TRE ÅR...

av mitt liv har jag gått och funderat på om man verkligen behöver Lightroom. Nu i veckan hämtade jag hem det, och det tog en knapp timma för mig att bli helt såld...

Här ser ni två sekunder av mig.

.

.

.

.

kameran inställd på en sekund, framför duschdraperiet... :)

.

.

Nu har jag dessutom en ny STOR datorskärm att jobba vid, så det här inlägget får bli lite av ett test. (Jag har länge enbart jobbat i min laptop). Börjar lite försiktigt med svartvitt, i alla fall. Det är gamla bilder i dagens inlägg som fått sig ett nytt dopp på den nya vägen - Lightroomvägen.

Trevlig lördagskväll!

SÄNGVÄRMES-FUSK...

(...i november-rusk.)

Jag har skrivit blogg så länge att jag ibland kan ha svårt att få till bloggrubriker som jag inte redan använt, men dagens är garanterat oanvänd! Rubriken är inte vacker, men den beskriver nuläget precis. Efter att ha blickat ut över Norrköpingsvärlden under tiden morgonkaffet (hmmm förmiddagskaffet!!!!) rann ned genom filtret, gick jag raskt tillbaka till sovrummet, tog min kopp och kröp ned igen. I sängvärmen. Sedan greppade jag laptopen som låg på en meters avstånd, och nu sitter jag här och jag kan tala om att det känns väääääldigt skönt!
Samtidigt har jag ju gårdagens intentioner om fotopromenad i industrilandskapet i färskt minne förstås, men dagen är ju inte slut än! Man behöver väl inte ruuuusa ut, det första man gör? :) Och dessutom har jag ju hårddisken full av industrilandskapsbilder så man kan kanske fuska lite i en morgonblogg från sängvärmen...och samtidigt dryfta lite annat. Bloggfunderingar till exempel?

.

för ett år sedan ungefär, lika grått då som nu....

Jag funderar bland annat på att det skulle vara roligt att kalenderblogga nu i december, som jag gjorde förra året. Det vill säga att blogga varje dag fram till julafton. Jag tänker mig ett bloggande som får bli lite vad det blir; ibland vill man visa bilder av någon anledning, eller ibland får man tillåta sig att blogga enbart för att det är så kul. Som dagens inlägg är ett exempel på.
Men jag har också varit betalande medlem på Moderskeppet nu under hösten och suttit och kollat på videokursen i visuell kommunikation, vilket gett mig lite nya funderingar som jag tänker återkomma till. Dessutom är jag förvånad över mitt intresse för svartvit bild. Det har helt tagit överhanden den här hösten. 

.

Nu är det dags att ta sig an veckans disk och få till den där promenaden!

FRÅN MIN VY I VINTERGATAN...

Den här hösten har jag kastat mig in i högskolestudier. (Igen, och på gamla dar!) Jag har ju jobbat i många år som barnskötare och som icke behörig lärare inom både förskola och skola, och dessutom har jag redan för flera år sedan påbörjat en förskollärarexamen som jag tvingades hoppa av när min dotter blev svårt sjuk. Så nu, när Norrköpings kommun erbjöd möjligheter att validera/plugga för att få en lärarlegitimation, så tog jag chansen. Och just nu har jag försökt validera av 22 högskolepoäng och sitter i väntans tider på besked om jag klarat valideringen eller inte. Jag vet inte vilket som varit jobbigast; att plugga och skriva och bevisa sin kunskap, samtidigt som jag arbetat...eller att nu sitta och vänta på besked om jag blivit godkänd eller inte. Blir jag godkänd får jag fortsätta plugga eller validera av kurser, vilket innebär fortsatta heltidsstudier i tre år framåt. 

Så av naturliga skäl har det inte blivit mycket fotograferande de senaste månaderna, och inget bloggande. Men en och annan helg-utflykt tillsammans med Thomas har det i alla fall blivit, i trakterna runt Stockholm. Vi gillar helt enkelt att åka runt lite opretentiöst och se vad som finns. Ibland har vi ett mål, något vi läst om eller hört talas om. Ibland har vi sett något spännande på en karta och ibland ger vi oss bara av och ser var vi hamnar. Här kommer några bilder från sådana irrfärder. 

