Duger ekipaget?

Ville testa lite om mitt kamera ekipage för djur- och fågel fotografering är tillräckligt OK. Kameran är första generationen Nikon Z7 och objektivet en Nikon zoom 200-500 mm. Objektivet är av f-typ så det behövs en adapter till Nikon huset Z fattning naturligtvis. Telezoomen köptes och användes ursprungligen tillsammans med en D500 som jag ångrar lite att jag sålde. En synnerligen trevlig kombo som jag nog har tagit mina allra bästa bilder med. Telezoomen 200-500 är fortfarande ett mycket bra objektiv.

Solen skiner, det är omkring minus 5 och det är en hel del fåglar i Kvarndammen i Trosa strax bredvid där jag bor. En ung trut och ett häger par. Det finns förresten 2 häger par som flyger omkring längs ån ned mot hamnen och havet. De är dock aldrig på samma plats samtidigt.

Det är inte träffsäkra D500:an jag använder. Förstod inte fullt ut förrän senare hur bra den kameran egentligen ändå är. Nog om det... Det jag vill testa är om snabbhet och fokusering är tillräckligt OK för stillastående fågel. I bra och halvbra ljus. Använde enbensstativ med en enkel kulled. Kameran 400 ISO på samtliga bilder. Alla bilder tagna med zoomen i max läge, dvs 500 mm. Brus reducering gjord i DXO Photolab #6. "Lens scharpness i Photolab som görs automatiskt baserat på DXO optics module där telezoomen finns med och har använts. Har manuellt lagt på lite extra skärpa just på ögonen. Thats it.. som man säger i Värmland.

Vad tyckte jag då? Högupplösta Z7:an har ju en del fördelar och den uppför sig OK. Rör sig fåglarna för mycket eller ännu värre - flyger hinner den inte med. Får heller ingen hjälp med att hitta ögonen men funkar OK om de inte rör sig för mycket. Skärpan sitter bra om ljuset är bra. Allt detta vet jag sedan tidigare. Inget är nytt. Men skulle jag åka på en dyr fotoresa där just djur och fåglar är på menyn skulle jag nog tro att jag skulle bli besviken. Kameran är bra naturligtvis. Mycket bra men inte konstruerad för detta. Så djur och fågelfotografering från gömsle och bil är ganska OK men inte optimalt om de rör sig eller flyger. Dåligt ljus kan också vara ett problem. 

Har om sanningen ska fram väntat och väntat på en spegellös D500. En "Z900" typ. Men den verkar inte komma över huvud taget. Besvikelse för mig personligen. Vill hellre av olika skäl använda APS-C formatet.

Har ju en Fujifilm 100S och Z:a utrustningen känns som tårta på tårta för det jag numer fotar. Tar dock emot att sälja fina Nikon utrustningen för att delfinansiera och istället skaffa Fuji´s H2S och deras telezoom som jag har dreglat lite över. Det ekipaget skulle mer än duga bra för mig. Fick tillbaka "söndagskörda" Nikon prylarna bara försiktigt använt i vackert väder från min fru som inte längre vill fota med kamera. Hon har sedan något år sällat sig till skaran som bara använder en platt kamera med väldigt många andra funktioner på. Har en själv också....

Tål att fundera på men det kryper längre och längre mot just det. Antal år fram till att hela handflatan slår i kaklet är heller inte betryggande stort. Så vi får se i vårvinter.....

Myggfritt

Det är ca minus 15. Kallt för att vara i Trosa enl mina erfarenheter 4 år i samhället. Ingenting mot mellersta Värmland där jag hörde att bl a Sunne idag hade haft minus 27. Men... det känns inte speciellt kallt. Bara skönt.

Privatägda Tureholms slott syns långt borta. Brukar passera där på en av mina längre promenader. Inte idag. Försöker fånga vinter ljuset men det blir som vanligt. Aldrig lika bra som originalet med ögonen. Märker att min 45 mm till Fujin 100S är mycket skarp. Motsvarar 35 mm på en FF. Tror det är en brännvidd där bilderna blir skarpa oavsett fabrikat. Alla mina "35:or" har varit bra.

Tänker på min uppväxt när jag går här. Gör det ofta numer märker jag men vet också vad det beror på. Minns bl a pratet vi hade när vi var runt 15 år. Visste allt kring mopedoptimering. Munstycken, drev och annat som gjorde om mopeden till i praktiken en lätt motorcykel på 50 cc. Tog bort allt som var optimerat efter ett tag. Bromsar och ramens stabilitet var inte gjord för det vi fick upp den i.

Valsaren och 20 års åldern. Restaurang och café i Munkfors. Alla vi som var unga under slutet av 60-talet och i början av 70-talet samlades där. Speciellt på söndags eftermiddag med efterprat. Vi hade full koll på bilar och deras optimering. Hur man ex tog bort gnistsläckaren mitt under PV´n och ersatte ljuddämparen längst bak med en gnistsläckare med lite grövre rör än originalet. Målet var att få till "snark ljudet" när man släppte gasen på högt varv. Utan att trampa ned kopplingen. Bara motorbroms. Visste även hur man optimerade tändningspunkten med stroboskop lampan för att få till det speciella missljudet från tändningen. Missljudet på tomgång som man fick knotter på armarna av. När det var dags för besiktning fick man dock skifta tillbaka men det såg man inga problem med.

Nörderi på hög nivå. Skitig under naglarna. Dock ingen skärmmössa som det står Carterpiller på... men nästan. Vi lutar oss framåt och diskuterar och jämför. Lyssnar till kloka ord. Gemenskap och värme trots språkbruket mellan oss. Trodde då att livet alltid skulle vara så. Att vi alltid skulle vara vänner. Tiden när kompisar och vänner tom kunde bli arga eller i bästa fall bara sura för att man inte också kom och var med.

Hade krockat med min första PV. Inte så farligt som det låter. Den stod i alla fall skadad och uppställd för att skrotas. Men.. hade nyss köpt nya vinterdäck. Skaffade en annan begagnad PV som det dock var sommardäck på. Mitt i vintern... Var annorlunda då med kraven eller att man bara struntade i det. Minns inte. Efter att ha kanat hem med sommardäcken så åkte jag ned till min förra för att skifta däck mitt i natten. Snö och is men fixade det. Själv. Hade jag frågat min far hade han sagt nej... I realiteten som vanligt. Det får du klara av själv. Eller värre....

Ett - två tiden på natten åker Munkfors sk raggare förbi. En av bilarna, en fd ambulans från USA. Hela gänget på minst 5 bilar tvärvänder och han med ambulansen sätter på sirenen. Ställer sig framför på bred front. Alla med hellyset på. Ser hotfullt ut men är inte det. Vet det. Står där med händerna ovanför ögonen för att kolla vem det är jag pratar med. "Det är han som äger den". Sedan blev allt normalt. Vi pratar lite och de skrattar hjärtligt när jag berättade hur det var att köra bilen med slitna sommardäck från Ekshärad. Vi hörs... men de skyddade min egendom. De tog på sig ett slags ansvar för min bil. Hade inte velat vara i kläderna på den som hade försökt stjäla dem.

Idag sitter jag och läser en bok på krångel engelska..... Fint med mobilen bredvid. Lätt att söka och förstå vissa av de engelska orden. Är det annorlunda. Nej, egentligen inte. Bara ett annat intresse men saknar tiden då man var en del av något som man inte ens förstod vad det var. Inte ens idag förstår.  Saknar dock garaget väldigt mycket med verktygen på väggen...