OmTag. Månsken över Reimersholme.
I dag var det (nästan) fullmåne, tydligen var det fullmåne i går. Att fotografera månen i miljön kan vara rätt knepigt i mörker. Inte så konstigt då månen ligger i direkt solljus och kräver mycket kortare tid än den mörka omgivningen.
Jag skulle tro att de flesta som ägnar sig mycket åt den typen av bilder slår ihop flera exponeringar för att få till det. Men det går att få till hyfsat om månen slöjas av lite moln.
Jag har visserligen ingen teckning i månen men den upplevs ändå inte som en vit prick beroende på strukturen i de omkringliggande molnen.
Jag underexponerade ganska kraftigt och lyfte exponering och lågdagrarna i efterhand i ACR (adobe camera raw, jag skickade över bilden från Lightroom till Photoshop eftersom jag skulle konvertera den i Silver Efex).
Skillnad att lyfta exponeringen i efterhand jämfört med att exponera mer i kameran är att det går att plocka tillbaka högdagrarna i bildbehandlingen vilket av naturliga skäl inte går om man blåst ut dem redan vid exponeringen, då finns ju ingen information där i bildfilen. I skuggpartierna däremot går det som regel att hämta hem mycket mer information från ursprungsfilen.
Att plåta digitalt är alltså tvärsemot att plåta med svartvit film, man får exponera så att högdagrarna inte går i taket istället för att exponera efter skuggorna som man gör med svartvit film. Den ”nya” brusreduceringen där man använder AI-teknik (eller maskininlärning eller vad det egentligen handlar om) är också guld värd.
Bilden är tagen på iso 4000, 1/60 sek och f/2,5. I efterhand har exponeringen ökats ca 2,5 steg generellt och dessutom har lågdagrarna höjts och högdagrarna dragits ned en del, det var ACR i Photoshop som användes. Konverteringen till svartvitt gjordes i Silver Efex som vanligt.

Exponeringen som den obehandlade filen ser ut i svartvitt.


/per-erik
/Affe
Hälsningar
Stefan
/Affe