DEFOKUSERAT

Lagom luddiga tankar om fotografi och bilder av omvärlden med Färingsö som utgångspunkt

Vraket vid Hoburgen

Helt plötsligt låg det bara där. Vraket ev en gammal fiskebåt uppspolat på de flata kalkhällarna nedanför Hoburgen. Tänk vad man kan göra med två till synes värdelösa bilder, tålamod och lite pillande med ett montage i Photoshop.

Så här års, när flödet av nya bilder ur kameran är minst sagt begränsat får man leta bland gammal skåpmat som gömmer sig i arkiven. Hittade två högst mediokra bilder från sommarens besök på Gotland - en fiskebåt liggandes på land i Ronehamn och så en kvällsbild ut över havet tagen nedanför Hoburgen på Gotlands sydspets. Här är ursprungsbilderna.

Jag har inte ägnat mig åt montage tidigare så det här var en nyttig och intressant övning. Använde en lagermask för att "måla" ihop de två bilderna. Har använt klonstämpeln på vissa partier på stranden och justerat ljus och skuggor i ett pjattlager. Slutligen ett fotofilter för att värma upp ljuset.

Hur tycker du jag lyckades? Tacksam för dina synpunkter och förslag på vad som kan göras bättre eller annorlunda.

Postat 2012-12-27 17:59 | Permalink | Kommentarer (11) | Kommentera

En stormig kväll på Sudret

När det blåser på södra Gotland gäller det att hålla i mössan och gilla läget. Här är en sen kvällsbild från början av juni när försommargrönskan runt Hoburgen var som allra mest intensiv.

15 mm, f/22, 0.4s, ISO 200

På lördag blir det en tur till Gnesta och Gnesta-planket. Det ska bli kul att titta på bilder och träffa likasinnade IRL :)

Postat 2012-07-27 00:04 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Stormvarning på Husrygg

Gotlandsbesöket för ett par veckor sedan inleddes med 20 meter per sekund i vindbyarna. Kämpade tappert uppe på Husrygg - åsen som löper utmed västra kusten ner mot Hoburgen. Man fick hålla i både mössan och stativet för att de inte skulle blåsa bort. Världen skälvde i sökaren och irritationen växte.

Kraftig blåst är inte min grej. Jag blir stressad, kan inte tänka klart och allt går oändligt långsamt. Det blir sällan några bilder i sådana situationer. Lämnade höjden på Husrygg och gick ner på strandängarna nedanför Hoburgen i hopp om en lite lugnare tillvaro. Något bättre. Stativet stod i alla fall kvar av sig själv, men allt annat gungade och svajade friskt i vinden. Ok, ingen idé att kämpa emot. Skruvade istället på ND8 gråfilter och lät vinden bli min vän i bildskapandet. 1 sekunds slutartid. Här är resultatet i färg och svartvitt.

Bild 1. 24 mm, f/22, 1 s, ISO 100, ND8 gråfilter

Bild 2. 24 mm, f/22, 1 s, ISO 100, ND8 gråfilter, konvertering till svartvitt i PSE 9

Postat 2012-06-23 20:39 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

ESSO-macken i Burgsvik

På väg mot Sudret och Hoburgen på södra Gotland passerar man genom Burgsvik. Här finns Hanséns gamla ESSO-mack, som minner om svunna tider. Sedan länge är den stängd men den är fortfarande snyggt och prydligt vitmålad och ESSO-märket sträcker stolt på sig där uppe på taket.

Bensinförsäljningen i byn har tagits över av Shell och runt 2008 gjordes ESSO-macken om till konstgalleri. Det verkar inte ha gått så bra för nu är den och resten av fastigheten till salu. Burgsvik är navet och livlinan för den här delen av Gotland. Här finns ICA, järnhandeln och inte minst Folkeryds Konditori som håller öppet året runt - även när turisterna övergivit ön.

Gamle mackägarens välpolerade skönhet till SAAB står fortfarande parkerad vid sidan av macken. Jag fick en pratstund med frun som stolt visade och berättade att den minnsann fortfarande rullade i bästa välmåga.

Hanséns originalmack finns förevigad här och man känner lätt igen den även att den byggts till under årens lopp.

Postat 2012-06-15 21:48 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Hur undviker man klichéartade landskapsbilder?

Åter hemma efter en vecka på Hoburgen på södra Gotland. Med över 700 bilder på minneskortet finns det material att sätta tänderna i. Frågan som hängt med mig hela veckan är hur man undviker att skapa klichéartade vykortsbilder av det bedövande vackra landskapet.

Storsudret på ön sydspets har en mycket speciell natur. Marken är torr och kalkrik, växtligheten låg och knastrig på de höglänta delarna. Närmast havet finns frodiga strandängar som används för bete till kor och får. Stengärdesgårdar rutar in landskapet. Fågellivet är bedövande dygnet runt så här års. Längst ut tronar Hoburgen, en stor högplatå med branta stup ner mot havet.

Här finns massor av intressanta saker att fotografera! Men naturens storslagenhet är svår att fånga. Varje kameravinkel, varje vy känns lätt lite futtig. Man har liksom sett den förut. Bilden blir lätt ytterligare en i raden av vackra solnedgångar - vacker men lite ointressant i längden. Ett steg bort från vykortskänslan kan vara att konvertera till svartvitt, vilket jag provat på några bilder. Den ytterligare abstraktionen som som en svartvit bild innebär ger hjärnan lite mer att intressera sig för. Hela bildinnehållet serveras inte på fat direkt. Gråtonerna måste tolkas och omsättas. Ett litet steg i rätt riktning.

Ett annat sätt att komma bort från klichén är att placera in människor i bilden. Funkar det i natur- och landskapsbilder? Javisst, även vi är en del av naturen. Problemet för mig var att Hoburgen inte direkt vimlar av folk så här innan turistsäsongen och oftast var jag helt ensam hela kvällarna.

Det tredje sättet att göra bilden mer intressant är att visa på brytningen mellan den orörda naturen och människans ingrepp. Gamla byggnader, skräp och vrakdelar som kantar stranden. Jag förbannar mig själv för att jag ignorerade de uppspolade kylskåpen. Fula och rostiga exempel på ett problem med att avfall dumpas i havet av skrupelfria människor. Kanske hade det blivit en intressant bild.

Så hur lyckades jag? Här är några av bilderna. Fortfarande lite väl vykortsartade i mina ögon. Vad tycker du?