Funderingar och fotografier från min vy i Vintergatan

Farväl...

Min fantastiska mormor har jag ju bloggat om här flera gånger. Nu får hon ett sista inlägg...hon dog nämligen för ett par veckor sedan, stilla i sin säng på äldreboendet.

Men mormor blev 100 år hösten 2011 och bodde hemma själv i sin lägenhet tills hon blev 98, pigg och full av livslust! 

Min mormor och jag hade en speciell relation, jag bodde nämligen mycket hos henne och morfar när jag växte upp. Och hon fortsatte att skämma bort både mig och min bror med allt möjligt långt upp i tonåren. Behövde man en extraslant var det alltid till mormor man kunde gå...

När jag sedan blev vuxen och fick egna barn kom hon ofta farandes hem till mig och lyste upp tillvaron med sin livsgnista och generositet. Att åka buss mellan Söderköping och Norrköping, det var ingen konst för henne - inte ens när hon var 90 år! Mina barn spelade hon kort med så det stod härliga till och innan hon tog bussen hem igen hade hon fixat både stryktvätt och disk, så jag kunde få lite ledigt!

När jag fyllde 50 för fem år sedan fick jag min första digitala systemkamera. Då jag hälsade på mormor fick den följa med. Under tiden vi sörplade kaffe och småpratade om ditt och datt fick jag fotografera. (Och träna kamerainställningar) Och så kom det sig att jag lyckades fånga lite glimtar av mormors sista år hemma själv i sin lägenhet. Bilder som sedan blev till en liten fotoutställning, under en konstrunda här i Östergötland.

Idag har jag letat och tittat igenom mina hårddiskar för att välja ut foton som skall vara med vid begravningen. Det har varit flera timmar av minnen och eftertänksamhet. Liten skvätt har jag gråtit. Men mest har jag suttit med ett leende på läpparna...för min mormor har verkligen haft ett gott liv, tror jag.

Och vad glad jag är för bilderna jag tagit...

Under kastanjeträdet på min gård, Mors Dag 2009.

Det här var en av de första porträttbilderna jag tog på min mormor, och jag hade nog lite tur för det var stressigt för inne stod mamma och ropade att kaffet var färdigt...och mormor var kaffesugen!

Dessutom var det ett uselt kit-objektiv jag använde...

Men mormor gillade att bli fotad och hon tyckte mycket om fotografier. Och hon gillade att läsa om sig själv här i bloggen. Jag visade henne alltid blogginläggen och alla fina kommentarer...och hon brukade skina som solen över det hela.

Nu blir det inte mer foton...men flera lever kvar i cyberrymden! Jag tror hon gillar det.

Länk till mitt mormors-album här på Fs;

http://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=316534

Inlagt 2013-09-22 20:59 | Läst 4279 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
Hon var en vacker kvinna din mormor, och hon verkar haft en fin livshållning.
Fina bilder i ditt album, viktiga bilder.
-affe
Svar från Lena Eriksson 2013-09-22 21:52
Jajamen...viktiga bilder. Det kände jag idag, om inte förr.
Min mormor var lättfotograferad, vacker och gillade när det hände saker... :)

TACK Alf för rader och besök!
/ Lena
Det var ett mycket närvarande och vackert porträtt.
Mormor fick ett långt liv och jag hoppas och tror att det var ett bra liv.

Tommy
Svar från Lena Eriksson 2013-09-22 21:55
Ett långt liv består nog av både ock förstås, men hon hade ett fantastiskt öppet sinne och lätt till skratt...det hjälpte henne nog mycket. Sen var hon i princip frisk i 97 år! Härligt, eller hur?

TACK för raderna och titten här!
/ Lena
Härligt!
Vilken lyster i ögonen! Fullt av liv och värme i blicken.
Fin läsning och jag förstår att ni har många fina minnen
bevarade både på bild och i minnet!

Med vänlig hälsning, Kenneth
Svar från Lena Eriksson 2013-09-22 21:57
Fina minnen är vi många som har av mormor!
Och jag har en bildskatt...

