Vid Gemini Residence

Om bilderna; Jag brukar sällan klona i mina bilder, men på den översta bilden klonade jag (efter en hel del funderande) bort skylten där det står att byggnaden är kameraövervakad. Skylten stack ut i ögonen för mycket. Andra bilden är väl inte såå värst bra komponerad, men får ändå vara med för att  den visar lite av husets uppbyggnad. 

Jaha, nu får det bli ett inlägg med hela fyra bilder, det kan inte hjälpas - för att ge ett hum om hur platsen jag vill visa, ser ut. (Men egentligen vill jag endast ha en bild i varje blogginlägg.) Fast, jag gillar dessutom hur mina bildförsök på arkitektur och gatufoto kom att sammanstråla just på den här platsen. Lite kul tycker jag också att det är, att mannen på stenen - han som redan fått ett eget blogginlägg, kom med på sista bilden på Gemini-byggnaden.

Och det är förstås bilder från förra veckan i Köpenhamn.

Gemini Residence består av en kärna av två betongsilos som liksom klätts med lägenheter, och blivit till en huskropp. Arkitekter MVRD.

https://en.wikipedia.org/wiki/Gemini_Residence

Fångade?

av kärlek, får man väl hoppas…

Också en ögonblicksbild från en av mina promenader i Köpenhamn.

Semester

Om bilden; mitt i centrala Köpenhamn - bland ett hav av folkliv, låg mannen där och bara såg så nöjd ut. Och snygg skoparkering, eller hur? (Bild från nu i veckan)

I solens sken

 
Om bilden: Ett verkligt snapshot, så inställningarna var inte riktigt optimala. Men som jag tidigare berättat så är jag förtjust i den hårda råa känslan som betong ger - och räta linjer är också min grej. Så jag gillar bilden. Dessutom tycker jag det är kul och utmanande med solsken och skarpa skuggor.

För övrigt är det ju förstås väldans härligt med vårvärmen och att äntligen komma över halltröskeln med kameran igen. 
(Om nu bara läget runt omkring oss i världen kunde lugna ned sig lite…)
 

I skottlinjen

Om bilden: Framför mig såg jag en vägg så snyggt belyst av solkatter. Jag höjde kameran. Men just då, som från ingenstans dök de upp…en, två, tre - tanter. Tanter ute på tur? Tur för mig i alla fall tyckte jag. Den solbelysta väggen fick bli bakgrund.

Det är nog det jag gillar mest med att gå omkring i en stad och fotografera - att man aldrig kan veta vad man får med sig hem i kameran.