Fotografiska funderingar fullständigt fria från form & fason...

Rapport från Tiger World

Vissa påstår att det finns hundmänniskor och kattmänniskor. Om det är så, tillhör jag definitivt släktet kattmänniskor! Visst, hundar är charmiga, jag beundrar polishundar och räddningshundar, men inget slår en katts överlägsna integritet. Såklart finns det en katt i familjen, och ofta får man en känsla av att vi bor i hans hus, är hans tjänare och att det är en förmån att få passa upp på honom. Han sitter liksom inte där man sätter honom... Samtidigt kan han ju förnedra sig till det yttersta, om det gynnar honom, som att få en lååång klistund i någon av hans tjänares sängar!

Tiger World var det ja, kom lite ur spår där... Över till de stooora katterna! : ) Sommarens semestertripp med familjen gick till Kolmården, och jag och mannen hade nog minst lika roligt som tjejerna. De var allra mest fascinerade av delfinshowen, och den var verkligen helt fantastisk, vi såg den två gånger. Men själv fascineras jag nog allra mest av tigrarna. Hade inte övriga familjen dragit mig därifrån, finns det risk för att jag fortfarande stått kvar och fotat dem! Fick en härlig uppvisning i barnuppfostran... fotat genom en glasruta.


Nä nu får det vara nog, har jag inte sagt åt dig att inte göra sådana dumheter!


Förstår du, du kan inte hålla på så här, lyssna på mig!


Men morsan vad du tjatar, tyst innan jag klappar till dig!


Nu räcker det med tjatet, tyst sa jag!


Nä inte bli sur, förlåt! Puss!

Och till slut fick jag den, gäspbilden! Tyvärr totalt utan skärpa, men likväl ett magnifikt tigergäsp!


Gäääääsp, vad det är jobbigt att posera här hela dagarna... uttråkad blir man!

Fick även en ögonkontakt som slår det mesta...


Eye of the tiger

Inlagt 2009-07-28 20:41 | Läst 1961 ggr. | Permalink
Visst är kattor jättefina. Mäktigt ansiktsuttryck på din sista bild här. Inte å leka med den inte. Kan man dela in oss i hund och katt kategori så är jag också en kattmänniska. Denna fria starka vilja som inger respekt är härlig och attraktiv. Hade också en katt i 13 år. En 10-kilos "järnvägskorsning" mellan bondkatt och siames som var 40 cm i mankhöjd. Jätteslank men jättestor. Och stark som en oxe. Gick som en panter när han smög. Men även mjuk som en nalle. När den själv ville vill säga. Och visst var det vi som tjänade honom. Men det gjorde man så gärna. Förstår att du fastande hos tigrarna. Kram Camilla
Svar från Ullis A 2009-07-29 21:32
Åh, det låter som en riktigt charmig kissemiss... 10 kilo, det är rätt bastant!
Visst tjänar man dem gärna, det är ju såå mysigt sedan när de kurar ihop sig hos en i soffan!
Kram Ulrika
Ulrika! Härliga kattfoton!
Jag har varken katt eller hund men får dagligen besök av någotdera. Jag småler när du beskriver att ni är gäster i er katts hus. Det känner jag igen. En katts intergritet kan vara helt fascinerande och få en att känna sig helt bortgjord.
Allt Gott!
Anders Mjölnare
Svar från Ullis A 2009-07-29 21:36
Tack så mycket!
Visst är det så, finns inget djur som kan se så överlägsen ut som en katt!
//Ulrika
Appropå det där med katt- eller hundmänniska kan jag inte låta bli att länka till ett inlägg i min blogg.
Svar från Ullis A 2009-07-31 13:35
Okay, måste ju kolla hos dig då! : )
Men attans, jag glömde ju lägga med länken. Den kommer här (om det fungerar)
http://hundblues.blogspot.com/2008/12/olika-dagbcker.html
Svar från Ullis A 2009-08-01 11:05
Hihi, det förklarar varför jag inte hittade inlägget i din blogg. Underbart roligt, hörde detta på RIX Morronzoo också!
Tackar så mycket! : ))
//Ulrika