Tankar och känslor kring foto som hobby

För mig eller... för andra

Var till naturreservatet Femöre idag. Ligger i Oxelösund. Egentligen var jag mestadels vid det sk Femörefortet. En fd kustartillerianläggning som är nedsprängd i berget. Sedan 2003 är det ett museum och under sommarhalvåret är det öppet för besök.

Hade hoppats att det skulle slå upp höga vågor mot klipporna. Det blåser ju kraftigt men lite från fel håll visade det sig. Det blev som vanligt.... inte riktigt som man hade tänkt sig att det skulle bli

Har varit här förut och tagit bilder. Tror inte det gör något. Naturen verkar inte ha tagit skada eller tappat färger för det. Ett välbesökt utflyktsmål. Många fotar men jag såg ingen annan som gjorde det med något som ser ut som en kamera. Varför fotar man igen då? När man redan sedan tidigare har bilder där vissa tom är bättre. Det kan man ju gå och tänka på. Men tar mina bilder mer och mer för bara mig själv. Det är minnes krokar att hänga upp känslan och minnet på. Ingen annan ambition. Har släppt mer och mer på att min bild ska sticka ut och få många likes. Genom jobbad och maxad....

Nja, är inte ens med i Facebook eller liknande längre. Nej, bilderna är som sagt nästan bara för mig numer men gillar ju att skriva till dem. Inte för att läsa nu men om 1, 2, 5 eller 10 år längre fram. Märker att det ger mig ofantligt mycket. Nästan som om jag var på samma plats igen fast det kan vara många år sedan när jag skrev ned mina minnesanteckningar.

Femöre

Det finns några fler kustartillerianläggningar längs vår östkust. Har besökt flera. Har tidigare känt det som om anledningen till att de byggdes inte var helt relevant. Men det är nog fler än jag som senaste året har blivit ordentligt omruskade i den villfarelsen. Det pågår faktiskt ett krig i vårt närområde.... Ryssland har delvis ockuperat ett annat land.

Sverige har tom ansökt om att få vara med i Nato. Vem trodde det? Tror att det efter kriget fanns både hot och realistisk oro som man behövde gardera sig för. På riktigt. De flesta visste nog inget eller fick inte ens reda på hur allvarliga dessa hotbilder upplevdes. Idag är dock informationsflödet helt annorlunda.

7,5 cm m/57, Räckvidd max 13 km. Räckvidd min 3 km. Eldhastighet max 25 skott / min.

Femöre

Sitter en bra stund på en bänk under denna torr tall. Kisar ut mot havet och solen. Skulle ha haft min hatt eller mössa med skärm. Solen är skarp och den värmer. Behöver få koll på vart solglasögonen ligger. De behöver vara med numer.

Om 4 veckor ung är det mitten av mars. Om bara 8 veckor är det mitten av april. Tycker vintrarna numer är väldigt korta.

Femöre

Inlagt 2023-02-18 16:08 | Läst 729 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver
Kul att ta del av dina synpunkter.
Sitter just och läser om Gustav Wasas och Johan den III:s ryska krig under 1500-talet. Hur kunde stora delar av svenska folket få för sig att ämnet inte var relevant? Det aggressiva jättelandet ligger där det alltid har legat - obekvämt nära oss.
Svar från Lars-Gunnar Nyqvist 2023-02-18 17:43
ja, inte undra på att historien upprepar sig. Vi lär oss inte. Det går en halv eller en hel generation. Kunskapen och erfarenheten är sedan som bortblåst