Bibädd

Den här skylten "Miljövård för vilda bin" sitter uppsatt vid en liten skogsväg på mellersta Gotland.

En kilometer in på vägen finns den här bibädden. En konkret åtgärd för att hjälpa bin att överleva. För deras skull och för vår skull. Bin är viktiga pollinatörer

Jag letade på nätet efter "bibädd" och fick reklam för hundsängar.

"Sandbädd" gav mycket fler resultat. Naturskyddsföreningen nästan jobbigt hurtig, Riksmuséet trevligt och Kumla kommun saklig. Här Kumlas text:

Vad är en sandbädd?

En sandbädd är ungefär vad det låter som: en bädd av sand. Hur stor den är och vilken form kan variera, ibland är den formad som en lång rak limpa eller en halvmåne men som en gyllene regel så har de sin bredsida mot söder för att få mycket sol. Oftast så byggs den upp av ett par kubikmeter med leklådesand då den går lätt att forma och gräva i.

Varför anlägger man sandbäddar?

I sandbäddar trivs många insekter, bland annat många solitärbin. De kallas ofta med ett annat namn för bibäddar då dessa ofta anläggs för att gynna dem. Dessa gynnar i sin tur odling av grödor genom att pollinera dem. Bi-honor gräver gångar i sanden som slutar i små celler där de lägger sina ägg inuti. Hur djupt de gräver varierar precis som vart de trivs och vart de letar mat. Vissa bin letar endast mat hos en enda sorts blomma, andra kan gå på många olika blommor. Detta innebär att beroende på läget, sammansättningen av sandbädden, vilka växter vi har i närheten och hur igenvuxen banken är så kommer vi ha olika bin som trivs i den. För att gynna så många arter som möjligt så rensar man oftast endast en del av sandbädden varje år så att även de som vill ha helt öppna eller nästan slutna sådana kan trivas här.

Du kan också hjälpa till!

Genom att plantera träd, buskar och blommor som pollinatörer tycker om samt låta din gräsmatta blomma. Du kan även sätta upp bihotell eller anlägga din egen sandbädd!

Vaktbackar naturreservat på Gotland

Allra längst söderut på Gotland ligger Storsudret. Längst söderut på Storsudret ligger Sundre socken. Hoburgen, "Vackra vägen" dit och reservatet Husrygg är riktiga turistmagneter.

Lite in från stranden ligger naturreservatet Vaktbackar. Det är också ett Natura 2000-område.

Nu i maj har ju Wikipedia en kampanj att man ska ta foton av naturreservat och tävla. Allra helst ta bilder där bild fattas och lägga in. Wikipedia hade ingen bild på Vaktbackar. I går var jag där. På bilden min snåldiesel som går på HVO 100, en Citroen C3 Picasso byggd 2012. I bakgrunden Hoburgs fyr.

Pentax K-1 med Pentax FA 77 mm @ f 11 för skärpedjup - fokus på nummerplåten.

Reservatet är påfallande kargt. Högsta punkten ligger 45,3 meter över nuvarande havet. För 10 300 år sen stack den nätt och jämnt upp över dåvarande sjön, Baltiska Issjön. Om man tittar efter syns strandvallar från den tiden! Jag försökte få med himlen, landskapet och   klapperstensgruset, men undvika såren efter en husbehovstäkt och de fåtaliga men väl synliga ledningsstolparna.

Pentax K-1 med Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm 2,8 @ bländare 8. 

Mobilen nu kopplad till Gotlandshusets kopparnät. Kan lyfta på luren och ringa både uppe och nere!

Telia kopplade bort kopparnätet på Gotland 2019. Vårt hus ligger i mobilskugga. Telia hade ett samhällsuppdrag och blev tvunget att sätta in en Router. Deras tekniker kopplade routern till husets telefonnät. Det fungerade hjälpligt, men  Telia vägrade åtgärda brister och buggar.

I början på mars 2025 hittade jag en produkt att ersätta Teliaabonnemanget med. En försvenskning av amerikanska "Cell to Phone"- dongeln.

