Sankta Katarinas Gilleshus i Björke på Gotland

Första försöket att plåta Sankta Katarinas gilleshus i Björke slutade snöpligt. Jag hittade inte byggnaden! Sen kollade jag på nätet. Den står inne på en gård. Det gick att få fram  ägare och telefonnummer. Men 0498-numret funkade inte. Telia har kopplat ur kopparnätet.

Vad göra? Om gårdsfolket var hemma skulle jag be om att få plåta och ha kameran framme. Med objektivet Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20 mm f 2,8 och ett enormt motljuskydd monterat har den betydande imponatoreffekt. Det syns att här kommer en person som plåtar seriöst. Tog också fram visitkort. Såna är ju helt ute numera, men brukar ändå funka för att lugna ner folk då man vill plåta. 

På plats knackade jag på. Efter en stund öppnade frun i huset. Jag presenterade mig och sa som det var, att Wikipedia just nu söker bilder på byggnadsminnen och jag skulle vilja fotografera Sankta Katarinas gilleshus. Joo det skulle väl kunna gå sa hon. Jag tackade och övergick till fotojobbet. 20 mm vidvinkeln var precis vad som behövdes. Kameran på stativ, detta skulle bli noga.

Då ropade hon "du ska väl bara fota utsidan?" Javisst sa jag, bara fasaden.

Sen hittade jag en annan vinkel. Då ropade mannen i huset. Ny pratstund vidtog. Jag visade en råfil på skärmen, mörk men blir bra sa jag. Kunde jag få en e-postadress att skicka bilderna till? OK då sa han och skrev ner e-posten i min almanacka. Nu har han fått bilderna och ett tack för att jag fick plåta. Han tyckte dom blev bra.

Här fasaden in mot gårdsplanen.

Och här södergaveln

Wikipedia saknade artikel så jag skrev en. Det blev ett korrekturfel i rubriken. Den klarade jag inte av att rätta. Men det gjorde en volontär,"disembodied soul", efter en liten stund!

Så här blev artikeln:

Sankta Katarinas gilleshus

Sankta Katarinas gilleshus är en medeltida lantlig ekonomibyggnad uppförd på 1200-talet i Björke socken på Gotland. Byggnadsminnesförklaring med beskrivning 2010. Den enda gillesbyggnad som finns bevarad på Gotlands landsbygd. Den har genom muntlig tradition kopplats till Roma Klosters Sankta Katarina gille. Efter reformationen förbjöds gillena och deras egendom konfiskerades.

Enligt beskrivningen revs delar av byggnaden i början på 1800-talet. Det startade ett engagemang hos centrala antikvariska myndigheter att verka för att bevara även enklare historiska byggnader.

Gillestadgarna har bevarats i avskrift. Gillets uppgift var de levandes välfärd och att hedra de döda, i praktiken att verka för själavård och hälsa samt att följa avlidna medlemmar till graven. Medlemmarna samlades till ett stort gille i samband med pingsten. Kyrkoherden Botulf som grundade gillet 1443 ligger begravd i Björke kyrka. Gravstenen finns kvar i koret.

Byggnaden är uppförd av sten, med all sannolikhet kalksten, putsad med kalkbruk och avfärgad i bruten vit nyans.

Kameran som legitimation

Förra veckan ville jag plåta ett byggnadsminne inne på en privat gård på Gotland. Försökte ringa, men 0498-numret var bortkopplat. Hur få lov att plåta? Helst med bra vibbar.

I bilen tog jag fram kameran och monterade vidvinkliga objektivet Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20 mm f 2,8. Det enorma motljusskyddet ger t o m en Pentaxkamera betydande imponatoreffekt! Ni som kör med Leica eller Hasselblad upplever nog den effekten hela tiden.  Kameran blir en sorts legitimation: Här är en person som plåtar seriöst.

Jag frågade artigt och hade visitkort redo. Allt funkade bra. Återkommer i nästa blogg med bilder på Sankta Katarinas gilleshus i Björke på Gotland.

Au revoir Gotland

Efter en kort vecka på Gotland åter mot fastlandet. På kameran satt det Carl Zeiss Jena DDR 20mm f 2,8 som nyss avbildade byggnadsminnen på ön.

Hoppas snart kunna åka tillbaka och uppleva havet och ljuset igen. 

Fiskeläget Tomtbod på Gotland

Kör norrut från centrala delar av Burs socken. Ta till höger. En 2,5 kilometers grusvägsraka leder ut till havet.

