Fotografiska funderingar fullständigt fria från form & fason...

Åt skogen med alla fotografiska regler!


Den svåra konsten att ge konstruktiv bildkritik... Om detta har det redan skrivits spaltmetrar här på FS, och nu verkar diskussionen vara på uppåtgående igen.

För min del kommenterar jag gärna bilder, men allra oftast utifrån känslan och stämningen i bilden. Jag är alldeles för okunnig och oteknisk fortfarande, för att kunna ge någon vidare konstruktiv teknisk kritik. Hoppas ändå att mina kommentarer uppskattas... :) Som jag nämnt flera gånger förut så är det så att en tekniskt sett perfekt bild kan lämna mig fullständigt oberörd, medan däremot en rent usel bild kan väcka en känsla, och fastna på näthinnan...

Många "fotografiska regler" finns det... "Tredjedelsregeln" försöker jag väl faktiskt följa, visst är det så att bilden blir mer harmonisk då! Och någorlunda raka horisonter ska det vara. Utfrätta och igensotade partier ska man undvika, helst... Och ändå är det så att här på fs finns det många helt fantastiska bilder, som bryter mot en eller flera av dessa regler...

Sedan måste man ju som kommenterare ha i minnet att alla har vi börjat någonstans... Se med lite större ödmjukhet på varandras bilder, kanske! Inte kritiskt såga, utan komma med förbättringsförslag istället! Uppmuntra mera! Och tänka på att vad som kännetecknar upplevelsen av en bra bild är högst subjektivt, om man nu lämnar regelboken därhän, vilket det väl inte skadar att göra lite oftare!


Så att själen kan få ro... Utfrätt. Igensotat. Men horisonten är väl rak, åtminstone! :) 

 

Inlagt 2010-01-13 21:51 | Läst 1705 ggr. | Permalink
Go go go girl. Håller med dig fullständigt. Alla har varit barn i början. Och visst kan man tagit en bild som det varit både den ena och den andra bristen i men som ändå fått uppskattande kommentarer. Så visst finns det "det där" i vissa bilder som ibland skiljer agnarna från vetet utan att ha följt alla regler och använt den bästa tekniken för de dyraste pengarna. Får man inte till "det" i sina bilder och har öga för det kan man köpa utrustning, gå kurser och läsa hur mycket som helst.
Sen beror allt på tycke och smak såklart.
Kram o ha en bra vecka.
Camilla
Svar från Ullis A   2010-01-14 21:43
Hehe... Tack tack!
Så sant du skriver. Och ibland går det lite inflation i antal objektiv, och detta nu med fullformatskameror... varför, egentligen? Visst är teknik roligt, men man kommer väldigt långt med små medel... Men kan inte vara utan macrot förstås! ;)
Kram kram, ha det gott!
//Ulrika
He he, jag måste säga att detta kvalitetskrav har fått mig att rata en hel del av mina egna bilder.
Särkilt jobbigt blir detta för glad amatör som jag ju är, för kraven på kvalitetsblider gäler ju rakt över nästan utan förmildrande omständigheter.
När allt jag försöker göra är att fånga det jag ser och känner..

Låt oss istället njuta av det vi ser och fångar och utvecklas sakta men säkert!
Svar från Ullis A   2010-01-14 21:46
Ja men vaddå kvalitetskrav, egentligen? Vem är det som kräver? Okay om man har höga krav på sig själv, men inte är det väl omgivningens krav du känner? Amatörfotograf är man ju för sin egen skull, och inte för andras.
Sedan är det klart att man får tåla kritik när man lägger ut bilder här. Många gånger obefogad. Men för den skull behöver man ju inte rätta sig efter kritiken... ;)
Fortsätt njuta av det du ser, du fångar det vackert!
Så rätt så! I bland bara fastnar man i alla regler som ligger där i huvudet och mal. Och så kan det bli något helt oväntat och oplanerat som bli den där riktigt lyckade bilden.
Men oavsett vad det står i kommentaren så blir man ju glad över att någon stannat till och brytt sig om att kommentera. Då fanns det ju något som fångade på något sätt...
Och solnedgångar är ju enligt smakdomarna banala etc. men din bild är ändå underbar! Såg bara molnen först (har så liten skärm), men med speglingen i vattnet blev den ju perfekt. Och horisonten är rak ;-)
Svar från Ullis A   2010-01-14 21:49
Så har jag upplevt det flera gånger, det är lika häftigt varje gång. När man fått in bilderna i datorn, och något helt oväntat uppenbarar sig..
Och visst är ALLA kommentarer glädjande, för som du skriver, det visar att ens bild har fått någon att stanna till och skriva en rad.
Tackar för dina positiva ord om min bild, glömde skriva att jag använder solglasögonen som filter! :))
Bra Ulrika äntligen en ödmjuk fotograf,med mycken vidvinkel på visas problem
varje öga ser olika på en bild .
samtidigt har vi olika skärma som inte är likat.
Så din själ har säkert ro.
mvh Rolf
Svar från Ullis A   2010-01-14 21:50
Tackar och bugar! Det där med olika skärmar kan vara ett gissel och något att tänka på!
Min själ får ro när jag betraktar denna bild, och minns fototillfället med den solvarma klippan bakom min rygg...
Hälsn. Ulrika
Jaaa! Hurraa!!
Åt skogen va rätta ordet. Jag tror jag kan reglerna vid det här laget å de e jäkligt skönt att skita i dom å gå på känslan. Pixelpeepare och andra regelnissar bryr jag mig inte om längre inte heller tramset om att bilden skall vara klar när den kommer ur minneskortet.

