Season´s Greetings at Cityscapes!
2025 blev ett speciellt år!
Norrköpings Industrilandskap kom med i Kulturkanon. Då vände även en norrköpingsbo som s-profilen Lasse Stjernkvist. Han hade varit skeptisk till den där kanonen men tycker nu att den kanske inte är så dum i alla fall. Hoppas han får partiet med sig.
Europeiska Byggnadsvårdsåret firade femtioårsjubileum och därmed även Svenska Byggnadsvårdsföreningen. Historien lyftes fram. Här i Norrköping intog alltså kunskapssamhället textilfabrikerna.
Visby skulle rivas, blev världsarv. Alingsås där jag jobbat fick en fin utmärkelse som ett resultat av byggnadsvårdsåret.
Runt om i landet har det varit hundratals evenemang där byggnadsvård och vård av stadslandskap stått i centrum.
GOD JUL 2025 och ett GOTT NYTT ÅR 2026!
Tvåvånings packhus byggt för 100 år sen, arkitekt Ivar Tengbom. Det fick nytt stort tak kring 1990, arkitekt Kai Wartiainen. Bygget markerade starten på den stora omvandlingen av Holmenområdet från instängslad fabrikstomt till en vital del av stadskärnan öppen för alla.


Per-Albin Hanssons folkhemstal finns med!
Hasse o Tage skulle borde ha varit med. "Utan tvekan är man inte riktigt klok". Harrisburgmonologen ändrade Sveriges kärnkraftpolitik. Det hade räckt att ha med Ingmar Bergman en gång. Men dom kanske var för unga, det drogs ett streck 1975.
Tack Peter!
Jag tyckte att det var något av ett mirakel att Wartiainen som sprudlade av idéer oftast åt det modernistiska hållet kom på lösningen med stora taket som väl kan uppfattas som klassicistiskt.
God fortsättning!
God fortsättning och gott slut på 2025.
Stefan
Spännande, vilken grupp då? På KKH satte professor Göran Lindahl en årskurs i arbete med Industrilandskapet, det var nog 1965 eller 66. Kommunen har gjort en hel del inventeringar mm men jag kommer inte på vilken grupp du medverkade i. De arkitekttävlingar jag känner till var tämligen nybyggnadsorienterade.
Göran Lindahl tyckte att det skulle heta Fabrikslandskapet men att Industrilandskapet var en så pass etablerad term att det kanske var bäst att inte ändra.
God fortsättning!
Det var under min tid på WSP, jag fick fråga om jag var intresserad av att ta fram ett förslag för del av området längs vattnet och industristaden, vilket jag naturligtvis var, sedan drog det ut på tiden och projektet lades i malpåse.
När det återupptogs arbetade jag med andra projekt och det var ej aktuellt.
Arkitekttävlingar har varit en av de saker som jag har brunnit mest för, det är alltid kul att skapa miljöer från grunden.
Gott slut och gott nytt år.
Stefan.
Kan det ha varit i samband med prekvalificering och sen markanvisningstävlingen 2011 för det som blev bostadshuset Katschka mittemot Strykjärnet?
Om du tänker på kulturkanonen så var ju kultureliten emot. Jag är mer middle brow och gillade idén. Att ha en lista med 100 verk att känna till hade varit bra medan man var ung och trevade sig fram. Och bra för den som kommer till Sverige och försöker få koll på vad som format det här landet. En sån lista ska precis som Trägårdh menar vara en ingång, inte en slutstation.
(Vattnet man ser i bilden är återskapat i form av en damm där det tidigare varit en torrlagd gren av Strömmen. Holmenbyggarnas arkitekt Kai Wartiainen som förtjänstfullt ritat om- och tillbyggnaden i fonden ville dessvärre skippa idén med vattendamm, tyckte att det skulle räcka med glasbetong i asfalten. Dessbättre gick det att övertala Holmenbyggarna att göra en riktig damm som man skulle bli blöt av om man klev ner i den. Deras projektledare Peter Whass kom sen på lösningen med cirkelbågen.)