Där möts man av lysstänger med korgar av järn. Den hitre en vippfyr, två raka stänger i bakgrunden. Eldarna visade dem som var ute på havet i mörkret vägen tillbaka. Från början använde man tjärved, senare fotogenlampor.

I det här blogginlägget står bildtexter och nummer ovanför respektive bild.

1.

Samtliga bilder Pentax K-1 med Pentax 35 mm FA 2.0, oftast på f 5,6.

En del bodar är av sten, andra är bulhus av trä, några nyare har modernare träkonstruktion. Många har eldstad med skorsten.

2.

1988 utsåg länsstyrelsen Tomtbod till byggnadsminne. Det låg naturskönt, hade kvar den gamla hamnen, länningarna att dra upp båtarna på, ålderdomliga bodar från olika epoker, gistgårdar och hägnader. En synnerligen märklig miljö. Beslutet togs av länsstyrelsen i plenum med länsantikvarien Marita Jonsson som föredragande. 

Då hade en enda bod kvar sitt gamla flistak.

3.

Flistak byggs med grova åsar, d v s grova längsgående bjälkar mellan gavlarna. På bjälkarna lägger man ett tak av trä, på gotländska faltak. Falor är lite grövre än brädor, lite tunnare än plankor, läggs omlott och har spår för tätning och vattenavrinning. På faltaket stenhällar i vild läggning. De överlappar så att regnvattnet rinner nedåt och ut från boden.

Åsarna syns direkt under taket. Det finns ett par små gluggar också. På nocken horisontella flisar.

4.

Mest kalksten i väggarna. Här och där också gråsten. De stenarna flyttades hit av inlandsisen.

5.

Här en bod med bänkar framför.

6.

Tomtbod rymmer fler än trettio bodar och ett par hemlighus. Nu har allt fler bodar fått tillbaka sina flistak.

7.

Utanför bodarna havet med hamnen.

8.

Nyrenoverad bulhusbod.

9.

Hamnen har ett par enkla pirarmar av gråsten. På själva stranden länningar, ställen där man drog upp båtarna. Stolparna är för att hänga upp näten på tork.

10.

Enligt gammal sed får uttjänta båtar ligga kvar att förmultna. Utåt havet pirarmarna, till vänster en länning.

11.

Ännu en båt som vilar i frid.

12.

Dragg - duger gott för där man vill ligga kvar på en vis plats för att fiska. Kan också ha använts för att hitta och dra upp nät som kommit på avvägar. I de fallen krabba eller käutkrok på gutamål.

13.

Näten tillverkades hemma. Ett stort och tidskrävande arbete. En och en halv mil lingarn, 33.000 knutar,  flöten av bark, sänken av stenar som man borrat hål i.

Då näten använts till fisket togs de upp och hängdes på stolpar i gistgården. De fiskar som fastnat togs till vara. Sen fick näten torka. Hela fiskeläget är inhägnat för att hålla djur och deras spillning borta.

14.

Himlen, havet, hamnen med länningar, en bod.

15.

Hemlighus med havsutsikt.

16.

Krokar på tjärad vägg

17.

Båtshake

18.

Numera förekommer bara fritidsfiske och knappt det ---- miljöförstöring och de stora industriella trålarna har tömt havet på fisk.

Bodarna i Tomtbod hyrs inte ut. Delägarna har förbundit sig att behålla inte bara byggnaderna utan bevara att användningen är för bygdens folk. Men visst blir det lite mer pynt än i forna dagar. Selfie av fotografen i fönstret.

19.

Ajö Tomtbod, ett synnerligen märkligt fiskeläge på Gotland.

20.

Med kamera mot Björke

Tänkte plåta Sankta Katarinas medeltida gillehus i Björke men hittade det inte :-(   Efterkoll visar att det står inne på en gård och då ska man nog ringa innan. Plan B: plåta Björke kyrka. Den stod där i vackert aftonljus.

"Björke" behöver inte ha något med vegetationselementet björk att göra. Fornforskaren Gunnar Fritzell hävdade bestämt att namnet var samma som svenska Birka och betydde handelsplats. Och visst kan det vara så. Socknen har en rik historia.

På medeltiden instiftade en storman som nu ligger begravd på hedersplats i kyrkan  Sankta Katarinas gillehus. Ändamålet med gillet var "de levandes välfärd och omsorgen om de döda". 

På hemvägen var aftonhimlen stilig! Under densamma en gammal väderkvarn. Letar data på den, kompletterar texten om jag hittar några. Den ligger på en i övrigt obebyggd åker, fastighetsbeteckning Atlingbo Isums 1:19.