Inspirationen som försvann...obs varning för gnäll!
Kolsvart på morgonen när jag öppnar mina blå. Gråsvart när jag går till spårvagnshållplatsen och väntar på min skjuts till jobbet. Olika nyanser grått under arbetsdagen som följer. När jag sedan står sent på eftermiddagen igen vid en annan hållplats för att vänta på spårvagnen som skall ta mej hem igen är världen runt omkring mej åter igen lika förbannat becksvart...och djupt nedstoppad i ryggsäcken ligger kameran...som ett hån, orkar inte ens gräva fram den...
På jobbet är snart fler sjuka än friska och mer eller mindre kaos råder. När jag kommer hem till mina kära tonåringar är det huvudvärk och magsjuka om vartannat, och själv har jag konstant mer eller mindre ont i halsen. (Virus säger dem på vårdcentralen, inget att göra!) Hemma råder förstås också kaos, för ingen orkar handla, laga mat eller ens ta hand om tvätten...Jag känner mej som överkörd av tåget...trött, tröttare, tröttast, det är jag det!
Men på kvällen i min säng ligger jag och drömmer rosa drömmar om långledighet, fotopromenader och inspiration...
I söndags morse var jag i alla fall tvungen att släpa mej till närköpet på andra sidan Strömmen. Då fick jag se en liten glimt av morgonljus och en massa änder framför Strykjärnet i det stilla vattnet...och då liksom stack det till i mej av inspiration och fotoglädje igen...så synd att jag bara hade den lilla Ixusen med mej...och ännu mer synd att jag inte kollade kamerainställningarna, för dottern hade lånat kameran och fotat för webben, där av de små bildrna och den dåliga bildkvalitén....
...men jag kände i alla fall lite inspiration...så hopp kanske endock finns...trots allt det grå!
Hälsningar Lena!





Usch...jag skäms nu när jag läser hur jag gnällt...men tack så väldans mycket...håller på att letar kraft.../ L
Tack Peter...fast jag skäms lite över mitt gnälliga inlägg...kunde väl gått in till grannen i stället å gnällt lite...men ta mej sjutton om det inte är terapi att gnälla för idag stod jag vid diskbänken klockan 06.00 med ett léende och jobbet har gått som en dans...å i morgon slutar jag kl 13.00...då har jag beställt bra foto-väder! / L
(om du hört sketchen med Hasse&Tage)
Hoppas allt blir bättre snart, november är en jobbig månad. Ha det gott! /Thomas
Tack för den påminnelsen!!!! Bara att tänka på den sketchen å Hasse å Tage gör ju att man måste dra på smilbanden...å som sagt var; spik i foten..../ L
Krya på dig och jag tror att när du är friskare kommer du att se skönheten i det grå! :-)
Tack Lysa...det var terapi att bara få gnälla...fast det var på gränsen...Men imorgon slutar jag 13.00 å jag har beställt bra fotoväder...magiskt ljus över Himmelstalundsslätten, som jag passerar på väg hem..../ L
Och inspirationen kommer, när du blir piggare, det tror jag :-)
Krya på dig/er, och fortsätt drömma om långa promenader och inspiration under tiden :-)
Tack Jörgen för din hälsning! Mitt gnäll var nog på gränsen...det inser jag idag när jag läser vad jag totade ihop, men att gnälla är absolut terapi för redan igår natt när jag gick å la mej mådde jag själsligt bättre å i dag har jobbet gått med glans...å i morgon när jag slutar middagen känner jag att det kanske...kanske, kan bli en liten fotopromenad! / L
ps, det är tillåtet att gnälla, ibland iallafall, kram silja
Tack för din hälsning! Tänk vad härligt det är med inspiration...å vad jobbigt det är när man liksom måste locka fram den på något sätt...sparka fram den...men det är på gång...gnälla gjorde susen! / L
Gick förbi dig igår och tänkte att nu blir det nog inte mycket fotande. Och sen är det skönt att gnälla av sig! Kram.
Det har varit 0 fotande...men i dag så blev det en lång fotopromenad hem från jobbet...Jättehärligt! / L