OmTag. Supermåne och sociala mediers bidrag till fördumning och polarisering.
Tog inga månbilder när det var så kallad supermåne här om dagen. Eller jag tog bilder med månen närvarande som den jag visar här men ingen ren månbild av supermånen. Det är så många andra som gjort det och dessutom tycker jag att ytterligare en bild på en stor måne med kratrar bland alla de jag redan sett inte tillför så mycket.
Men det är lite knepigt att fota med månen i bild på natten. Då månen är så mycket ljusare än miljön runt omkring så blir den, som här, en vit fläck om man inte väljer att låta resten av bilden bli svart som i en sopsäck. Givetvis finns möjligheter att köra med HDR eller liknande med flera exponeringar men då blir det en annan typ av fotografering.
Funderar lite över hur sociala medier skapar polarisation och ren fördumning ibland. Om jag som engagerad i många frågor som exempel går in och tittar på några inlägg på YouTube så kommer algoritmerna att se till att jag matas med mer av samma i mitt flöde.
Om jag som exempel är stor motståndare till Trump, vilket jag antar att ganska många är, och tittar på några inlägg som är starkt kritiska till honom så kommer det att dyka upp oändligt med sådana inlägg i flödet men däremot i stort sett inga som visar någon annan uppfattning. Detta gäller oavsett fråga.
Problemet med detta är att det bekräftar den egna åsikten, eller i värsta fall fördomen, i stället för att nyansera problemen och bidra till ökad kunskap. De som tycker annorlunda än mig kommer givetvis med samma algoritmer matas med fler inlägg som bekräftar deras åsikt. Sedan sitter vi där i varsin hörna laddade till tänder med våra egna åsikter utan någon som helst förståelse för att någon kan tycka annorlunda eller att det ens går att se problemet/konflikten från någon annan infallsvinkel.
Sedan har vi de ”etablerade” gammelmedierna (som de brukar kallas) som även de anpassar sin rapportering ganska kraftigt till vilka ”vi” skall se som vänner eller ett oss och vilka vi skall se som ovänner eller ett dem. Personligen tycker jag att medierna blivit mycket mer ”smygpartiska” i många frågor där det verkar som att man tar ganska stor hänsyn till vilka vi som land är i allians med. Ett problem för demokratin tycker jag även om det inte har så mycket med fotografi att göra.


För ett tag sedan skrev jag en blogg som tar upp just vad som kan hända om man spolar det demokratiska samtalet, och ständigt sitter i sin åsiktsbubbla med regelmässigt förstärkningar genom ensidigt informationsinflödeinflöde, och aldrig vill lyssna på andra åsikter:
https://www.fotosidan.se/blogs/syntax/den-hemskaste-av-bilder.htm
Det är den konsekvensföljande andra delen av den texten som främst avses.
Tack ska du ha Peter.
Att låsa fast sig i sina idéer är alltid farligt och som sagt nätet göder tendensen att aldrig behöva söka sig utanför sina egna övertygelser eller fördomar. Det är också viktigt att inse att de som var "goda" igår kan bli de "onda" i morgon, eller att det man trodde var en god sak att stå upp för kan visa sig resultera i sin motsats, alltså att vara öppen för att ändra sin uppfattning om verkligheten ändras. Många har väldigt svårt för detta verkar det som.
/Affe
Vår påtagliga tröghet på den punkten är nog rent evolutionär. I det gamla jägar/samlarsamhället på stenåldern - en period som ju sträcker sig långt tillbaka, var den trögheten en fördel för överlevnad.
Det var ofta snabba ryck mellan att överleva eller duka under. Man behövde gå efter mall. Det som har funkat många gånger tidigare, borde funka även nu.
Jo det likriktar att bara lyssna på åsiktsfränder, det är lite samma sak med bilder, ju mer vi exponeras för snarlika bilder och ju fler som favoriserar vissa fotografer ju fler "kloner" och "kopior" av bilder kommer vi att få av samma sort.
/Affe
/Vardagsanalytikern ;) :)
Jo så är det. Men ett "större problem" tycker jag är när vissa fotografer blir mer eller mindre norm inom sina genrer och skapar oräkneliga kloner. Eller att det lätt skapas en mall för hur olika bilder skall se ut beroende på vad som tidigare lyfts till skyarna av tongivande personer. Framgång föder framgång vilket har baksidan att det även föder "mer av samma" och därmed likriktar tycker jag. Sedan skapas det olika skolor som står i kontrast mot varandra. Man skall antingen tycka att genreriktning A är bra ELLER att genreriktning B är bra och kriga för detta istället för att se att vissa bilder ur A är bra liksom vissa ur B. Inom gatufoto blir det påtagligt tycker jag, vissa av oss vill att bilderna skall rymma någon form av berättelse där andra gillar mer planlösa bilder av ett "livsflöde" eller hur jag skall uttrycka det.
/Affe
Ha det gott
/Gunnar S
Jo det är ett ämne man borde snacka mer om tycker jag.
/Affe