20 / Ett nytt kalenderår!
Planeternas rörelse runt vår närmsta stjärna sker ju utan avbrott och störningar annat än ständiga nedfall av meteoriter.
Efter sista istiden och jordbruksamhällets ideologiska behov av ordning och förutsägbarhet kom fyra dagar att särkilt uppmärksammas. Vår- och höstdagjämning, samt sommar- och midvintersolståndet.
För romarna var månaden Mars, som innefattade vårdagjämningen, starten på det nya året då ljuset så att säga "vann" över mörkret. Det persiska "Nouruz" fungerar än i vår (sic!) tid som nyårsdagen. Vårdagjämningen känns logisk och rimlig även i ett postmodernt tankeklimat.
Jordens rörelser och runt solen och månens runt jorden uppfyller dock inte kalenderskaparnas krav på överenstämmelse mellan mikro- och makrokosmos. Inte bara Pytagoras irriterade sig på de irrationella talen och den förmodade skaparens intelligenta design. Så man gav på sätt och vis upp och postulerade andra hållpunkter i den förmodade kosmiska berättelsen. Kosmos betyder ju som bekant ordning och får stå som en part i uppdelningen Kosmos-Kaos.
Så varför är just den här dagen så viktig då?
Tja, frälsaren och ordningsställaren har fått sin födelse förlagd till den tidpunkt då andra helhetssökande tankesysytem/religioner firade midvintersolståndet. Dessutom blir den 24 en dubblering av talet 12 som redan tidigare var heligt och som påstås vara antalet söner av Jakobs a.k.a. Israels familj.
Nåja, då nu frälsaren fötts och levt i åtta dagar är det dags för omskärelse och förbundet med skaparen. "När åtta dagar hade gått och man skulle omskära pojken, fick han namnet Jesus, det som änglarna hade gett honom innan hans mor blev havande." (Lukas 2:21)
Hepp! Skulle man kunna säga.
Omskärelsedan/Nyårsdan. Kanske inte helt enkelt eftersom 153 före vår tideräkning (som för övrigt är initierad av Dionysius Exiguus) hade den första dagen av extramånaden Januari blivit proklamerad nyårsdag. Sägs det. En administrativ hållpunkt för konsulernas då tidigarelagda makttillträde.
Suck. Rörigt är förnamnet på kosmos-skapandet. För ytterligare läsning rekommenderar jag sökordet Tideräkning på Wikipedia.
Å vad tycker jag själv? Inte så mycket mer än att det är intressant att se vår gemensamma strävan att skapa orning och begriplighet även om jag numera lutar mera åt en sk. Holocén tid. En tideräkning som tar sin början i människans postglaciala period. Som historiker kan det kännas motsägelsefullt att skippa 1523, 1632, 1658, 1718, 1789, 1989 etc för andra sifferkombinationer. Men sedan 1800-talets och 1900-talets landvinningar och kunskap om vår plats i världsrymden blir en förhud eller konsultillträde bara en torftigt försök till ordning i något som kännetecknas av brist på detsamma.
Istället har vi en kollektiv tvångshandling. Gott Nytt År!
-affe
Gläder mig åt att du läste detta årliga kväde jag brukar hänge mig åt. Det skaver lite i mig och tack vare att du uppmuntrade mig tidigare i år om att börja blogga så får jag en större publik för mina utgjutelser... ;)
Givetvis önskar jag dig och hoppas också själv på ett Nytt Fenomenalt och Framgångsrikt Fotoår på Alla Plan.
/H
PS. Din kommande Stockholmsbok blir helt klart en succé och jag tror någon krönikör på DN kommer att lyfta fram den också. Ett märkesår säger "profeten"... som lägger en beställning redan idag. DS.