Med ovana steg

gav jag mig äntligen ut med min Nikon. Den hade nästan dammat igen. Ja, eller inte, jag har ju förvarat den väl - i garderoben. Men faktum är att kameran inte blivit använd under ett helt år. Inte sedan september - 23. (Suck) Så, det var alltså med tämligen ovana steg jag klev ut över tröskeln häromdagen i den ljuvliga sensommarvärmen, ut på Norrköpings trottoarer med kameran över axeln. Och solen silade sina strålar genom en och annan (något gulnad) trädkrona vilket framkallade väldigt vackra schatteringar på marken.

Och, yes...fotografi-reflexerna fanns kvar! Jag hade kommit ihåg att stoppa in både minneskort och batteri i kameran och tummen hittade lätt till AF/ON-knappen :)

Norrköping september-24 

Och  en lite lagom anonym skugg-selfie…

Men kul att finnas med i bloggspalten igen.
På återseende!

Gult är väl höstens färg?

Om bilden: ett av industrilandskapets husfasader målade i det vi Norrköpingsbor kallar för ”Norrköpingsgult”. 

Så jag passar väl på då eftersom det är höst nu, att stoppa in (ännu en) gul husfasad =) Men jag hoppas ni ser alla ni fågelintresserade, att jag ju också fick med en häger…

Höst ja, och snart är vi inne i november. En svår tid att hitta fotoinspiration och fotoentusiasm i tycker jag, i alla fall om man som jag mest fotar stadslandskap. Mörkret faller tidigt, färgerna bleknar och tenderar gå mot smutsbrunt och det är kallt om fingrarna när man ska knäppa bilder. Så det gäller att fundera ut något som kan hjälpa till att hålla lågan uppe. Ett litet minifotoprojekt kanske?

Och har ni bra tips på foto-vantar så tar jag tacksam emot sådana!

Ps borde det inte finnas fingervantar utan fingertoppar, alltså nåt mittemellan vanliga fingervantar och torgvantar…?

Eftersom Måns undrar (i ett eget blogginlägg) över vilken plats bilden är tagen ifrån

så stoppar jag in den obeskurna och oupprätade bilden här.

Svårt att beskriva var jag stod…tänkte väl inte så noga på det…

58 mm 1/1000 f 20 =)

Jo då, jag traskar på...

Men det har varit tungt nu några dagar. Covid-19-tungt. Ensamlivet och oron tär. Och det är som att det är svårare att få till de där bilderna man vill ha, när man inte är på humör. Så då har bloggen också fått vara.

Idag när jag kom ut var temperaturen på nollan. På en del trottoarer låg is och snö kvar men på gatorna var allt vitt borta - där blänkte asfalten svart och våt.

Safe grip, free mind

Slogan från boxen till mina nyinköpta Icebug-kängor.

Och precis så kände jag också idag när jag var på premiärpromenad i de nya dojorna. Oh yes!

Slut på sim sala bim!

Så är det, för jag har gjort bort mej. Jag har nämligen laddat hem testversionen av DxO Nik collection 3 för en dryg månad sedan. Jag var lite nyfiken på vad som var nytt. Och så långt allt lugnt förstås. Men när testversionen slutade att gälla efter 30 dagar då slutade också min gamla version att fungera. Den jag haft i flera år. Min trotjänare, mitt trollspö...

Och visst, egentligen tycker jag att man ska betala för bra grejer, men 149 euro känns väl mycket när man som jag nästan enbart använder Silver efex och inte de andra programmen som sviten består av. Å andra sidan sett så vet man ju inte hur länge den gamla versionen som inte uppdateras längre skulle komma att funka i nya versioner av Lightroom och Photoshop. 

Hmmm...kan man hoppas på ett Black Friday-pris hos DxO?

(Och dagens bild är förstås också uppfiskad från arkivet)