Fem minuter
Funderingar och fotografier från min vy i Vintergatan
I morse satt det en mås...
på kanten av vattenfallet. Den satt alldeles stilla i morgonsolen och bara spanade.
.
18/6
.
Själv var jag ute på en väldigt kort och tidig morgonpromenad i Industrilandskapet. Mest för att jag gillar tidiga morgonpromenader, men också för att prova lite olika fokuseringsmöjligheter på kameran. Jag behöver testa mig fram lite, vad som kan kännas bäst och funka bäst, nu när jag har börjat se lite suddigt. Och då är det ju roligare att gå ut en sväng och fota vattenfall, än att stå inne och testa på någon fånig vas, eller så.
Autofokus kan bli bra - om man har tur, har jag upptäckt. Men det vill man ju verkligen inte lita på. Då är det nog bättre att ha tillit till sin egen suddiga blick - eller? Man vet väl oftast var man vill ha fokus, fast man inte ser klart...
Får prova mera imorgon!
.
Jag hoppas det gått bra!
Norrköping 16/6-2011
Jag sitter hemma och försöker bli klar med en uppgift som ska lämnas in till högskolan innan midsommar. Men jag har lite svårt att koncentrera mig. Utanför mitt öppna fönster jublas det och visslas och lastbilsflaken sveper förbi med glada och förväntansfulla ungdomar. Tänk att den här dagen känns så speciell, antingen man firar någon som tar studenten eller inte. Men det är lätt att smittas av feststämningen och jag skulle faktiskt helst vilja avsluta mitt skrivande och dra ut med kameran. Men nix, det är disciplin som gäller nu. Jag rotar istället snabbt fram en bild från en annan examensdag då jag var lös och ledig och drog omkring med kameran. (En liten skriva-blogg-paus kan jag nog unna mig i alla fall... =)
Under tiden jag redigerar bilden far tankarna omkring. Jag kommer ihåg fotopromenaden, trots att det var sju år sedan. Samma feststämning då som jag tycker mig se genom fönstret idag. Samma glädje och samma förväntan. - Undrar hur det gått för tjejerna på flaket, som jag fångade med min kamera? Jag hoppas det gått bra!
Den blå ballongen
Industrilandskapet 10/6
Målmedvetet gled den fram på Strömmens vatten. Förbi det stumma vattenfallet. Hemdags? Partyt var väl förmodligen över? Det var ju ändå tidig söndagsmorgon...
Själv hade jag precis startat min första morgonpromenad sedan evigheter. Det var ljuvligt!
.
.
Två ögonblick
Det första trixade jag till mig under tiden jag höll på att bli nedmejad på plattform 12 A i morse på Centralen. Så där hamnade fokus fel när jag i hastigheten knäppte av. Men jag vill ändå stoppa in bilden här, för kameran fångade lite av stressen vi kände alla tror jag efter att precis fått vårt tredje besked om ny avgång och ingen riktigt visste vilken plattform vi skulle ta oss till. (Jag avskyr verkligen den situationen!)
Den andra bilden tog jag under den nya stunden av väntan. Runt mig var det full trängsel men på plattformen bredvid var det öde. Och kontrasten mellan solljuset och de mörka skuggorna fångade min blick.
Stockholm Centralstation 4/6
.
Den här helgen har jag faktiskt också använt en kamera för första gången på flera månader. Det var jätteroligt! Men det kändes också ringrostigt. Och lite annorlunda av flera anledningar. Och en anledning är inte kul alls; jag håller på att utveckla grå starr. Samtidigt tänker jag att det kan kanske vara spännande ur bildsynpunkt - kanske kan jag få till annorlunda bilder mot jag brukar under tiden jag bestämmer mig för operation? Man måste ju se lite positivt på eländet!
Under fält av mörker och ljus.
Långpromenaden var kall. Landskapet fruset, vitt och vackert. Under den stora bron stannade jag till och lyfte blicken uppåt. Kanske på grund av det annorlunda ljuset eller på grund av de annorlunda dova ljuden av alla bilar som for förbi över mig. Dudunk, dudunk, dudunk. Eller förmodligen stannade jag nog till helt enkelt på grund av linjerna jag såg =) Linjer och fält av mörker och ljus.
Samtidigt kunde jag inte undvika den påtagliga känslan av hur civilisationen trängde fram genom naturen; den jättelika bron med alla bilar som for fram. Dudunk, dudunk, dudunk. Betongpelarna ner i den fina sköra isen. Träden som fond. Fälten runt om. Det vackra vita och blå som mötte den gråsvarta betongen.
.








