukdomar som dom bär på. Borrelia och virusorsakade TBE är vanligast hos oss, men listan på andra sjukdomar är obehagligt lång. Man jobbar med metoder att frysa ihjäl krypen på plats för att minska smittriskerna.

Var står fästingarna i djurens hierarki?

Dom lever på ryggradsdjur och på oss. Vi tror att vi är skapelsens krona, men det är fästingen som är skapelsens krona.

Postat 2021-07-15 12:57 | Läst 671 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

Fästing

Kom hem från Gotland med en fästing. Enligt folktron ska man vrida ut fästingar, motsols, som att skruva ut en skruv. Enligt 1177 ska man dra rakt ut. Jag använder fästingsnaran och gör som det står på förpackningen, vrider.

Inte för att det står så. Inte heller för att folktron kan ha rätt. Utan därför att jag gjort en egen studie.

För några år sen bodde vi på en extremt fästingtät plats. Där var fästingar i gång tolv (12) månader om året. Jag fick på mig enstaka, katterna hundratals.  Ska man vrida ut dom eller dra rakt ut? Jag lade upp en studie. Målet var att ta ut 100 fästingar. Hälften genom att dra rakt ut, hälften genom att vrida.

Efter 20 borttagna fästingar avbröt jag försöket av djuretiska skäl. Att vrida fungerade bra. Att dra rakt ut medförde att fästingen gick sönder. Delar satt kvar och såret blev inflammerat.

Sen kom fästingsnaran Trix som verkligen fungerar.   Bruksanvisningen visar varför man ska vrida, inte dra rakt ut.

Jag börjar med att ta bort fästingen med fästingsnaran och gör sen rent med Salubrin OCH klorhexidin. Salubrinförpackningen är kul! Men att göra rent hjälper inte eftersom fästingen borrat ner sig.

Man trycker fram en ögla som är lagom stor för den aktuella fästingen, lägger den runt fästingens hals och lättar på knappen tills fästingen sitter fast. Då kan man vrida ett varv och fästingen lossnar.

1177 rekommenderade ändå att dra rakt ut. Jag ringde den ansvariga. Hon använde själv en pincett som var särskilt smal framtill, hur hon nu lyckats lokalisera en sån, och med den drog hon rakt ut.  Att fästingsnaran funkar bättre trodde hon inte på.

1177 har inte ändrat inställning. Så här står det än i dag: "Ta tag om fästingen så nära huden som möjligt och dra långsamt rakt ut."

(Jag håller koll på egna bettet. Ibland behövs inte antibiotika men ibland behövs rätt sort. Mot TBE hjälper inte antibiotika. Förr fanns TBE inte i de trakter jag oftast rör mig,  men nu är det hög tid att vaccinera sig. Jag vill egentligen inte, men TBE är värre. )

Postat 2021-07-14 19:24 | Läst 1357 ggr. | Permalink | Kommentarer (12) | Kommentera

Klintehamns hamn och Hamnbar med Zeiss Ikon Jena DDR Flektogon 20mm

Hamnbaren i Klintehamn drar folk från stora delar av ön hela året. Onsdagar kroppkakor alternerande med raggmunk! Och det finns fish and chips och en hel del annat för den som missat lunchen.

Här har jag försökt få med tallriken och horisonten på samma bild. Med lite god vilja kan man skönja horisonten och objektivet har tecknat den rak!

Bländare 8. Fokus på lökringen.

Här exporterar Gotland mat, timmer och flis.

Postat 2021-07-13 11:20 | Läst 544 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera
Föregående 1 2 3 ... 5 Nästa