OmTag. Olika objektiv olika karaktär?
Har olika objektiv olika karaktär? Jo visst har de det, men det syns främst på stora bländaröppningar, nedbländaade några steg blir de flesta objektiv ganska lika varandra tycker jag. Det kan givetvis finnas olika situationer då skillnaderna blir tydliga som till exempel om det är en rörig bakgrund som ligger i oskärpa.
Det skrevs något om mikrokontrast vilket påverkar hur vi uppfattar bilden, sådant som lite subjektivt brukar benämnas tredimensionell känsla eller pop eller liknande. Om jag fattat det hela rätt så betyder mikrokontrast egentligen hur mycket kontrast man har vid lite högre upplösning än 10 lp/mm, alltså runt 20-30 lp/mm för småbild eller FF. Så om man vill översätta detta till MTF-diagram skall man alltså kolla hur kontrasten ser ut vid lite högre upplösningar.
Hur som helst, det går att ta såväl bra som dåliga bilder med i stort sett vilket objektiv som helst. I inlägget två bilder tagna på full öppning med ett relativt billigt objektiv respektive ett ett dyrt. Frågan är om skillande i bildkvaliteten i dessa exempel motiverar de olika prislapparna.
PS. Någon som hört något om J-O? Han blev ju sjuk för en massa år sedan.



Tack ska du ha Per.
/Affe
I min egen erfarenhet kan vissa väldigt modest prissatta objektiv vara mycket trevliga – typ Minolta 50/1,7, Olympus Pen 38/1,8, Nikkor 105/2,5. Det är nog de jag faktiskt använder i praktiken. Har också en äldre Minolta 58/1,4 som är väldigt svårt att få något vettigt ur.
Jag blir lite förvånad över att det kan skilja sig så mycket i hur hypade objektiv kan bli, och därmed hur prislappen blir. Minolta 50/1,7 kan man lätt hitta för ett par hundralappar, och jag gillar det på ungefär samma sätt som jag trivs med vissa Leicaobjektiv jag fått testa. Sen ser jag Leica steel rim reissue i 50000-kronorsklassen, och tänker att ungefär sådär (om än i en annan brännvidd) beter sig den där risiga Minolta-58:an jag fick i en källarrensning.
Jo detta är ett "knepigt" ämne. Framför allt detta att man hypar direkta brister i en del optik. Visst i något specialfall kan säkert brister ge effekter som man tycker kan vara smakfulla, men min erfarenhet är att jag alltid fått bäst bilder från en väl korrigerad optik. Jag plåtar ju också en hel del när det är mörkt så för mig är det främst intressant hur optiken presterar på full öppning och på stora bländaröppningar. Jag hade själv som exempel en Summicron-m 35/2,0 i en variant som lyfts till skyarna av många. För mig funkade den inte alls då den måste bländas ned kraftigt för att vara användbar för mina bilder. LFI gjorde senare en test där de slog hål på myten att de gamla (främst gen 4) skulle vara så fantastisk, den nya asfäriska slog dem alla med hästlängder i allt från upplösning och kontrast till hur harmoniskt den tecknade oskärpan.
Ungefär samma erfarenheter hade jag av Summilux-m 50/1,4 där den asfäriska modellen helt klart var bättre på alla bildviktiga punkter än den tidigare modellen jag också hade och senare sålde. Den gamla Summilux 50:an är iofs en trevlig och högst användbar glugg, men den nya är bättre. När det gäller nyproduktionen av till exempel "den gamla" Summilux-m 35/1,4 är det lite ett mysterium för mig, den gluggen ansågs vara en av Leicas svagaste och lyftes knappast till skyarna av någon innan det blev en hype.
/Affe