Höstkänning

Att komma upp till kolonilottsområdet denna förmiddag kändes speciellt. Det kunde jag tacka morgondimman för.

.

.

Det första jag tänkte på var att området verkade så övergivet, trots att klockan var framåt tio. Det andra jag la märke till var skönheten. Trots skräp och bråte här och där.

.

.

Dimma har en märklig förmåga att förvandla landskap. Här bland all grön växtlighet upplevde jag det som dimman dämpade men samtidigt fördjupade färgerna. Lite konstigt beskrivet kanske, men jag upplevde färgerna i alla fall annorlunda. Dova men mustiga...

.

.

Vartefter jag vandrade omkring bland de små lotterna verkade området vakna till liv i alla fall. Eller kanske var det så att jag fick syn på det först när dimman lättat lite? 

.

.

.

Människorna ni ser på bilderna är för mig tämligen okända kolonilottsinnehavare. Men förmodligen har de nog sett mig och min kamera tidigare för jag hade inte några problem med att få ta bilder. Varken på deras lott eller på dem själva. Mannen på sista bilden ställde sig glatt och stolt beredd för att bli fotad...vilket jag är tacksam för! Bilden andas en känsla av förr tycker jag...då ställde man upp sig lite stolt framför sitt hus...

Samtliga bilder är tagna på förmiddagen den 21/9 -14

.

.

Jag blir så nöjd...

...när någon helt spontant och orädd (eller tanklöst kanske), trampar in och tillför liv i mina stadslandskapsbilder...

Och ibland tänker jag att det är synd att de som fastnar förmodligen aldrig får se sig själva och bilden de förhöjt. 

.

Norrköping söndagen 5/10-14

.

Egentligen begav jag mig ned till industrilandskapet och Motala ström idag för att försöka fånga en "uppochnedvänd värld"...taggad och inspirerad av Jan-Olov. Men strömmens yta var full av krusningar, ingen spegling där idag. Så himla snopet!!!

Så istället blev det en annan bild. En riktig spontanbild, med extra krydda. Tack vare den modiga kvinnan som bara travade in i skottlinjen. (Förmodligen hade hon nog full fokus på vattenfallet, och såg inte mig förrän i sista sekunden... ) Det tackar jag för! :)

.

Norrköpingsdimma

Tass, tass, tass...jag smyger in lite försiktigt igen i bloggosfären med ett tämligen lågmält inlägg och med bilder från en högst vardaglig promenad, trots att promenaden faktiskt ägde rum en söndag. En mycket dimmig söndag, så bilderna blev därefter. Grå, kontrastlösa och inte särskilt spännande bilder kanske man kan tycka. Eller motsatsen; spännande bilder från en särskild morgon?

Nåväl, dimman över Norrköping blev dokumenterad i alla fall. Och jag tyckte att det var väldigt roligt att vara ute och fotografera igen. 

Fast lite förtjust är jag nog i den vardagliga lågmäldheten, trots allt. Emellanåt i alla fall.

.

Norrköping söndagen 28/9-14 sisådär klockan 7.30...

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Kanske lite färg i kameran skulle gjort susen?

Industrilandskap i förändring

Först var här textilindustrier och sedan pappersbruk. Sedan kom turism, kultur, företag och universitet till området. Efter betydande reparationer och en del nybyggnationer förstås. Nu är det dags för bostäder. Det behövs lite liv och rörelse, dygnet runt och året runt, i Industrilandskapet sägs det. Och så är det kanske?

I morse passerade jag byggarbetsplatsen. En sällsynt snygg sådan i alla fall. Med speglingar och allt...

...

Industrilandskapet 21/7

Framtidsland?

Alla gillar iaf inte bygget mitt emot Strykjärnet. Det skall bli exklusiva bostadsrätter förstås.

...

Paus behövdes nog i värmen.

...

-Kanske ändå en trevlig arbetsplats? Det skulle jag tycka om jag vore byggarbetare. Fast då skulle jag bara stå och fotografera förstås.... :)

...

 Men somliga var upptagna...

...

fast....

...

....hade ändå tid att kolla in fotografen... :)

...

Ja, det här var några av morgonens hastiga bilder. Men jag har fotat bygget tidigare och fler fototillfällen lär det bli, eftersom jag passerar bygget på väg till Ica... :) Roligt att fotografera sådant man inte brukar...

.

Och om du är intresserad av att bo granne med Strykjärnet....

http://www.katscha.se/

Nu är det varmt...

Hemma på min gård...

Tuva, Jonna och hunden Hasse pustar i skuggan.

.

Jag bor mitt i centrala Norrköping, fast i en oas. Jag bor nämligen på en mycket trivsam gård med gott om grönska...och bara trevliga grannar. På den här gården har det fikats och skvallrats och festats mycket.

Jag har bott här nu 26 år i augusti....

Gården är som sagt mycket skön att vara på. Här finns förstås en gemensam grillplats, som brukar vara samlingspunkten efter jobbet. På morgonen gillar jag min egen trapp bäst. Där är det morgonsol. Men nu när det varit så varma dagar har det varit perfekt att sitta under  ett av kastanjeträden. Skuggan har skänkt ljuvlig svalka.

Jaa, och så kan man ju fixa sin egen lilla hörna....

.