OmTag. Värme och tompavor

Även idag har jag varit ute med Sally, för varm för min och Sallys smak. Det går långsamt när det blir över 20° C i skuggan, mycket långsamt. Nu ligger hon på golvet och sover och husse sitter framför datorn och pustar.

När man går ut en söndag märks ganska omgående att det varit en fin lördag. Tompavor på varenda tänkbar avställningsyta och översvämmade papperskorgar i varje buske. Dessutom alla flåsare och flanörer man tvingas trängas med, marknad vid stranden är det också, som att bo i ett tivoli ungefär. Baksidan av att bo mitt i stan, man kan inte själv bestämma när man vill ha det livat och när man vill ha det lugnt.

Läste om det vidriga överfallet på romerna, man kan tycka vad man vill om dessa stackare och tiggeriet. Om det bedrivs hatkampanjer på nätet och i tunnelbanor som det görs kommer det alltid vara någon psykopat som uppfattar det bokstavligt och ger de utpekade skulden för allt från klimatförändringarna till de egna tillkortakommandena.

På fotosidan svallar känslorna höga i en del trådar, nu är det dynamiskt omfång som är den heta potatisen. Någon hävdar på fullt allvar att Canons kameror i princip är mer eller mindre oanvändbara eftersom Sonysensorerna ger ett lite högre dynamiskt omfång!? Vilken tur då att alla som tar bilder med minsta mening inte verkar bry sig, alltså alla dem som inte har sin kamera för att plåta starkt underexponerade tegelväggar för att sedan lyfta bilder 6 bländarsteg i raw konverteringen och sitta med lupp och leta fel.

Undrar vad det är för bokstavsdiagnoser på dessa personer? Påminner mig om HiFi-nördar som satt hela dagarna och lyssnade på passerande tåg och lyftande flygplan framför värstingstereon i det ljudanpassade rummet, musik lyssnade de sällan på.

OmTag. af Chapman

af Chapman ligger sedan 1949 förtöjd på Skeppsholmen och fungerar som vandrarhem. Jag har varit ute ett par nätter och plåtat på Skeppsholmen, den här bilden är ifrån en nattvandring med Sally för några år sedan. Just den här natten gick vi varvet runt inklusive Kastellholmen, det blev några bilder.

Holmarna känns ganska välkomnande och fredliga på natten, en känsla jag får för vissa platser. Andra ställen kan kännas mer som att man inte är lika välkommen, som Riddarholmen på natten till exempel. Svårt att sätta fingret på vad det beror på, kanske sitter det bara i huvudet, icke desto mindre upplever jag det så när jag är där ensam med hunden på natten.

OmTag. En praktvurpa

Det var natten mot den 23:e november 2008, hundarna och jag var ute som så många gånger förr och plåtade. Det hade fallit ned lite snö, förrädiskt. När vi kom ner till Tantolunden gick jag på en dold isfläck och gjorde en sådan där riktig praktvurpa med bägge benen rakt upp i luften. Stativet skramlade i backen, jag hade tur att alla prylar klarade sig. Hundarna tittade förvånat på husse och jag anade ett par små leenden i deras mungipor, de vände bort sina ansikten och hostade lite försynt tyckte jag.

Resultatet av nattens bravader blev i alla fall två bilder som jag tycker mycket om, speciellt den ut över gräsmattan tycker jag är en av mina bästa nattbilder. Det är något med känslan i bilden som berör mig. Ofta är det så med bilder, de man själva gillar bäst kan lämna de flesta andra oberörda. Vet inte riktigt vad det beror på? Men i just detta fall är det inte kopplat till någon speciell händelse eller något speciellt minne; vurpan hade jag klarat mig lika bra utan.

OmTag. Västerbron

Västerbron, ett av Stockholms landmärken, som invigdes för trafik redan 1935 är att fascinerande byggnadsverk. Bor man som mig i närheten blir det en hel del bilder genom åren. Tyvärr har bron också varit populär för dem som inte vill leva, därför har den sedan några år utrustas med vajerräcken ovanför de vanliga.

Bilderna är dock tagna före vajerräckenas tid, de är inte heller tagna lika sent som mina nattbilder brukar vara, detta är snarare på kvällen. Jag brukar oftast ge mig ut sent, eller tidigt, hur man nu ser det, den rätta känslan i nattbilder får jag egentligen först när det bara lyser i något enstaka fönster, eller inte i något alls.

Dessa bilder är som sagt däremot tagna på kvällen vilket alla upplysta lägenheter i bakgrunden skvallrar om. Som jag skrev i mitt förra inlägg tycker jag att Långholmen är ganska ödsligt på natten och det trivs jag inte riktigt med, därför har det inte heller blivit så många riktiga nattvändor med kameran där även om de förekommit.

Jag håller som sagt på att skanna om en del nattbilder efter en hårddiskkrasch och de som intresserar sig för tekniken; alltså kamera, objektiv och film m.m. kan läsa det förra inlägget där jag tar upp lite om detta.

OmTag. Utforska närområdet

Jag plåtar gärna mina nätter i närområdet, Reimersholme är ett populärt mål för mina utflykter. Det finns olika skäl till detta, det främsta är säkert lathet men också att jag gillar att plåta i ett område jag verkligen känner. Att mina hundar som alltid är med på mina promenader kan vara lösa är också en fördel.

Även på Långholmen har det blivit en del nattbilder, men jag tycker att Långholmen känns lite ödsligt på natten. I bland har vi gjort utflykter till andra delar av staden, men då har jag som regel bestämt mig för det i förväg, inte samma spontanitet med andra ord.

Jag håller på och skannar om en del nattbilder eftersom hårddisken de låg på havererade, en del av dessa bilder har jag visat tidigare, andra inte.

Eftersom många är intresserade av teknik kommer här lite information:
Mina kvadrater, vilket är de flesta nattbilderna, är plåtade med en Hasselblad 503 cx, jag använder 50, 80 och 150 mm objektiv. 80 mm är min standard och 50 åker på i trängre stadsmiljöer, 150 mm använder jag ganska sällan.

Jag plåtar med svartvit film på natten, som regel en 100 asa tkornsfilm. Ilford Delta 100 är en favorit eftersom den är lite mjukare i kontrasten än till exempel Kodak Tmax 100. På dagtid föredrar jag film med traditionellt korn, men på natten föredrar jag tkornsfilm eftersom de som regel har bättre reciprocitetsegenskaper vilket innebär att de inte förlorar känslighet vid långa tider på samma sätt vilket i sin tur betyder att kontrasten inte skenar lika mycket.

Just kontrasten är annars det som kan ställa till det, exponerar man för teckning i lågdagrarna rusar högdagrarna av naturliga skäl, dels är kontrastomfånget väldigt stort på natten i stadsmiljö och dels gör nämnda effekt sitt till för att ytterligare öka kontrasten. Det går att kompensera en del för detta vid framkallning, jag underframkallar regelmässig 1-2 steg (mer blir inte bra då negativen tenderar att bli grå och kontrastlösa) och dessutom väljer jag framkallare och spädning som ger en kompenserande effekt. Rodinal i spädning 1+100 med försiktig agitering var annan minut funkar bra för mig har jag kommit fram till.

Bilderna är tagna inom 10 minuters gångväg hemifrån.