TACK för besök och kommentar!
/ Lena
Vilket fint porträtt på din mormor Lena! Förstår att det känns bra att ha mycket bilder som minne efter henne! Ha det gott!
Svar från Lena Eriksson 2013-09-22 22:00
Ja, hon var väldigt tacksam att fotografera...

TACK för besök och rader. Ha det gott själv, såhär på söndagskvällen...
/ Lena
Det är härligt när våra nära och kära får vara friska och pigga långt upp i åldrarna.
Ett glatt humör är en skatt.
En fin bild på din Mormor :-)
Min Far är 90 nu och börjar bli dement, fast som tur är har han ett gott humör och skämtar ofta trots det :-)
Hälsar /Claes
Svar från Lena Eriksson 2013-09-22 22:34
Så sant, ett glatt humör är en skatt!
Jag har läst dina inlägg om din far, och sett lite bilder. Fortsätt fotografera honom...jag ångrar att jag inte fotade flitigare, mer i mormors vardag...

TACK Claes för raderna och titten. Må så gott!
/ Lena
Härligt porträtt, o fin berättelse, det där kit objektivet ser riktigt bra ut. Ha det gott
Svar från Lena Eriksson 2013-09-22 23:28
Njaeee...objektivet är utbytt för länge sedan, och jag märkte skillnad direkt. Men här hade jag tur med bra eftermiddagsljus och solstrålar som letade sig igenom kastanjelöven alldeles lagom...tror jag!
TACK för besöket!
/ Lena
Hon ser så innerligt snäll och varm ut, din mormor!
Jättefint porträtt och en fin hyllning till mormor i texten!
Svar från Lena Eriksson 2013-09-23 06:05
Hon var snäll och varm...
TACK för besök och kommentar!
/Lena
Ett mycket vackert porträtt av din mormor! Ålderdomen är i många fall vacker! All den livskunskap som finns samlat i ett själfullt ansikte. Måste vara en skatt att ha så många bilder av någon som haft stor betydelse i ens liv. Själv har jag också påverkats mycket av både mina mor och farföräldrar, men har tyvärr mycket få bilder av dem. Fast de lever vidare i mitt minne. Mvh Yvonne
Svar från Lena Eriksson 2013-09-23 19:29
Att ha någon kvar i minnet är gott nog. Men bilder kan nog hjälpa till att hålla minnen vid liv tror jag. Så kände jag iaf när jag satt och letade bilder igår och återsåg massor av bilder tre-fyra år tillbaka.

Jag tycker som du att åldrandet kan vara vackert...och lite viktigt att visa på idag när det mesta handlar om släta unga felfria ansikten.

TACK för din fina kommentar!
/ Lena
Fin bild på en fin mormor!! Varmt, ödmjukt och fint. Minns dina tidigare inlägg som speglade er fina relation. Härligt att hon fick ett långt och piggt liv! Helt plötsligt fick "cyberrymden" en mycket finare innebörd... Tänk om hon följer dig.. :) Allt gott!! //Peter
Svar från Lena Eriksson 2013-09-23 20:01
Jag hoppas hon följer mig....och jag tänkte hon skulle bli nöjd över ett sista inlägg...
(Om inte annat är det terapi för mig själv)

TACK Peter för besöket. Och allt gott till dig också!
/Lena
ÅH jag får sådan värk i hjärtat av dina levande målande ord. Vad underbar människa du är- måste du ju vara! Antar starkt att du brås på henne. =)
Din mormor kommer alltid finnas hos dig och jag tycker det är så fint att du delar med dig av det så här.
Porträttet är sagolikt.

//JO
Svar från Lena Eriksson 2013-10-02 18:37
Hej Johanna!
Kul att se att ens blogginlägg lever även efter första dygnet. :)
Glad blir jag av dina varma ord...-fast det var inte meningen att ge någon värk i hjärtat förstås....
Porträttet är fint, det är jag glad över...liksom min bildsamling på mormor.

TACK för besök och rader...
Må gott!
/Lena