Fem minuter

Funderingar och fotografier från min vy i Vintergatan

Hallå där bakom datorn!

Allhelgonahelg eller inte...har man en uppsats som skall bli klar så har man! Ja, nu är det inte jag som är så flitig, utan det är min dotter som tillfälligt har landat hemma i mitt kök med dator och och en hel hög böcker. Väldigt roligt och trevligt med besök, när man får kontakt vill säga...

 

Upp med datorn och i gång...

 

Det här ska nog gå bra...

 

...stör nu inte, jag koncentrerar mej!

 

Hmmm...lite svårt det här.

 

Gud vad jobbigt!!!!

 

Gäsp!!!

 

TYST nu mamma!

 

Kan du sluta fotografera!!!!????

 

Jag blir tokig...!!!!!

 

Puuuuhhhh....det här blir min död!!!!!

 

Ååååååå...

 

God natt!

 

 

Och hur gick det då...???? Jo, inte riktigt klart...men det kommer att bli jättebra....så i morgon fortsätter vi...Emelie med sin stora uppgift och jag, jaa...jag får väl kanske fotografera lite mer...eller också får jag hålla mej till tidningen. (En viss person kanske har gömt kameran...)

 

Emelie har fotat mej.

 

Hälsningar Lena.

Publicerad 2009-11-01 00:41 | Läst 2042 ggr 3 Kommentera

Höstpelargon...veckans torsdagsbild.

Jag har fått en blommande höstpelargon i mitt köksfönster! En mild ljusrosa blomma som står och ser så sällsam vacker ut mot mitt otvättade fönster, och i måndags när det var gråväder och regn utanför så lyste den upp fönsterbrädan så fint...

 

 

"Höstpelargon"

 

 

Jag har lagt på lite textur...tänkte att de smala otydliga ränderna kunde föra tankarna mot höstregn....det var förstås mina kliande fingrar igen, som inte kan låta bli knapparna i Ps...men jag har ev. tänkt använda bilden till ett inbjudningskort för novemberfika...så jag tänkte att det kunde vara lite fint med de lätta ränderna...

 

 

Hälsningar Lena.

 

 

 

Publicerad 2009-10-29 00:10 | Läst 3705 ggr 1 Kommentera

Friends...for ever?

Dessa viktiga kompisar....som man delar stort och smått med, som man kan garva ihjäl sej med och som förstår (nästan) allt. Dessa bästisar som man vågar göra bort sej inför och testa lite okänd mark tillsammans med... och som man kan prata livets allvar med och luta sej mot och gråta ut om det behövs...Dessa härliga kompisar som man bara inte kan vara utan, nästan inte en sekund...inte om man är tonåring i alla fall!

Jag har två tonåringar, John 17 och Johannes 14...

 

 

Johannes kompisar...

 

John och polaren Peter från Lund...

 

Johannes, Alma och Viktor utanför vårt hus.

 

John och Peter.

 

Samtliga bilder är från i dag...höstlovet är i full gång!

 

 

Hälsningar från Lena.

 

 

Publicerad 2009-10-27 19:47 | Läst 3530 ggr 0 Kommentera

Kaffe och kastanjeträd...

Det nybryggda 11-kaffet är upphällt, och jag har kapitulerat framför sista biten av äppelkaka...räcker inte till att delas på åt mina tonåringar i alla fall,( så bra, för mej!)... Sätter mej till rätta vid fönstret  och njuter av en egen fridfull stund. Hemma vilar lugnet, för tonåringar som har lov sover så här dags. Själv är jag lite halvsjuk, febern har släppt men halsen svider fortfarande. Blickar ut mot gården och känner den höstliga atmosfären. Nyss har regnet upphört...

Mina blickar dras mor den stora mäktiga kastanjen utanför fönstret. Så vacker den är, i sin höstskrud...det milda oktoberljuset trollar fram en mångfald av gula, gröna och bruna toner...Kanske man skulle ta och fotografera lite... 

 

 

 

 

 

 

 

(Det här lövet hade fastnat i en liten utstående kvist, på trädstammen.)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samtliga bilder tagna i dag hemma på min gård.

 

Hälsningar Lena.

 

 

 

 

 

 

Publicerad 2009-10-26 20:06 | Läst 4277 ggr 0 Kommentera

Orsakade endast ett smärre utbrott, inget benbrott...

Är det någon som känner igen sej???? Nu har det efterlängtade novemberlovet börjat och min lägenhet förvandlas som genom ett trollslag till en ungdomsgård och vandrarhem... Himla härligt att ha sina ungdomar hemma tycker jag, absolut...och sissådär fem sju stycken extra...eller fler...men när jag för en liten stund sedan kom hem från affären med två stora matkassar höll jag faktiskt på att bryta benen över skohögen precis innanför ytterdörren...och jag svor högt och skrek något hemskt till de kära ungdomarna...men vad gjorde det, min röst drunknade i någon entonig hysterisk elektromusik...Bra, det var nog onödigt det ja sa, men...min hämd blir att jag tar fram kameran i stället....och så får jag väl ta och omorganisera hallen i morgon...samt köpa större skohylla...

 

 

Orsakade endast ett smärre utbrott...inget benbrott den här gången!

 

 

Det här var del 1 av TONÅRSLIV...fortsättning följer...

 

 

Hälsningar Lena.

 

 

Publicerad 2009-10-25 20:38 | Läst 3938 ggr 3 Kommentera
Föregående 1 ... 135 136 137 ... 141 Nästa