Amiralfest vid tistlarna
Jag är fortfarande glad över beslutet jag tog för flera år sedan, att låta tistlarna i hörnet vid stugan vara kvar. Det som först bara såg ut som ett skräpigt ogräshörn har visat sig vara en liten oas, där trivs fjärilar och många andra små kryp som jag fotograferar varje sommar.
Idag när vi kom ut till stugan var tistlarna alldeles full av amiralfjärilar. Jag stod nästan helt stilla med kameran i handen, omgiven av av dessa fina amiraler, det var bara invänta på en fjäril som skulle landa i närheten.
Tistlarna hade nästan blommat över, men fjärilarna fann de sista blommorna och sög i sig nektarn.
Efter vår kaffepaus hade tistlarna vid stugan hamnat i skugga, och bara någon enstaka fjäril var kvar. Jag tog kameran och gick bort till ett litet fält intill skogen, där stod tistlarna fortfarande i solljus. Tistlarna på fältet reste sig nästan en och en halv meter höga och stod så tätt att jag först tvekade att gå ut bland dem. Men fjärilarna lockade, och till slut kunde jag inte motstå. Jag klev försiktigt ut i fältet och hoppades att jag skulle klara mig från både fästingar, brännässlor och de envisa kardborrarna som gärna fastnar i kläderna. 
Jag lyckades också fånga två bilder på den söta citronfjärilen.
Det var helt klart värt att gå ut dit, fältet myllrade av liv med både amiraler och citronfjärilar som flög omkring, ibland dök det även upp nån enstaka pärlemofjäril. Så ännu en härlig dag vid stugan på vår semester, fylld av vackra fjärilar och stillheten ute i skogen.







Hälsningar Lena