6 /Objektiv
Smakar på ordet i rubriken. Finns där inslag av jordighet eller vanilj?
Ända sedan den dagen någon gång på sjuttiotalet, då min älskade bror kom hem på besök från Schweitz och hade med sig en svart Pentax Spotmatic med en Takumar normal, har jag haft en förkärlek för coola fotoapparater.
Fina fisken på Reuterdahls 2009
En lång historia vars egentliga begynnelse jag inte riktigt har klart för mig, men vars början så här efteråt lätt låter sig inordnas i den första känslan av att hålla i och titta genom en spegelreflexkameras sökare. Magiskt.
När jag var 14 fick jag praktisera i en fotostudio och plåta med Hasselblad och soppa filmer i stora kar från Höganäs. En värld av nyanser och tekniska lösningar på återgivandets alkemi. Dofter som inte förknippades med körsbärsblommor och mjölkchoklad utan initiationsritens hemliga vätskor och procedurer. Å sen kopieringens förtrollande praxis. Underbart.
Idag är jag tillbaka till Pentaxens storebror 6x7 och Takumarobjektiv. Förutom de tyska mätsökarkamerorna förstås. Om det finns någon cirkel i detta så skulle någon gärna se att jag korsat mitt spår i sökandet efter det rätta.
Viljan att se en berättelse passar många. Jag vet inte om det är särskilt objektivt, men det ger en möjlighet till självreflexion och en utgångspunkt för dialog.
Gråfoto 2011
Axel Sandemoses bok från 1933, En flykting korsar sitt spår, är en inspiration till metaforen. Vår bakgrund och uppväxt är en ständig kuliss.
Fotografering är en trevlig sysselsättning med en myckenhet av valmöjligheter.
/H