Mitt vattenhål

Det är nog ingen som tvivlar på att det är industrilandskapet…synd dock att somliga måste förstöra så förbaskat.

Om bilden; Norrköpingsgula byggnader och värmekyrkans skorstenar speglar sig i Motala ström. På ytan dessutom en massa fint skum, ibland mer, ibland mindre - vart kommer det ifrån? Bilden tagen imorse under en ljuvlig morgonpromenad. Kamera d850 och Nikkor 14-24 mm.

För övrigt var det premiärtur med mitt nyinköpta Nikkor 14-24 mm. Visserligen köpt begagnat, men verkar fungera finfint. Kul med en riktig vidvinkel tycker jag. Och nu är det verkligen bra tider för inköp av begagnade objektiv, om man har en dslr. Annat är det om man vill sälja sin spegelreflex, i dessa spegellösa tider. Jag har kollat lite för jag funderar på om jag ska göra mig av med min d810. Men jag har inte bestämt mig riktigt. Den är inköpt ny för några år sedan och har endast gjort drygt 9000 exponeringar…- en så kallad corona-kamera som mest legat i garderoben. Grejen är att den kommer väl att förbli där, i garderoben alltså, sedan jag köpte min d850.

Ni får gärna ge mig kloka råd! 🙂

Och så det här med förstörelse. Det verkar tyvärr som Norrköpingsgula väggar lockar fram klotter…

Sommarlek i sommartid

Om bilden: Dubbelexponering direkt i Fujikameran. Första exponeringen en vy precis i hjärtat av Industrilandskapet. Andra exponeringen rakt ned i strömmens virvlande vatten. (Eller möjligen vattnet först…)

Jag har precis upptäckt att det finns en dubbelexponeringsfunktion i min lilla Fujifilm XT 30 (en kamera som för det mesta ligger på hyllan). Gillar att det går att se den första exponeringen på skärmen när man ska komponera den andra. Det blir lite lättare då att få till något som inte direkt åker i den digitala papperskorgen =) Undrar om det är samma smarta funktion i d850 - att man kan se den tagna exponeringen, när man ska komponera den andra? (Någon som vet?)

Premiär för sandaler blev det också!

Favoritplats?

För min del iallafall en favoritfotoplats.

Om bilden; en av Strykjärnets väggar belyst av reflekterande morgontidigt solljus. Bredvid, uppstickandes ur Motala ströms vatten, Jan Svenungssons femte skorsten. 

Och idag inledde jag sommarsäsongens första riktigt tidiga morgon-promenad i industrilandskapet. Det var en härlig känsla; strosa omkring utan att frysa, uppleva morgonljuset och fågellivet. Och inga andra människor inom synhåll. Bara jag och en kamera.

Kaffe, toapapper och en mås

...kom med hem från Ica. Ja, och en bit av industrilandskapet också förstås.

Igen.

Det är helt enkelt så det blir för mig, ganska ofta, eftersom den förrädiskt vackra platsen med Motala ström och de gamla industribyggnaderna ligger mittemellan mitt hem och mataffären. 

Om bilderna: Eftermiddagssol och nästan ingen vind. De gamla industribyggnaderna speglar sig fint i Motala ströms yta. Precis ovanför vattenfallet vid vattenfallskanten gillar dessutom måsar att sitta. Här vid kanten fastnar allt möjligt skräp. Somligt ätbart.

I solens sken

 
Om bilden: Ett verkligt snapshot, så inställningarna var inte riktigt optimala. Men som jag tidigare berättat så är jag förtjust i den hårda råa känslan som betong ger - och räta linjer är också min grej. Så jag gillar bilden. Dessutom tycker jag det är kul och utmanande med solsken och skarpa skuggor.

För övrigt är det ju förstås väldans härligt med vårvärmen och att äntligen komma över halltröskeln med kameran igen. 
(Om nu bara läget runt omkring oss i världen kunde lugna ned sig lite…)