Funderingar och fotografier från min vy i Vintergatan
Ser ni mig bland pixlarna?
Ja, nu är det ju inte jag som är ute och springer på Årstabron...men Alf Johanssons blogginlägg idag "En spårvagn i natten" satte igång en och annan fundering om det här med att alla ens bilder egentligen på sätt och vis är självporträtt?
Och nog måste det vara så? Lite i alla fall?
.
.
Så jag återupprepar frågan i rubriken; ser ni mig bland pixlarna? :)
.
.
På återseende!
Inlagt 2015-02-18 13:57 |
Läst 6146 ggr. |
Permalink




Och det är säkert så, att våra bilder speglar de vi är... Kanske inte i någon enstaka bild, eller pixel. Men väl i ett sammanhang, över tid. Så pixla på du!! Fast, det kan ju bli lite förvirrande om du nu ska släppa in T i din blogg.... Tänk på att vi kan bli förvirrade i pixeln!! ;) //Peter
Kul att jag syns! :)
Hmmm förvirrade i pixeln, om jag släpper in Thomas här...tänkte inte på det.... :)
Nåja, jag får hålla honom stramt...
TACKAR!
Nej, jag håller i kameran....det du ser är mitt dåliga samvete, kanske? :)
Det jag menar med min fråga var mer om man kan se i mina bilder vem jag är....speglar jag av mig eller visar mig själv i mitt bildskapande? Gör jag typiska Lena-bilder som visar något om mig????
Kul ut du gillar min bild. Årstabron är en favoritplats, helst i gråväder...
TACK Dan!
Nej jag tror förstås inte heller att någon genom att bara titta på mina bilder kan berätta hela min personlighet, inte ens om någon fick se min samlade bildskatt :) men lite tror jag nog att vi visar oss i våra bilder.
Och jag tycker det är lite spännande...
TACKAR för besöket!
Somligt är förstås lättare att se...somligt kan man kanske aldrig se...??? Vad vet jag....
Men jag tycker att det är spännande!
TACK för besök och kommentar!
Det var min amatörpsykologiska analys av denna bild med räta linjer som jag sett i dina bilder förut.
Nu får du säga om det ens var 10% rätt :-)
mvh Tommy
:) Raka livsvägar verkar tråkigt, men kör jag bil föredrar jag dem raka, absolut! Och livet GÅR i motorvägsfart...kunde gott gå lite saktare...men att saker står i vägen, nej tack! Sådant blir jag irriterad över.
Och visst gillar jag att ha rätt sak på rätt plats...det är bara det att så är det inte hemma hos mig, eller runt mig...snarare lite dimmigt och dammigt :) och fullt av överraskningar! Var sjutton la jag jobbnycklarna, vem hade paraplyet sist, har någon sett mina glasögon? ja typ...
Sååå ok du hade kanske 10 % rätt... :)
TACK för försöket och besöket!
Rumsligt gäller alltid "less is more", stramhet och räta linjer....för mig. Och jag har ett stort intresse för rum...både inne och ute. Så det du beskriver stämmer ganska bra... :) Kul!
Och kul att du gillar bilden. Jag gillar att fota från Årstabron.
TACK för besök och försök att hitta mig bland pixlarna...
Här är ett linjespel som försvinner in i fjärran som skapar massor triangelkompositioner vilka ger stadga....
så ensamheten som någon flyr ifrån....
En välkomponerad bild men skulle inte kunna se vem som tagit den...
///Gun-Inger
Näe jag tror nog att man skulle behöva många foton för att kunna skönja vem fotografen är och dess personlighet...men visst finns det spår av oss i våra bilder, det tror jag.
Men jag tycker nog att den här bilden är ganska typisk för mitt sätt att fota; stadsmiljöer, stramhet, linjer...och ofta en ensam gestalt i bilden....?
TACK Gun-Inger för titten och analysen av bilden.