Reflektioner
Borgvik hade ett stort järnbruk under den vattendrivna perioden. Under flera hundra år smältes malm till tackjärn här. På fabriksgården finns en sk mumblingshammare vilket betyder att man även här hamrade ut tackjärnet till sk stångjärn. En stor del av järnet som användes för att bygga Eifeltornet i Paris kom härifrån. Stålet från denna hytta och hammare var känt för sin kvalité. Idag "bara" en känd resturang.... Märkligt ändå.
Masugnen var inbyggd på den tiden. Vattnet som drev verksamheten är uppdämt idag och passerar istället kraftstationen som finns nära. En mäktig plats på många sätt. Hade en site som jag kallade "Värmlands industri historia". Arbetet att hålla den i luften blev till slut för omfattande och kostade mig pengar men hade ca 100.000 besök varje år. Väldigt många från USA.
Strukturomvandlingen från mitten av 1800-talet till en bit in på 1900 var smärtsam för många. För svår och många valde att utvandra av bl a den anledningen. Inte bara naturligtvis men i Värmland rasade hela samhällen ihop när bruket lades ned. De många besöken på min site hänger naturligtvis ihop med den sk bruksdöden och utvandringen i slutet av 1800.
Från småskalig vattendriven verksamhet där hyttans existens och lönsamhet vilade på ett utfärdat sk privilegium. När privilegiumet avskaffades och bruken istället drevs i bolagsform och i konkurrens mellan varandra slogs de mindre ut. Den överförda kunskapen mellan far och son i generationer klarade inte av den brutala konkurrensen från de större bruken som även kunde mobilisera långt mer nytänk som krävde riskkapital. För att inte tala om att malmen nu kunde smältes och renas med annat än träkol.
Kring bruken växte kompletta samhällen upp. Huset på bilden kallades bagarstugan. Byggt i sinnersten som är en restprodukt av slagg från smältningen av malm tillsammans med kalk. Många många hus och jordkällare etc i Värmland är byggda med denna restprodukt.
Hade bara min bästa kamera med mig idag men bara med ett enda objektiv. Ett 45 mm som översatt till fullformat är ungefär en 35:a. Närgränsen är så där. Önskar att jag hade tagit med ett makro. Vi letade efter växten Linnea på vägen från LM Ericssons barndomshem till Silvergruvan i Värmskog. Växten är den "vackraste" av alla enligt mig. Som om det skulle finnas fula växter.... Det fick bli mer en miljöbild denna gång.
Lars Magnus Ericsson barndomshem finns här. Det var "ingen dålig pöjk" som vi skulle uttrycka det i Munkfors där jag växte upp. Inga överdrifter. Inget beröm. Ingen ska behöva bli mallig. Nej, inte heller hans bror John Ericsson med bl a sin propeller lösning var något stolpskott. Imponerande det de båda åstadkom
Min bästa kamera som jag använde idag finns nu även som kompaktmodell. Såg att den första versionen saknar IBIS. Nja, tror jag avvaktar tills nästa version. Om jag ens kommer att köpa men märker att jag mer och mer gillar det kompakta. Har ju redan en mycket bra kompaktkamera i APS-C format. Det är faktiskt den jag numer använder mest. Det bara blir så...




