Mycke' på jobbet? - ut och plåta!

Kvällarna blir allt kortare och det gäller att inte sjunka ner i soffan när man kommer hem, om man ska ha en chans att hinna med några bilder efter jobbet. Idag var det mulet, grått och blåsigt större delen av dagen, men vid fyratiden började en och annan solstråle leta sig ner genom molnen. Lufsade iväg med kameran och stativet under armen vid halvfemtiden. Redan i helgen hittade jag en ny kameravinkel i stenbrottet här i Stenhamra och nu handlade det mest om att vänta in rätt ljus.

40 mm, f/16, 1 s, ISO 50

Ställde upp stativet och tog några provskott. Inte så tokigt, men även att det är ganska vindskyddat inne  stenbrottet så vajade grenarna och lövverken friskt i vinden. Nu var det bara att vänta. Lyssna på tystnaden. Observera hur ljuset hela tiden ändrar sig.  När jag plåtar i naturen är fokuseringen total. Jobbtankar och vardagsbekymmer som bortblåsta! Vid halv sex började solen sjunka ner mot horisonten och vinden mojna. En kvart senare var ljuset perfekt, med en mjuk röd ton som fick höstfärgerna att piggna till. Tio minuter senare var allt över och det var dags att knalla hemåt igen. En perfekt avslutning på en kaotisk dag på jobbet!

Sommarkvällens magi

Vindstilla. Behagligt fuktigt i luften efter ett stilla sommarregn som dragit bort i horisonten. 24 grader i luften, fast klockan är över nio. Då är sommarkvällen magisk. Måndagskvällen var just så. Jag passade på att tillbringa den med kameran uppe på stenbrottet här i Stenhamra. 

24 mm, f/16, 1.6s, ISO 100

24 mm, f/16, 1/10s, ISO 400

Det här blev premiärturen med nya AF-S 24-120/4G ED VR. Beslutsvåndan har varit stor och valet stod mellan den och 24-70/2.8. Vikten, det större zoom-omfånget och priset avgjorde till sist. Och visst är det skillnad, särskilt autofokuset som är blixtsnabbt på 24-70/2.8. Men det är sällan jag plåtar i situationer där snabbheten är särskilt viktig. Lite kromatisk abberation i hörnen har jag upptäckt, men det kan man leva med. Än så länge är jag mycket nöjd. Vi får se om det omdömet håller i sig när jag hunnit testa lite mer.

Vår i stenbrottet

Yes! Äntligen slog värmen till och veckan som gått har satt fart på naturen. Det gamla stenbrottet här i Stenhamra börjar skifta från nyanser av grått till ljusgrönt. Det blev en kort morgontur med kameran bland klippor och stenblock men för övrigt har dagen bestått av storstädning och trädgårdsarbete och väldigt lite foto.  

Ha en skön helg!

Självlysande natur

Veckan har bjudit på några vindstilla och soliga men korta kvällar. När solen gått under horisonten blir naturen självlysande under en kort stund och då gäller det att passa på med kameran. 

Första bilden är gjord med HDR över tre exponeringar för att inte bränna ur himlen och samtidigt behålla färgtonerna i bladverket som tecknar sig mot den ljusa bakgrunden. 

Bild 1. 16 mm, f/8, 1 s, ISO 200, HDR över tre exponeringar (+/- 1.7 EV)

Bild 2. 50 mm, f/2.5, 1/500 s, ISO 400

Bild 3. 50 mm, f/2,  1/160 s,  ISO 400

Naturens fyrverkerier

Ett stråk av den lågt stående höstsolen letade sig ner i stenbrottet och gjorde den gulröda dungen av björk och asp självlysande framför mig. Själv befann jag mig i djup skugga bland tallskogen där jag fick höstens fyrverkeri serverat för mig. Vad mer kan man önska av en fredagkväll?

Bild 1. 50 mm, f/6.3, 1/200 s, ISO 400

Men det gula, skarpa solljuset är knepigt att fotografera i. Återvände till stenbrottet i lördags morse när molnen mjukade upp ljuset och solen inte hunnit upp över bergskanten. Nu blev det fyrverkeri av annat slag i harmoni med den vindstilla tystnaden som de stora bergväggarna runt omkring erbjuder.

Bild 2. 50 mm, f/16, 0.4 s, ISO 100