OmTag. Att sticka ut hakan
Om någon sticker ut hakan och tycker något tar det hus i helvete. Genast finns en mängd människor som känner sig påhoppade och kränkta. Jag har svårt att förstå varför man inte, i stället för att känna sig kränkt, kan ta upp tråden och diskutera den sakligt utifrån den egna ståndpunkten om man tycker det är viktigt?
Att vi är oense om det ena eller det andra är ju inget konstigt, men om vi alla vill att samtalen skall leda någonstans är nog det sämsta vi kan göra att förvandla oss till kränkta gubbar och gummor som sitter och muttrar i ett hörn.
När det gäller Micke Bergs inlägg om unga vs äldre så kan man väl hålla med helt eller delvis eller inte inta alls, för egen del håller jag delvis med. Det finns en viktig poäng som jag skriver under på och det är att det behövs fler unga som reflekterar över sitt liv och sin samtid genom sina ögon just som unga.
För övrigt tycker jag att det är samma bristvara där äldre gör samma sak utifrån där de själva står i livet och skildrar sitt liv just som äldre. Jag håller också med om att trovärdigheten blir lidande om vi gubbar och gummor försöker skildra ett liv där vi själva inte är med längre om vi försöker göra det så att vi framstår som deltagare och inte de betraktare vi är.
Med att skildra menar jag inte enskilda bilder från svampplockningen med frun i skogen, kräftskivan med grannarna, besöken med barnbarnen på Gröna Lund osv, även fast sådana bilder givetvis bör ingå i berättelsen för att ge en helhet. Det jag syftar på är att man försöker fånga livet som man upplever det utifrån den enkla punkt där man själv står som människa (lånat av Sune Jonsson). Att försöka dokumentera ett tillstånd snarare än att återge enskilda händelser är det som jag tycker är viktigt, och jag tror att Micke Berg menar ungefär samma sak.
Slutligen: När man läser andras bloggar, som Mickes, kan det också vara bra att vara klar över vem avsändaren är, de flesta skriver ju utifrån sin syn och sina erfarenheter. Med andra ord; om jag själv över huvud taget inte håller på med samma typ av fotografi som avsändaren underförstått eller uttalat skriver om finns heller ingen anledning att känna sig påhoppad.


mvh/Jörgen
De flesta bränner sitt krut ganska fort, det är nog ett faktum som man kan konstatera genom att titta på olika fotografers arbeten. Sedan finns givetvis undantag, men de är ganska få. Ofta blir det upprepningar och varianter där man till exempel försöker skruva till bilderna genom att göra dem hårdare eller på andra sätt.
-affe
mvh/jörgen
och kanske inte gillar,
även om det går att kommentera!? :)
/B
Håller helt med dig Bengan, eller också kan man ju försöka få igång en sansad diskussion med sin avvikande åsikt som utgångspunkt. Detta att känna sig kränkt eller påhoppad så fort man tycker att man har möjlighet blir ganska tröttsamt i längden, jag råkar ju själv ut för det då och då. :)
-affe
Det känns mer som han vill se hur många gubbar han kan reta upp.
Härligt han har inte skrivit något om oss gamla tanter kanske för han vet vi
bryr inte så mycket om vad andra tycker.
Jag tycker i vart fall om denna bild tänk att du kom precis vid detta tillfälle
när inte ränderna försvunnit....för det kan de även om någon sagt att ränderna går aldrig ur.
Vem sa det förresten.
Nej nu skall jag inte var flummig för jag borde lägga mig
Sov gott
Gun-Inger
Jag tycker egentligen att det Micke tar upp är viktiga frågor som är värda att diskutera, sedan behöver man givetvis inte hålla med om allt. Men jag tycker att det finns en poäng i att det ofta är de redan etablerade som syns, och att en väldigt stor del är i min egen ålder eller där omkring. Diskussionen om varför det är så, om det är så, och vad det i så fall beror på och om det går att göra något åt det tycker jag borde beröra de flesta som är intresserade av fotografi.
-affe
Lyfter på kepsen , alla bitar på plats .
// Kaj
Tack ska du ha Kaj.
-affe