Åt skogen med kraven på att allt skall vara "naturligt"! Jag vägrar att låta mig begränsas av hur verkligheten ser ut om jag har bilden i skallen.

Åt skogen med begreppet manipulering.
Låt oss göra bilder med kamera och datorprogram. Experimentera och ta ut svängarna rejält. "Misslyckas", lyckas, ha skoj!

http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/1932071.htm
Svar från Ullis A   2010-01-14 21:53
*ställer mig upp och gör vågen*
Björn, Manipuleringens Mästare!
Underbara rader som jag bara kan skriva under på. Det viktigaste är väl att må bra och ha roligt med denna härliga hobby!

Din bild är hur läcker som helst!!

Ha det gott!
//Ulrika
Och här håller jag med dej fullt ut! Jag är också nybörjare, kan inte alla regler utan fotar som jag vill =) Men jag måste också gå på känslan när jag kommenterar bilder pga att jag inte kan regler osv... Men jag tror att det finns många som känner som oss och hoppas att inte de duktigare tar illa upp om de fär en känsla kommentar!
Gillar din bild förresten!!
Svar från Ullis A   2010-01-14 21:55
Tackar så mycket! Strunt i att du inte kan alla regler, de kan både vara till hjälp och begränsning tycker jag. Dessutom kommer det med tiden.
Läste i någon forumtråd som handlade om att det fanns två sorters fotografer, de som går på teknisk perfektion och de som går på känsla. Tillhör definitivt den sista gruppen!
Instämmer helt!
Rätt skönt att tillhöra skaran så skippar de svarta och grå kläderna för ett intellektuellt samtal om bildernas konstnärliga värde ur det perspektivet. :-)
Ibland gillar du en bild och så är det bara.
Allt tjafs om budskapets värde och dessa proffstyckares grå vardagskommentarer.
Nä, du har mer än rätt.
Skönt med en sund inställning.
Svar från Ullis A   2010-01-14 21:58
Hehe... skaran som för intellektuella samtal om bilders konstnärliga värde... kunde jag skriva ett nytt blogginlägg kring, men tror att jag lämnar det därhän... :))
Härligt skrivet, ord och inga visor! Tack!
Håller med till punkt och pricka,men vet ni vad
det intressanta är? Jo om ni kollar era egna bilder
så vågar jag påstå att ca 60-70% följer de här
reglerna vare sig vi vill eller inte,för bilden
blir oftast harmonisk om man följer regelboken lite
lagom,så det sker undermedvetet om man gillar bild
skapande.
Janne
Svar från Ullis A   2010-01-14 22:01
Tror att du har fullständigt rätt. Visst strävar man efter raka horisonter, inga utfrätta eller igensotade partier och harmoniska kompositioner. Försöker iallafall! Men de gånger man inte lyckas få till det, så behöver det ju inte betyda att bilden måste i papperskorgen för det, utan det kan bli en pangbild iallafall!
Tycker helt klart att du har en point i ditt inlägg. Och jag försöker själv att se de på just det sättet. Och, plåta på det sättet. Även om jag ibland kommit på mig själv med att försöka "följa regler". Fast, tycker oftast att det blir bättre när man struntar i dem och försöker fånga bilden, istället.
Men, samtidigt, så är ju kunskapen bra, om vad och hur man bygger upp en bild, med exponering etc.... Annars blir ju allt lite "trial and error". Så, konstruktiv kritik, skall i mina ögon bygga vetskap om tekniken, men framförallt, hur andra ser och upplever bilden. Och som jag skriver på min sida, "det finns inget rätt eller fel, däremot bättre eller sämre". Tycker jag.
/Peter-L
Svar från Ullis A   2010-01-14 22:05
Så rätt, så rätt... Kunskap behövs. Åtminstone märkte jag det efter några månader med systemkameran, när man inte hade lika fullt upp med alla inställningar, att det underlättade med lite regler att gå efter. Men nu ska jag inte säga emot mitt eget inlägg, menar mer att man inte får låsa sig, reglerna får inte bli en begränsning. Och det finns ju verkligen inga rätt eller fel, tycker inte jag heller!