Det blir bilder med mycket svärta. Jag började nämligen laborera lite med det svartvita uttrycket inför utskrifter som skulle hamna mot en nymålad vit vägg. Jag ville ha svärta och stuns mot det vita. De här bloggbilderna fick följa samma väg. Men förmodligen gör sig den här typen av svarta bilder bättre i stort format och tryckt på papper...

.

I den urbana människans fotspår...

kylskåp på kylskåp

.

dumpade kläder

.

söndersprängt berg

.

Avslutningsvis blir det ett foto av ett graffitiverk från Snösätra. Ett välkänt motiv som får bli en liten påminnelse om att vi inte får sluta kämpa för medmänsklighet och demokrati!

målade budskap

M.

.

På återseende!

foto; Thomas

GNESTABESÖK, GÄSTBLOGGERI OCH VACKERT SÅ ATT DET GÖR ONT...

Det blev en lite udda rubrik idag, jag vet, men dagens inlägg är lite udda; dels delar jag med mig av bloggutrymmet till Thomas och dels blir det ett litet ihop-plock av Gnesta och vackert...

Vi har alltså tillbringat dagen tillsammans, Thomas och jag och vi har varit en sväng till Gnesta och tittat på fotografier, vilket blivit lite av en tradition för oss. I Gnesta var det trevligt som vanligt men själva foto-evenemanget kändes en smula avslaget tyckte jag. Jag vet inte riktigt varför, men kanske Gnestaplanket behöver breddas eller utvecklas på något sätt? Fler utställare kanske?

(Och jag tycker fortfarande att det är dumt att två fotoevenemang, som Gnestaplanket och Säterdalen krockar med varann. Jag tror att vi som är glada fotoamatörer och fotointresserade är en viktig publik...)

.

Gnestaplanket och vägen dit och hem 25/7

.

.

Dagens största behållning blev faktiskt landskapet runt Gnesta, det vi susade igenom på väg dit och hem. Det var så vackert att det gjorde ont!!! Så vackert att till och med jag var tvungen att ge mig ut i grönskan med kameran...

.

.

.

Nu lämnar jag över tangentbordet till Thomas;

Gnesta. Platsen där jag en gång för fem år sedan lärde mig att videofilma, och samtidigt upptäckte att det är bättre med stillbilder....

Trots att jag varit där många gånger sedan dess har jag faktiskt inte sett något plank. Ändå är det ju därför jag oftast åkt dit, för att se planket! Det är något kryptiskt med språkbruket i fotokretsar, precis som i andra intressegrupperingar. Att bära omkring på en kamera innebär dock att man har legitimitet att röra sig i kretsar med helt andra vokabulär och intressen. Jag skulle ju t.ex. inte känna mig lika accepterad om jag gick omkring med en surfingbräda på nobelfesten, men med en kamera runt halsen är det mer OK.

Till nobelfesten lär jag aldrig bli inbjuden men till Gnestaplanket är det fritt att komma och naturligtvis ville jag det även i år. Och visst, jag hittade inget plank i år heller men brädväggar med bilder på är ju det man förväntar sig, och det hittade jag förstås.

Fotoutställning i all ära men för mig är det lika mycket resan dit och människorna på plats som har ett värde. Det finns många fina småvägar som leder till Gnesta, man kan vika av från motorvägen och uppleva det vackra jordbrukslandskapet på nära håll:

(foto; Thomas E).

Människor var det inte lika mycket av i år, kändes det som. Har "den svenska sommaren" skrämt bort många eller kanske jag bara inte var där vid rätt tid, eller så minns jag fel. Plankmästaren själv var såklart där, Bengt Björkbom här i samtal med John Arthur Ekebert:

(foto; Thomas E)

.

.

.

Hälsningar från mig;

(foto Thomas E)

och Thomas:

.

MAN KAN UNDRA SA FLUNDRA...

i år igen; varför i all sin dar måste Gnestaplanket och fotofestivalen i Säter, två ganska stora och unika foto-arrangemang ligga på precis samma dag/helg??? 

Synd tycker jag...tror att det är många som skulle vilja besöka båda evenemangen.

.

.

Och till denna min undran, en gammal framrotad halvdan Planketbild från -12...

.

.

.

...och så en bild (ytterligare av sorten hellre än bra )

men som blivit en kul grej för mig:

hissfoto... :)

.