MikSwe Photography

Berättelser från mina fotoutflykter och ibland lite inspirationstips.

Merritt Island, Florida 2017:3

I förra bloggen så åkte jag till the Floridas Space Coast och visade också bilder från Viera Wetlands. Den andra platsen som jag besökte när jag var här var Merrit Island National Wildlife Refuge. Här finns bla ett antal mindre grusvägar som slingrar sig fram genom våtmarkerna, en liten kanal som verkar locka till sig både fåglar och andra djur, givetvis en massa stränder med vadarfåglar och ett antal stigar som som man kan promenera in djupare i de låga skogarna.

Nu pågick det jakt på änder samtidigt som jag var där så det innebar att en del mindre vägar var stängda för andra än jägare men det fanns ändå tillräckligt att titta på och fotografera. Dessutom så hade jag turen att få några porträttbilder på sjökor vilket inte alltid ör det lättaste. Tyvärr var vattnet för grumligt för att få till några undervattensbilder, men det är ju alltid bra att ha nåt att utveckla och se fram emot till nästa gång :-).

Området är, precis som Viera, ett ganska bekvämt område i den meningen att man kan åka runt med bil och fota direkt från sidorutan, det erbjuder skydd mot väder och funkar som gömsle för skygga motiv.

Första anhalten är till Blackpoint Drive. Det är en slinga där ett dagspass kostar några dollar för att få köra in. Ska man vara här flera dagar så kan man lösa in ett årspass istället. Jag var där i december månad och är inte den bästa tiden. De första flyttfåglarna har precis börjat komma in och det kan vara lite dött emellanåt.

Fördelen med att det är färre fåglar är att det blir enklare att isolera motiven och att man slipper trängas alltför mycket med andra fotografer. På helgerna blir det givetvis mera trafik då många tar sin lediga dag och åker hit och fotar, fiskar eller bara har en dag ute i friska luften.

Men även utanför de mindre vägarna kan man hitta guldkorn. Det gäller bara att köra tillräckligt långsamt utan att för den skull vara en trafikfara och samtidigt hålla ögonen öppna.

När jag var där så var det varierande väderlek, men det kan ha sina fördelar det med. En mulen himmel medger lite mer fototid än en dag med strålande sol då ljuset snabbt blir ganska hårt. Men å andra sidan blir färgerna lite mer bleka.

Det är en ganska låg ö så man kan med fördel fota under soluppgången eller på kvällen i solnedgången då man kan hitta många ställen där solen ligger lågt över horisonten.

Ofta flyger fåglarna sin kos på kvällarna eller så samlas de i flockar i de täta buskagen för att få en lugn natt vilket gör att man inte alltid kan få till det att placera ett fint motiv i det bästa ljuset på kvällen.

Även denna plats blev förevigad på film och inte bara i en utan två stycken filmer. Jag besökte Viera Wetlands resp Merritt Island på samma dag flera dagar i rad så om du när du ser filmerna tycker att jag spenderade lite tid där de olika dagarn så beror det på att jag var på en annan plats samma dag. Förhoppningsvis förklarar det även kronologin i de olika filmerna.

Som alltid är du välkommen att kommentera text, bilder och film, det ger mig väldigt mycket att få höra din åsikt särskilt när den är konstruktiv, men beröm går också bra ;-).

Om du gillar mina filmer så går det att prenumerera på min kanal (Mik Swe) så peppar det mig att göra mer av den här typen, förhoppningsvis också att bli bättre och bättre :-)

Postat 2018-02-09 15:39 | Läst 4129 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Florida 2015:1

2015 hade jag återigen möjlighet att besöka Florida. För att få ut det mesta av en sådan resa så bör man göra en del research. Visserligen kryllar det av olika typer av naturreservat men precis som i Sverige så har de olika aktivitet beroende på vilken del på året det är.

Florida är ett vinterhem för många av de nordamerikanska fåglarna och många har sin häckning här under vintern. Bäst tid på året är februari till april/maj men då har jag ingen möjlighet så det fick bli i december. I slutet på november så börjar flyttfåglarna att anlända och den torra säsongen har startat. Det är viktigt ur två aspekter; dels så minskar mängden vatten vilket får vadare och alligatorer att samlas och dels så är mängden stickande myggor betydligt färre.

2015 var dock lite annorlunda. Den stora vädernyheten var att tydligen så hade december månad samma väder som det normalt var i september. Dvs hög luftfuktighet och mycket vatten. Men nu var jag på plats så det var bara att beta av alla ställen som jag skulle besöka medan.