Hälsn. Ulrika
Vet inte hur länge man räknas som nybörjare, men jag hoppas att jag alltid kommer att kommentera bilder utefter det jag känner inför dem. Det finns bilder som är både utfrätta, igensotade, som trotsar konstens alla regler, och är alldeles underbara : )
Nej, låt kreativiteten härska över reglerna.
Mvh P
Svar från Ullis A   2010-01-14 22:08
Vet inte heller, och egentligen är jag kanske inte så mycket nybörjare längre! Men hoppas också att jag alltid fortsätter att sätta känsla före teknik. Eller kanske hellre, att tekniken sitter såpass i ryggmärgen att den fångar känslan man vill förmedla helt automatiskt. DET vore något att sträva efter... Mission impossible, förmodligen! :)
Skriver under på dina rader, tack!
//Ulrika
Ämnet är så intressant. Håller helt med dig om att det viktigaste är att bilden "känns". Få tekniskt perfekta bilder har mer än en kort stund gett mig något. Samma sak kan jag uppleva i musik också. Det som behövs är ju det vi ofta kallar både kropp och inte minst själ. Att bilden som säger mer än tusen ord t.o.m. gör oss helt ordlösa. Det som bildmässigt verkligen berör är ju sällan det som är det "vanliga" efter reglerna.....och det gäller ju inte bara bilder.....och ingen kan avgöra för någon annan när fenomenet "känns, speciell, själ" borde
uppstå. Jag gillade solnedgångsbilden för den fick mig att tänka både bakåt och framåt. Ingen solnedgång är den andra lik och ett fåtal av dom alla lyser solen vidare inom en själv efteråt.
Svar från Ullis A   2010-01-14 22:11
Visst är det så... Tycker också att tekniskt rent perfekta bilder kan vara ganska ointressanta. Alltså de bilder jag upplever som tekniskt perfekta, i någon annans ögon är de kanske något helt annat...
Intressant ämne, verkligen! Håller med om dina rader, tack!
Håller också med. Om jag ser en bild så fastnar jag oftast för motivet, det är oftast det jag kommenterar sen kanske jag ser saker i bilden som kanske stör mitt öga, (inte säkert att andra tycker likadant), det brukar jag skriva.Jag gör ju själv misstag och jag tycker det är bra om jag får reda på dom (det är ju inte säkert att jag märkt dom själv.)
Svar från Ullis A   2010-01-14 22:13
Visst vill man få reda på sina misstag. Annars upprepar man ju bara dem, och kommer inte vidare... Men det vissa upplever som misstag, kanske andra ser som något som lyfter bilden. Därför väljer man ju bara själv vilka kommentarer man vill ta till sig, och vilka man struntar i!
Ja det var ungefär så jag menade men du utryckte det bättre än mig ;-) //Leif
Svar från Ullis A   2010-01-14 22:21
Haha, så bra! Tackar! :)
Snart lämnar jag FS och det gör jag för att jag för närvarande saknar bilder inom mig. Jag vill visa hur och vad jag ser och tänker, men det är torrt som i en öken i min bildvärld just nu. Kanske är det så att jag först måste skriva dom där "mer än tusen orden" för att det sen ska kunna bli bilder igen. Tvärtom liksom. Gillar att skriva också, så det finns väl hopp. Det finns skrivregler som är spännande att bryta mot. Horisonten man aldrig når finns i det mesta vi gör. Ibland måste den kanske luta för att räta upp oss och det är ju inte säkert att den som stavar mest rätt har det viktigaste att berätta. Oj, jag behöver nog sova en stund :-)
Svar från Ullis A   2010-01-15 20:05
Inte behöver du väl lämna FS helt heller? Låt medlemskapet vila ett tag istället. Rätt som det är dyker inspirationen upp igen, känner också att den varierar väldigt!
Skriver gör du väldigt bra, det är säkert en bra idé att satsa på det under tiden, i väntan på ny fotoinspiraion!
Sov så gott... ;)
Här är mitt kritikerbetyg till solnedgångsbilden. Jag följer den mall jag försöker tillämpa:

