Berättarladan

En av mina nära vänner fyllde 70 nyligen och presenten från nära och kära blev ett teaterbesök i berättarladan i Sunne. Västanå teater har sin scen där och det är teater på hög nivå. Försökte mig på en gruppbild av vännerna innan föreställningen började. Hur svårt kan det va?

I år har man spelat Löwensköldska ringen och vi såg den sista i triologin, Anna Svärd. Fantastiskt! Västanå teater har funnit ett eget språk med mycket musik, rytm, dans och dramatik! Sedan man startade upp berättarladan går den för fulla hus och man får vara ute minst ett halvår i förväg för att vara säker på biljett. Förbjudet att fota under föreställningen. Fick till ett bild precis innan föreställningen började. ISO 16000 så något grynigt!

Då var nya bloggsystemet provkört! Krångligare tyckte jag! Många klick för en bild! Fördelarna kanske framgår så småningom.

Ha det!

Dagstur

Vaknade tidigt imorse till en riktigt fin morgon och bestämde mig för en dagstur med bilen.

Resan gick norrut, men innan jag lämnade byn fick jag syn på ett av tranparen som häckat i byn. Har under sensommaren kunnat konstatera att årets häckning inte varit så lyckad. Flera av tranparen som jag såg med två ungar tidigt i somras har ingen kvar. Detta par hade en fullvuxen unge som tillsammans med sina föräldrar snart skall färdas söderut.

Följande bilder är inte med medveten oskärpa! Canon 100-400mm på kameran och då hinner jag inte med.

Flyga kunde den lille! Utefter vägen där jag färdades löper den gamla järnvägsbanken så det blev en rastningstur där.

Där stötte jag på lite av varje!

Det blev en fin dag och det kändes att vi går mot en ny årstid. Det är tyst när man rör sig i skogen, det luktar annorlunda och färgspektrat visar sensommar. Slut på semestern och arbetsåret tar sin start. Det sista har jag tänkt, sedan får det vara färdigjobbat för min del. Ha det bra därute!

Uppe med Tuppen

Vaknade kl.fem i morse och efter en snabb titt ut genom sovrumsfönstret blev det snabbt på med kläderna och ut i det magiska. Flera dagar av regn, åska och stormvindar hade bytts ut mot en klar morgon med en temperatur av 6grader och dimma. Vem kan motstå? Till att börja med låg dimman väl tjock och det var svårt att få fokus på något.

Allt eftersom morgonen led så klarnade sikten allt mer.

På väg hemöver kunde jag se att korna påbörjat sin frukost och dimmorna lättade för en klarblå himmel.

Avslutade turen utefter älven dit solen ännu inte nått.

Laddad inför dagen som kommer bestå av uppstädning efter stormen. Ett gammalt plommonträd som delades i två, vårdträdet som fått flera stora grenar avblåsta och slutligen ett antal kg frukt som blåst av fruktträden och nu pryder gräsmattan. Så kan det gå!

Ha det gott därute!

På vandring

Inte så långt, men den längsta turen sedan knäoperationen. Var ute i fyra timmar i varierande terräng. Med mig var mitt 4-åriga barnbarn, som gillar skogsturer.

Det är roligt att vandra med ett barn! Omgivningen ses med barnaögon och man stannar och tittar på sådant som annars bara passeras.

Målet med vår vandring var Hökbergsgrottan! En gammal gruva som som nås efter ca1.5h uppför och uppför bergssluttningen.

När vi nått grottan är vi ganska så högt uppe och där vi rastar är utsikten fin, men tyvärr är sikten till viss del skymd av träd och att få till ett bra foto är inte det lättaste.

Det är torrt i skogarna och det fick Karo erfara. Inte ett vattendrag på fyra timmar och inte hade jag tänkt på att ta med vatten till honom. Någon var törstig när vi kom hem!

Något mör i benen på hemvägen, men inget ont i knät. Hund och barnbarn skuttade piggt hemåt och undrade varför jag tog sådan tid på mig.

På turen fick en gammal följeslagare komma ut ur garderoben, Canon 70-300 is usm. Det var det första objektivet jag köpte och som jag haft mycket roligt med. Gillar tele och detta objektiv är lätt att bära vilket är en fördel för mig just nu. Fin bokeh också!

Ha det gott!

Molnfascination

Den här sommaren och våren har vi inte sett så mycket av moln på himlen, den har mest varit blå. Fast fredag efermiddag hopade sig molnen och det såg ut att bli ett riktigt oväder.

Något oväder blev det inte, men jag tillbringade en god stund med att iaktta molnformationerna. Fick mig att tänka på när jag var yngre, bra mycket yngre, och tillbringade långa stunder raklång i gräset fantiserande om vad molnen föreställde. Varför tar man sig inte tid med sådana fina stunder idag? Nu är det mest mina tidiga morgnar som ger den stillheten och upplevelsen. Tog en tur igår och tittade om svanungarna växt sedan sist. Det hade dom!

Inte bara svanungarna växer och är snart lika stora som sina föräldrar!

Andra gången jag redigerar efter att fått min bildskärm kalibrerad. Har inte gjort så mycket, sett över högdagrar, skuggor, kontrast och klarhet. Får se på mobilen hur färgerna ter sig! Ha det bra därute!