Man kan ringa med en klassisk knapptelefon. Alla dess funktioner, inklusive stjärna och fyrkant fungerar. Även telefon med petmoj fungerar!

Länk: https://mobil-till-telefon.se/ 

Till vänster "Mobil-till-Telefon"-dongeln. Upptill Iphonens originalladdare. Till höger mellanplugg som kopplas till bostadens första telefonuttag.

Att få igång en enda klassisk telefon var lätt. Det var svårare att koppla till lägenhetens befintliga kopparnät. Det behövdes en mellanpropp.  Den jag hade funkade inte. Jag kopplade om den inuti enligt manualen. Då kom systemet i gång. Jag tycker att företaget borde sälja mellanproppar!

Kontakten mellan smartphonen och dongeln sker med Blåtand. Räckvidden är bra. Jag kan ha mobilen i fickan, och så fort jag kommer hem  till lägenheten fungerar alla telefonerna. 

Häromdan fick jag igång telefonerna på Gotland! Smartphonen och Mobil-till-Telefon jobbar på övervåningen. Där finns första uttaget och  smartphonen får tillräckligt bra kontakt med mobilnätet därifrån. Den mellanpropp som funkade i Norrköping gick inte i huset på Gotland. Lägenheten har 1990 års system, huset på Gotland ett betydligt äldre. Jag hittade en annan som dög.

Nu fungerar husets klassiska telefoner både uppe och nere! Jag svarar genom att lyfta närmsta lur! Och kan ringa ut med de befintliga  telefonerna. Dom är ergonomiskt överlägsna och har bra ljud.

Hundraårig lampa på nittioårig byrå med tjugofemårig telefon, en Doro med extra stora knappar och bra ljud.

Hemkokt tjära på stiftets tak.

Igår hörde jag på en föreläsning av Linköpings stiftsantikvarie Niclas Fredriksson. Årets Byggnadsvårdare 2025 utsedd av Svenska Byggnadsvårdsföreningen.

Lysrör i taket inte helt optimal belysning, men det blev en bild. Pentax K-1 med Pentax 77 mm FA på nästan full glugg. ISO 1600. 

Svartvitkonvertering med Silver Efex. 

Kokbar Ballograf

Innan digitaliseringen och därmed kollapsen av långsiktig arkivering skulle myndigheternas beslut skrivas ut på arkivvärdigt papper. Arkiv 80 eller i finare fall Arkiv 100 från Tumba bruk.*

Beslutsfattarnas signaturer skulle skrivas med arkivvärdigt bläck. Vanligt bläck från vanliga kulspetspennor kunde blekna bort på några veckor i solljus och med tiden försvinna även i arkivmiljö. Svenska Ballograf hade versioner med arkivgodkänt bläck. Jag använder fortfarande Ballograf för att dom är trevliga att skriva med. Men det blir ändå ofta nån penna man fått som reklam som sitter i skjortfickan.

I går gjorde jag ett fynd i tvättmaskinens gummibälg. Där låg två kulspetspennor som utsatts för ett flertal tvättar, varav en med blekmedel i maskinens högsta temperatur, 90°. Reklampennan var urblekt och hade antagit trummans kurvatur. Ballografen var lite krokig i ena ändenoch hade börjat gänga ur sig. Självklart skulle den inte funka.

Men jag testade. Lo and behold, den går att skriva med!

TILLÄGG

Nu i morse skruvade jag isär Ballografen. Det var själva patronen i metall som hållit den ganska rak. Texten läsbar tvätten till trots.

The business end helt intakt!

_______________________________________________________

* Det är fortfarande lag på att viktiga beslut ska skrivas på arkivvärdigt papper. Det kanske finns nån motsträvig myndighet som ännu gör det, men det mesta lagras digitalt. Riksbanken ägde och drev Tumba Bruk men sålde riksklenoden år 2001 till amerikanska Crane som sålt vidare till finska Tervakoski Oy. Tack för det, jag litar mer på finnarna än på svenskar och amerikaner.