~ Bildliga betraktelser ~

Fotografiska funderingar fullständigt fria från form & fason...

Ett besök på Auschwitz - Birkenau

Ett långt, tungt och känslomässigt inlägg med väldigt många bilder!

För snart en månad sedan hade jag förmånen att få göra en väldigt intressant resa. Följde med min äldsta dotters klass till Krakow. Det var förresten tre niondeklasser, pedagoger, rektor, folk från kyrkan och så ca 12 föräldrar. En grupp på 82 personer! Inte helt lätt att planera och genomföra en sådan resa, men jag måste ge en stor eloge till alla inblandade. Det blev verkligen ett minne för livet, och ungdomarna skötte sig helt exemplariskt. :)

Syftet med resan var förstås besöket på Auschwitz och Birkenau. Från att dagen före, när vi gick en guidad stadsvandring i vackra Krakow, haft +17 och sol, var det denna dag grått och lite dimmigt. Helt perfekt för att komma i rätt känslostämning...

Meningen var att vi skulle besöka Auschwitz på förmiddagen och Birkenau efter lunch. Men då det var väldigt mycket folk när vi kom till Auschwitz blev det tvärtom. Till Birkenau först alltså.




Denna vyn känns väl igen..


Inne i en träbarack. I varje säng sov tre personer. Per våning alltså..






Toaletten där man hade 30 sekunder på sig.


Har gjort omväxlande färg- svartvita och en del kolorerade bilder. Beroende på vad jag tycker passat bäst till motivet.


Svårt att se på bilden, men bara skorstenar återstår av de allra flesta träbarackerna.


Träbarackerna låg åt höger när man kom in. Här har vi kommit fram till tegelbarackerna som låg åt vänster.


Inne i en tegelbarack




Besökare har lämnat blommor


Här har vi kommit fram till en av de känslomässigt absolut tyngsta platserna, tyckte jag. En askgrop där askan hamnade efter kremeringen. Guiden berättade att när det regnat mycket kan man fortfarande se benbitar sticka upp. Någon av eleverna frågade vad som hände när gropen blev full. Då hämtades askan upp, spreds ut i floden, på åkrar och i skogen, ja även just där vi stod och gick... Då blev det ganska svårt att andas.


Det var en så ruskig känsla att gå runt inne på Birkenau, har aldrig varit med om något liknande. Alldeles stilla, tyst och lugnt. Efter ett tag kom vi på att vi inte såg vare sig insekter eller fåglar. Otäckt!




Ändstationen. Bokstavligen.




Monumentet med alla minnesplaketter framför. En från varje nationalitet.


Också en känslosam plats. Alla fotona från väskorna.

 

Så hade förmiddagen gått, och det var dags att stiga på bussarna för att åka till Auschwitz. Varning för tunga bilder.


Den klassiska skylten... originalet stals för några år sedan och när det återfanns var det i väldigt dåligt skick, så detta är en kopia. Det kändes konstigt att gå in här under. Och entrén var väldigt mycket mindre än jag föreställt mig. Åldersgränsen för besökare är 14 år, och det är lätt att förstå...




Tog lite bilder på skyltarna som sitter i de första blocken, som man gjort om till museum.


Här ser man hur stort Birkenau är jämfört med Auschwitz. Lägrena kallas även Auschwitz I och II.


Montern med glasögon


Kryckor och proteser


Resväskor, prydligt märkta med namn och nummer. För att judarna skulle kunna få tillbaka dem efter tågresan. Istället blev de plundrade..

Det fanns även en ofattbart stor monter med bara hår... fotoförbud där.



En röd sko bland alla brunsvarta. En tanke från en av ungdomarna... om det kanske var så att Spielberg fick inspiration härifrån till flickan i den röda klänningen i filmen "Schindlers list"... ja kanske det!


Olika typer av märkningar som fångarna tvingades bära på sina dräkter.




Det vidriga block 11. Här utförde dr Mengele sina experiment. Och här i källaren finns en ståcell på knappt 1x1 meter. Som bestraffning kunde upp till fyra fångar få stå här en natt. Ingången var så liten att man fick krypa in. Vid ståcellen var det fotoförbud.



Nu följer några bilder från den hemska innergården bredvid block 11. Här skedde rena avrättningar, och jag var väldigt tveksam till att över huvud taget fotografera här. Men valde att göra det ändå, för att påminna om detta fruktansvärda som hänt.



Här blev fångar upphängda i bakbundna händer. Fötterna rörde inte marken. Det överlevde man inte så länge... Lägg märke till de igenbommade fönstrena, för att inte fångarna i angränsande block skulle kunna se vad som hände här på innergården.


Vackra blommor till minne av alla som helt enkelt blev uppställda och skjutna mot denna vägg.

Så var det dags för vår grupp att gå in i gaskammaren. En mycket otäck och märklig känsla. Tvekade att fotografera även här, men tog ändå några bilder. Rätt eller fel att publicera dem? Jag vet faktiskt inte.


Skylten som möter en vid ingången till gaskammaren.


I väggarna fanns det klösmärken.


Ställningen var till blomsterkransar.

Vidrigt, det var skönt att komma ut i luften igen!

Efter denna dag samlades eleverna klassvis för reflektion och eftertanke. Och några av oss föräldrar var med också. Vilket var helt fantastiskt. Vilka tankar och känslor som kom upp... djupa funderingar den ena klokare och insiktsfullare än den andra. Denna kväll var värd hela resan... Kram på er alla goa nior!!

Ångrade inte en sekund att jag följde med på denna resan! Det känns viktigt att ha varit här och sett med egna ögon. Och att uppleva lägrena genom ungdomarnas ögon också. En viktig resa som alla som har möjlighet borde göra!

 "Världen är alldeles för farlig att leva i - inte på
grund av de människor som gör det onda,
men på grund av de människor som står bredvid
och låter dem göra det."

Albert Einstein, fysiker och humanitetsförkämpe

 

Postat 2012-10-25 20:47 | Permalink | Kommentarer (18) | Kommentera