Kulturhistoria

Är intresserad av kulturhistoria och industrihistoria. Perioden med det småskaliga och vattendrivna. Har bl a kartlagt och besökt i stort sett alla hyttor och hammare i landskapet Värmland. Helt otroliga 250 st ungefär. Sammanställt på en site som har ca 100.000 sid nedladdningar per år.... Helt otroligt men tror att många som släktforskar får träff på någon anfader från något bruk. Inte minst i samband med den stora bruksdöden av det småskaliga från mitten av och fram till slutet av 1800-talet samt i samband med utvandringen till USA. Många utländska besökare som jag förmodar är svenskar i förskingringen

Det finns minnen av hyttor och hammare även i Sörmland men idag var jag till en gammal vattendriven kvarn. Grindviks kvarn. Har funnits vattendriven såg här också som drevs med samma vattenhjul.

Vattnet kommer från en sjö några hundra meter uppströms via en grävd kanal. Vet sedan mina tidigare besök vid vattendrivna industrier i Värmland att hjulen snurrade inte speciellt fort. Ca 10 varv... plus i minuten men vridmomentet var extremt när man väl hade fått igång det.

Om du är intresserad av texten nedan och inte kan läsa den bra kan du istället läsa den på min egen privata blogg där jag ordagrant har skrivit av den.

Bägge kvarnstenarna låg utanför kvarnen på marken. Träffade på en man och kvinna en gång vid en gammal kvarn i Arvika trakten. De hade stor kunskap och insikt kring malning förr och nu och framför allt kring mjöl från moderna höghastighetskvarnar. Tog till mig kunskapen men det finns inte så många som mal säden långsamt längre....

Följde kanalen upp till sjön. Fanns en damm där också för att kunna hushålla med vattenkraften. Hela sjön var därmed en damm

Kollade på en äldre karta och körvägen som fortfarande syns och följer sjön så vackert går fram till ett torp någon km längre bort längs sjön. Torpet finns inte längre kvar dock

Hade tur och träffade på ägaren till fd mjölnarbostaden. Det var hans morfar berättade han som var sista mjölnaren. Personen som finns med på informationstavlans bild. Bor här året runt. En vacker plats att bo på och få växa upp vid 

Mannen som bor i huset berättar att järn bruket som en period fanns strax bredvid tillverkade på sin tid kanonkulor. Ett annat bruk som finns längre bort har tillverkat kanonerna. Skulle tro att vi pratar om 1700-tal.... typ. Det ska finnas en kanon kvar än idag i Tyskland och två lär finnas i Österrike berättar han. Kanonkulorna får man förmoda var förbrukningsvara... Letade lite försiktigt efter lämningar till bruket men förstod att jag behövde gå för nära ett hus samt även över en privat gräsmatta för att kolla. Det fick anstå... Hemfridszonen ska man alltid respektera

mojje 2023-02-11 18:39

Alltid spännande med kultur och historia, bra inlägg detta tycker jag.

Besvara

Svar från Lars-Gunnar Nyqvist 2023-02-11 18:43

Tack så mycket. Kul att du kollade

Svara

Måns H 2023-02-11 20:41

Läste och tittade med intresse!

Min farmors far var med och byggde första pappersmassefabriken som gjorde kemisk pappersmamma av träråvara nånstans i Värmland, kanske kring 1870. Jag kan inte hitta uppgifterna nu ---- skulle gärna titta på den sajt du nämner, vilken är adressen?

Besvara

Svar från Lars-Gunnar Nyqvist 2023-02-11 20:48

Kul att du kollade, De pappersbruk som finns kvar och är i drift idag tror jag är Säffle, Skoghall, Grums. Flera tidiga kemiska är nedlagda pga miljö aspekten. Deje och Forshaga tex. Sedan fanns allra första. Slipmasse fabriker. De var mindre men många.

Min site är primärt kring hyttor och hammare och det som i skiftet från vattendrift till el och när de började bli komplexa och kallas "Bruk". Men du får mer än gärna kolla naturligtvis. Helst på dator men det funkar på mobil också. Siten är egentligen med en huvudspalt mitt i och sedan en på vardera sidan
//LGN
https://varmlandskindustrihistoria.wordpress.com/

Svara

Måns H 2023-02-11 22:08

Fantastisk sajt! Jag hittade inte farmors far Axel Mauritz Hedbäck men ska läsa vidare om värmländsk historia.

Den kemiska pappersmassa som han var med om att framställa var en fullgod produkt, men då det gäller miljön så var det inte alls så, allt bara spolades ut i vattendraget. Den fabriken brann och återuppfördes inte.

Svara

Svar från Lars-Gunnar Nyqvist 2023-02-12 04:09

Kunde det ha varit pappersmasse fabriken i Norra Råda? Den brann och uppfördes inte igen. Verksamheten flyttades istället till Skoghall.

Om den har jag faktiskt både bilder och information på siten. Öppna länken och bläddra nedåt så kommer du också till bilder och text kring pappersmasse fabriken vid Åros älven. Den heter så. Älven som rinner från Råda sjön ned till Klarälven

https://varmlandskindustrihistoria.wordpress.com/2019/01/02/aldre-bilder-norra-rada/

Svara

Måns H 2023-02-12 10:03

Tack för länken! Jättemycket information och många historiska foton. Den sulfitanläggning farmors far var med om att bygga upp var dock tidigare, vad jag har hört den första i Sverige.

Jag klickade vidare på en länk och hittade min farmors far (och hela familjen) i Riksarkivet. Där fanns uppgiften att Axel Mauritz Hedbäck var ingenjör, nåt jag kände till men nu fick se belagt.

Svara

Svar från Lars-Gunnar Nyqvist 2023-02-12 10:13

Ok bra att du kunde verifiera hans ursprung

Fick mig att tänka på ett möte för några år sedan. Ett levande uppslagsverk. Extremt kunnig om släkt och släktleder. Våra släkter korsade varandra. Han berättade att en anfader på min farmors sida hade under en period varit hyttmästare vid Uddeholmshyttan. Det gav mitt intresse onekligen en extra dimension

Svara