I ett fönster någonstans

...hänger det fullt av fotografier. 

.

Och när jag hittade den här bilden med alla fotografier, bland alla mina bildfiler, så tänkte jag att det är rätt fantastiskt det här med fotografi i alla fall - att det faktiskt är möjligt att frysa ett ögonblick av det pågående livet och bevara det. Ögonblick som man sedan kan plocka fram, när som helst och titta på och drömma runt. Eller för all del, bara återanvända i ett blogginlägg som ursäkt att få blogga...

Men det här med foto och att ta bilder har blivit en sådan vardagsvara att man nog ganska sällan tänker på hur fantastiskt det är med att kunna bevara ögonblick av livet i form av bilder.

Och...bilden med fotografier är från en oerhört liten fotoaffär/fotogalleri i Reykjavik. Ett minne från juli-16.

.

På målsnöret igen

.

spindel av Louise Bourgeois  vår -15 utanför Moderna

...och nu bara måste jag knacka fram ett blogginlägg, det var ju så himla länge sedan. Och länge sedan är det för att jag - alldeles av egen fri vilja- har skaffat mig annat som måste gå före fotograferande och nöjesskrivande, och som upptar både tid och tankeverksamhet.

Hösten -15 hoppade jag på heltidsstudier på distans, och läser in en förskollärar-legitimation parallellt med mitt ordinarie arbete. Det innebär helt enkelt en jäkla massa studier på helgerna, och ofta examinationer som ska lämnas in på söndagskvällen. Som idag; inlämning senast 16.55. Jag lämnade in 16.48. Puuuhhh - på målsnöret igen, efter att ha skrivit hela dagen. Det var en delexamination som hörde ihop med en gruppdiskussion. En diskussion som jag tillsammans med några kurskamrater ägnade gårdagen åt och som vi också spelade in på film, vilken också lämnades idag före 17.00.

Så nu sitter jag och funderar på dels om jag är riktigt klok som hoppade på heltidsstudier typ 10 år innan det är dags för pension, och dels funderar jag på hur det är möjligt att en helg liksom bara försvinner iväg, obemärkt...

Tänk om jag hade typ åtta ben, som en spindel...eller bättre: åtta armar! Då kanske jag skulle hinna med lite mer på vardagarna? Så att jag kunde fotografera åtminstone på helgerna...

På återseende! 

.

Stockholm, du vackra stad....

Gamla stan tunnelbanestation 2/7-17

.

Och vi går en stund på jorden...

Slussen 2015

.

.

Det låg förväntan i luften...

.

Junikvällen var ljummen och bryggan var en given mötesplats. Där fanns enskildheten. Där var det vackert. Och, som de hade längtat; efter värmen, efter sommarlovet och efter varandra!

Och jag smög förbi, obemärkt.

.

(PS. Jag tillät mig fantisera lite kring bilden - har förstås ingen aning om vem jag fotograferat....)

.