A. Exponering (ljus, kontrast): 5
B. Fokusering (skärpa, vinjettering): 5
C. Färg (vitbalans, färgmättnad): 5
D. Beskärning: 5
E. Komposition: 5
F. Motivtolkning (gör bilden rättvisa åt motivet): 5

Poängskala:
1 = Anmärkning
3 = OK; kräver ingen kommentar
5 = Guldstjärna.

Med andra ord en perfekt bild -- jag är rädd att du inte kvalar som nybörjare längre :-)

De där reglerna du talar om, jag tror de är efterhandskonstruktioner. Eller så är olika människor så olika, att en del känner något spontant, medan andra tar fram regelboken innan de vet om de tycker om en bild eller ej. Inte vet jag. Reglernas möjliga betydelse för mig är att de kan ge mig en förklaring i efterhand till varför jag tycker som jag gör om en bild. Men sådant som 2/3 och gyllne snittet tänker jag aldrig på när jag fotograferar eller beskär, utan jag försöker göra det snyggt. Vilket väl är en *helt* annan sak? :-)

Som jag sagt i min blogg, vitsen för mig med betyg är att en vettig betygsättning kan hjäpa mig att säga något meningsfullt om en bild. Men kvalitetsjakt och tävlingar och Galleri FS och veckans bild och sådant, det är inga viktiga saker för mig.
Svar från Ullis A   2010-01-15 20:10
Ojojoj tack SNÄLLA Ernst Göran, jag har sannerligen aldrig fått så många femmor på en gång tidigare! Nu sträcker jag lite extra på mig!

Tror att du har en poäng där, många är ju känslomänniskor med allt vad det innebär, men något som ju då även avspeglas även inom bildskapande och bildseende. Medan andra inte är så känslosamma.. Japp, jag tillhör det första! :)

Tusen tack igen för en som alltid klok och genomtänkt kommentar! :)

//Ulrika
Kamerorna är inte laddade än, jag är kvar i teorin och har ännu inte kasat av Fotosidan, trots att jag bett om det :-) Nu spånar jag i denna fredagskväll. Förhoppningsvis är jag på något sätt kvar, eller avslutar i det ursprungliga ämnet som fångade mig. "Åt skogen med fotografiska regler"s träighet :-)

En av sakerna jag gillar så starkt med foto och fotograferande är att intresset verkligen kan omfatta allt. Myrors kommunicerande, en solros liv, människors intressanta fötter, djupa känslor som aldrig kan benämnas, drömda och odrömda drömmar, tid och rum osv. Kameran och bilden kan vara allt från ett kallt vapen till det som berättar det obeskrivligt varma och sköna.

Medvetet eller omedvetet väljer jag ett utsnitt för att det ex. fångar mig speciellt och/eller för att just bilden jag valde sa mig mer än allt av det mina ögon såg i det ögonblicket eller den dagen. Det finns ju en bild utanför ramen också. Som fotograf vet jag om den.. men inte alltid. Ibland vet och ser jag inte riktigt var jag var förrän jag efteråt betraktar min bild och ibland ser och verkligen känner någon annan det jag av någon anledning själv trots allt missat. Det som utvecklar vad jag själv såg och bara kände för ett ögonblick.

Din bild ex. på solnedgången tar ju mig med till andra solnedgångar jag själv upplevt. Jag kan se din bild som den är och jag kan också fundera på vad som fanns utanför ramen.

Kommunikation är vad bilder handlar om - och DET är en regel :-)
Svar från Ullis A   2010-01-15 23:02
Visst är det härligt att denna hobby kan vara just så omfattande som man själv väljer. Och lätt kan kombineras med ens egna, och familjens, övriga intressen!

Tänkvärda rader och intressanta tankar, tack! :)
fotografi är högst subjektivt, det är bra med kritik för utan detta utvecklas vi inte, både med bildseende och bildspråk. Är bilden bra och det inte finns något att kriserna är en sak men kan det vara så många gånger att naturupplevelsen tar överhand för fotografen och blir således färgad av detta utan att kunna ta till sig kritik?