På min lista hade jag ett par nya ställen som jag såg fram emot. Merritt Island, Viera Wetlands och Circle B bar. Dessutom hade jag ett par andra intressanta ställen, bla ett parkeringshus och en kyrkogård i Orlando.

Men vi tar Merritt Island National Wildlife Refuge först. Den är lokaliserad i direkt anslutning till Cape Canaveral som du säkert känner till som en raketuppskjutningsplats.


Området är låglänt med en mängd vikar och dammar där det samlas sjöfågel och vadare i mängder. I Sverige så ser man sothönor i mindre grupper och de är nästan alltid starkt revirhävdande. Så det var en annorlunda syn att se stora flockar av dessa glida om kring tätt intill varandra utan att bråka.


Vädret under det här besöket varierade mellan mulet och skyfall men sothönsen verkade inte bry sig.

Och faktum är att det ibland är fördelaktigt med lite mer mulet väder. När temperaturen stiger och är mellan 25-30 grader så minskar möjligheten att få bra bilder utan värmedaller i, dessutom så ökar de skarpa kontrasterna mellan ljus och skugga. Det mulna vädret jämnar ut oddsen och ökar chansen till bättre bilder. Har man lite tur så kan regnet dessutom öka dramatiken i bilden.

En annan art som dök upp i otroliga mängder var svalor. En dag så förmörkades himlen av tusentals svalor som utan att krocka fyllde skyn med blixtsnabba flygrörelser.


Andra arter var helt nya för mig som t ex den här kamskraken. Med en mäktig kam på huvudet så urskiljde den sig från mängden av andra änder.

Är man uppe tidigt så kan man fånga den vackra soluppgången reflektera sig i det stilla vattnet. Här är en rosenskedstork som sveper igenom det grunda vattnet med sin skedformade näbb.

Merritt Island med sina grunda vatten var också en bra plats att få se bältad kungsfiskare. Jag hade sett den tidigare år men aldrig fått någon bra bild, men denna gång lyckades det.

En annan fågel som jag sett massor av men som jag inte tidigare brytt mig om var kalkongamen. Men här fick jag tillfälle att se den på nära håll och lade lite tid på att få ett fint porträtt.

Under researchen så såg jag en fantastisk bild på en svart saxnäbb som gled över en spegelblank vattenyta och plöjde vattenytan med sin överdimensionerade nedre näbb. Den bilden ville jag själv ta. Men hur mycket jag än letade så hittade jag ingen. Var jag än träffade på andra människor så frågade jag men fick inga bra svar.

Jag hade bara en natt kvar i området när jag träffade på en kille som tipsade om ebird. Det är den amerikanska motsvarigheten till artportalen som vi har här hemma. När jag kom tillbaka till hotellet så gjorde jag en slagning och fick napp direkt. Ca 100 st befann sig...

*trumvirvel*

...utanför mitt hotell! Det fanns fortfarande lite ljus kvar så jag tog kameran och gick ut på stranden.


Fullt med folk trots det dåliga vädret och jag tänkte att jag var försent ute. Men så såg jag hur en flock med måsar lyfte när en joggare sprang längs stranden och jag gick åt det hållet. Pga den kraftiga vinden så höll sig fåglarna mest nere på stranden. Mycket riktigt så i flocken med måsar så fanns det både tärnor och saxnäbbar. Kungstärnan kallas lokalt i översättning för 'vindflöjeln' för den pekar alltid med näbben mot vinden.

Trots att vingarna och huvudet är mörkare på saxnäbben än på måsarna så var det otroligt svåra att urskilja dem när de flög i flock. Det var troligen därför som jag inte sett dem innan. I profil så ser man hur saxnäbbens undre näbben är betydligt större än den övre. Syftet med det är att när den skummar ytan så glider den nedre delen av näbben igenom vattnet. Så fort den känner något så "nickar" den nedåt och kniper tag i fisken eller vad den nu kände.

När man ser saxnäbben från framsidan så kan man tydligt förstå att den smala näbben glider genom vattnet som en kniv istället för att fungera som en jättelik broms.

Havet var fullt med stora vågor och jag hade ingen förhoppning om att få ta den flygbild som jag hade konstruerat i mitt huvud. Men döm om min förvåning när en av saxnäbbarna lyfte och med kirurgisk precision precis vid strandkanten skummade av ytan mellan vågorna.

Det blev inte min drömbild men det var ok ändå :-)

Nästkommande dagar skulle jag fokusera på Viera Wetlands och det blir i nästa inlägg.


www.mikswephotography.com




Postat 2016-04-03 10:45 | Läst 5978 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera