.k.

Att formulera sig i ord är ett sätt att tänka - att fotografera ett sätt att se

.k. Dom Bower Photography - Photo Portfolio Critique och myckat annat kul

Hittade Dom Bower på nätet för något år sedan och har regelbundet följt hans fotografiska äventyr. Har tittat på många av hans videor innehållande allt möjligt fotorelaterat (pryltester, fotouppdrag, demonstrationer och allmänt trams). Jag tror han har gälar för han pratar oavbrutet, men jag blir glad och uppmuntrad av hans entusiastiska förhållande till fotografi.

Senaste veckan har jag tittat på en hel del av hans videor med "Photo Portfolio Critique". Klart kul. Ni hittar dem på hans blogg http://dombowerphoto.blogspot.com/2011/06/photo-portfolio-critique-page-41-50.html.

Många av hans videor finns även på youtube.

Annars håller jag på att gå igenom de senaste veckornas bilder för att vaska fram eventuella guldkorn intressanta bilder.

Den här bilden är inte så dum med mycket att titta på :)

Ha det bra

Kurt

Postat 2011-07-29 01:24 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

.k. Gatufoto (typ) på väg hem från Slas och vad är det som gör att man tar en bild

På väg hem från Slas-utställningen med kameran i handen funderade jag på vad det var som gjorde att jag ibland valde att ta upp kameran och ta en bild.

Ibland är det nog något ovanligt och iögonfallande som retar avtryckarnerven. D.v.d. något som sticker ut från allt annat där man befinner sig. Ett par ovanliga strumpor på ett par nakna kvinnoben till exempel. Lite semesterslö som man är hade jag inte ställt om kameran från Sergels torgs bländande solljus till T-banans mörka dunkel. Första bilden fick därför en låång exponeringstid och blev vederbörligen något oskarp.

En annan sak jag funderat på är vad det är som gör att man väljer att visa en viss bild. Jag tycker själv om, att i Slas anda, sitta och glo på mina bilder i Lightroom för att se om de vill tala till mig. Jag har flera bilder på kvinnan i strumporna, men det var den första oskarpa som talade till mig. Jag tyckte jag hörde något drömskt så jag valde att lyfta fram detta vid efterbehandlingen.

Ibland är det ljuset på en plats som får mig att stanna upp. I Liljeholmen finns den här uppgången som fick mig att ta upp kameran.

Ljuset var spännande, men det räcker inte för att det skall bli en bild. Stod kvar en stund och såg en liten liten bit av världen passera. Ljuset var spännande men med lite för hög kontrast för att det skulle fungera riktigt bra. Den här bilden är den som talade mest till mig. Jag fick glo rätt länge och jobba en del i Lightroom innan jag försod vad den sa.

Former och mönster är också något som jag tycker är intressant att fånga på bild. Vände jag mig 90 grader åt höger så hittade jag den här vyn. Det var nog det runda locket i motljuset som först fångade ögat, men jag attraherades också av pelarnas former och de vertikala linjerna i fönstret. Väntade även här på att det skulle hända något mer. Här kommer en ensam vandrare.

Helt plötsligt hade jag ett tunnelbanetåg i halva bilden.

Ibland är det själva miljön med allt som finns där som väcker intresset. På vägen hem i bussen fick jag plötsligt syn på vilken brokig samling människor vi var på bussen. Jag har fotograferat rätt mycket  Stockholms kollektivtrafik senaste åren så jag börjar bli lite trött på det gula och blå i bilderna. Prövade att beskära så mycket som möjligt.

Ett annat alternativ var att försöka göra bilden i svart/vitt.

När jag glor på bilderna här i bloggen tycker jag nog att färgbilden är den som talar mest till mig.

Under tiden jag skriver på bloggen kommer jag på allt fler saker som får mig att trycka på avtryckaren och jag inser att inlägget riskerar att bli alldeles för långt. Så, i grunden handlar det nog mest om att att öppna sina sinnen så man faktiskt ser och lägger märke till det som dagligen finns runt omkring oss.

Ha det bra och ta en god titt på det som finns runt omkring, det finns kanske något/någon som vill tala till dig :)

/Kurt

Ps. utställningen fick även Maria har funderat över skapandets drivkrafter och pris. Läs  om det i hennes blogg.

Postat 2011-07-18 13:06 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

.k. "Slas. Jag minns dig nog" - Kulturhuset Stockholm - Slas har intressanta tankar kring bild

Idag var jag på Kulturhuset och såg "Slas. Jag minns dig nog". Mycket fina teckningar och målningar, men också en del filmer där man får njuta av Slas fantastiska berättarröst och underfundiga betraktelser. Bland annat visas filmen "Hur långt är egentligen detta land?" från 1971 där Slas berättar till Lars-Lennart Forsbergs bilder. Allt är filmat, men allt som oftast är kameran alldeles still på ett motiv där det inte händer särskilt mycket. Då det blir mer ett bildspel med fotografier än en film. Mycket fina och inspirerande bilder :)

På utställningen finns också ett brev från Slas till Lasse Forsberg som innehåller intressanta tankar kring vad en bild kan vara. Jag blev klart glad och inspirerad av att läsa brevet. Här är ett litet utdrag:

"Jag vet precis vad jag vill berätta med utgångspunkt från ett närmast stillastående synsätt, en vanlig stillsam kamerabild, för man får en större hjälp av bilden än man tror. Än de flesta anar. Om människor som tar bilder, vilket nästan alla gör, bara tog en bild och sen satt och glodde på den en vinter skulle bilden faktiskt tala. Men det kräver ett visst öra för att höra."

Jag var bara tvungen att ta en bild av brevet ;)

Utställningen pågår 10 juni - 11 september. Gratis inträde så det finns ingen ursäkt för att inte gå!

Kulturhuset är också ett av mina favoritställen att fotografera på. Där finns allt; människor, arkitektur, konst, mm. mm. Här är några bilder från dagens besök.

Bild 1 - Kulturhuset utifrån Sergels torg

Bild 2 - Kulturhuset 5:e våningen.

Bild 3 - Kulturhuset caféet högst upp.

Bild 4 - Kulturhuset Slas-utställningen

Alla bilder tagna med Nikon D300 och NIKKOR AF-S DX 35mm f/1.8G och så klart efterbehandlade och beskurna ;)

Nu skall jag glo på en bild och se om den talar.

/Kurt

Postat 2011-07-17 19:40 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

.k. Kreativ och gestaltande fotografi med bihåleinflammation

Befinner mig just nu på Ölands Folkhögskola där jag går kursen "Kreativ och gestaltande fotografi". Om det inte vore för en envis (om än mild) bihåleinflammation vore allt toppen. Vi bor på skolan med helpension. Riklig frukost med ägg och bacon, lunch och middag med utmärkt salladsbord. Till middagen får man efterrätt :) D.v.s. vi kursdeltagare kan ägna all tid och energi åt våra intressen.

Måndag - "Naturen som formgivare" 

Bihåleinflammationen gör att jag viker ner mig efter några timmar. Det blir bara en bild och den är skit.

Bild 1 - Naturens skulpturala former

Tisdag - "Fötter"

Något piggare, men inte tillräckligt för att umgås några längre stunder med andra människor. Jag försöker hitta bilder av fötter av annat än kött och blod.

Bild 2 - Säkra uppdraget, vagnar har ju också en sorts fötter. Hur får man hjul till en bra bild? Jag försöker med en grafisk variant.

Bild 3 - Hittade dessa färglada fötter utanför en outlet. Stolen och pallen är det som gör bilden.

Bild 4 - Här är avsaknaden av fötter det intressanta. Rökhuset i trädgården var en spännande plats.


Bild 5 - Andra sorters fötter. Den här bilden är den jag själv gillar bäst. Jag vet inte varför.

Bild 6 - Den här bilden tyckte jag var skräp tills jag sett den tillräckligt många gånger. 

Nu börjar orken ta slut, fortsättning följer...

"Mental note to myself" - fråga läraren vad "Gestaltande fotografi" är ;)

/Kurt

Bonusbild: I rökhuset fanns även denna grafitti.

Postat 2011-07-06 22:59 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera