Almedalen 2025

Evenemanget började ju med ett litet frö, Olof Palmes legendariska tal från en rullbar scen 1968. Växte år från år och  blev förvuxet med 8 dagar och 14000 seminarier. Nu har det bantats ner till vettigt format. Startdag måndag, sen 4 dagar med två partiledartal om dan och 2400 seminarier.

I går var det alldeles fullt av uniformerade poliser, civilklädda poliser och ridande poliser men även en hel del besökare som var där av eget intresse. 

Almedalen är ju Visbys medeltida hamn, sen länge utfylld. Sjömuren var till för att skydda mot överfall från havet. Kanske också hålla koll på vilka som kom in i stan i vanliga fall.

Att bygga utanför muren kom inte på fråga. Möjligen nån enklare hydda som i så fall kulle brännas om fienden kom. De här husen är alltså inte medeltida. De renoverades på 1970-talet i Riksbyggens regi. Moderna invändigt. Arkitekt Per-Erik Nilsson som också designade Almedalsscenen.

I går tisdag var det sverigedemokraternas tur att tala på kvällen. Kallt för årstiden och blåste hårt från havet. Världsläget är inte bra.

Scendekoren hade blå himmel och faluröda hus. Som samhällsbyggare tillhör jag dem som vill värna lokal byggnadstradition. Åkesson verkar se Sverige som en enhetlig nation fast han själv väl är skåning och talar på en plats där man fortfarande håller skillnad på Gotland och Sverige. SD vill ha bygglovfria typhus. Det är ingen bra ide om man vill värna traditioner, grannsämja och ett ordnat samhälle där vatten, avlopp och el fungerar.

På vägen tillbaka till bilen såg jag dom här cyklarna i cykelställ i en nisch i muren. En hade blåst ikull.

Räkna de lyckliga stunderna blott

Rubriken är stulen från en bok av belgisk/nederländske författaren Herman Martens. Den skildrar en familjs öden under den stora depressionen. Berättelsen gjorde ett djupt intryck i de länderna och även i Sverige genom sitt känslomässiga djup och porträtten av vanliga människor som konfronteras med ovanliga svårigheter.

Nu då världen ser ut som den gör är det nog ändå inte fel att ta vara på de lyckliga stunderna. För min del inträffade en sån i går. Jag kom till min frus boende, personalen såg de medhavda blommorna och sa i mun på varann att jo, vi vet att Karin fyller år och hon har en bra dag!

Visst hade min fru en bra dag. Karin tog in och blev glad över blommorna från mig och barnen. En bra dag även för mig!

Midsommarhälsning!

Årets kortaste natt och dan då solen står som högst. Vår inofficiella nationaldag, borde bli vår officiella. Vemod och firande. Glad midsommar!

Här sju blomster ur bildförrådet.

Zenit MC HELIOS-44K-4

Ur säck i påse! Bengans test häromdan av hans klassiska Zeiss Biotar 2/5,8 cm från 1949 var inspirerande! Jag tog fram mitt Zenit MC HELIOS-44K-4. Objektivet är kopierat från Biotaren men anpassat till de sovjetiska produktionsvillkoren. I detta fall från 1970-talet och utrustat med Pentax K bajonettfäste. 

Manuellt fokus och full öppning f 2 är svårskött för mig. Min gode granne Hans-Ove lät sig plåtas i lugn och ro.

Vi kom in på den arbetsmarknadskonflikt inom vården som enligt varslet bryter ut på måndag 07.00. Och hur arbetsgivarna enligt Aftonbladet sköter konflikten. Hans-Ove som jobbat fackligt blev bister.

(Tillägg söndag kväll: Konflikten avblåst. Medlarna lyckades få Almega att acceptera de regler som gäller i Sverige och EU. Almega sura över Kommunals svartmålning. Kommunal nöjt med att svenska modellen fortsätter gälla.)

Pentax K-1 med Zenit MC HELIOS-44K-4 58mm 1:2. (Swirly bokeh finns där! Bilden är beskuren, Hans-Ove var mitt i ursprungsfotot.)

Hårt ljus över ett Cityscape av rang!

Mörka moln och sol gav ett särskilt ljus över industrilandskapet i Norrköping. Ett Cityscape av rang!

Här lagerhuset för Holmens pappersrullar från 1920-talet. Ombyggt med stort tak och lanternin kring 1990 för kunskapssamhällets behov.

Strömmen skapar elström.

Mitt i alltihop en villa för de bäst bemedlade. Tomten nu uteplats för en servering.